Förra inlägget var givetvis en theburk och inget annat.
Den doftar choklad och underbara kryddor

Min älskade dotter hade på sin resa till London inhandlat en jättefin burk med ett underbart the,som hon med omsorg valt ut i en fin thebutik.

Hon öppnade sin resväska för att ta fram den fina gåvan till mig.
Det var bara så att burken var öppen och det väldoftande theet var utspritt i precis hela väskan!

Fyy vad ledsen och besviken hon blev!Hade sett fram emot att få se min glädje då jag öppnade burken och kände doften.

Jag gav inte upp hoppet utan vi började plocka bland kläder och annta i väskan.
En stor del av theet hade lagt sig i en nätficka i locket på väskan,så det var bara att skrapa ihop de dyrbara bladen.

Under skratt och diverse malörer fick vi ihop hälften av burken ändå:)
Så jag fick mitt the och det kommer jag att tillreda med omsorg och dricka andaktsfullt:)

Resväsketheet:)

Tidigt denna morgon kom så mor och far till mitt barnbarn direkt från Arlanda,hit till Öland.
De har tillbringat 4 dygn i London och jag har haft buskillen hos mig.

Kändes härligt att få hit fler av mina nära och kära.
Framförallt nu sedan jag fått på pälsen rejält för att jag inte vill ha energitjuvar i mitt liv.
Jag släpper bara in människor som vill mig väl,det känns tryggast.
Vill leva utan onödiga bråk och oro.
Finns ingen anledning att ha kvar sådant i livet,som bara suger och inget tillför.

Vi har nu ätit Brunch och det är vila för delar av gänget och shopping för andra:)
Jag är med lillkillen så resten kan vara lite lediga.
Måste ju trappa ner samvaron med honom långsamt,då vi inrättat egna rutiner här i campinglivet han och jag:)

När han vaknat efter sin sovstund i vagnen så ska han bli serverad som lunch.

Jag trivs så oerhört med att ha de mina omkring mig under den tid de har möjlighet att vistas här och vara lediga.
Öland har ju så mycket fint att erbjuda.
Vädret är strålande,lite blåsigt men det hör ju till.

Min svärson kommer att sova i förtältet då han är pälsallergiker.
Dotter och barnbarn intar mitt sovrum och jag sover i matrumsdelen.
Är så glad över att jag köpte mig en rymlig husvagn så möjligheter öppnas för att flera kan vara i den:)

Jag är så glad och tacksam över livet,gåvan att få ha mina barn så nära och känna mig älskad.

Det kan jag själv svara på direkt.
Nej! Man måste inte det!!

Jag har själv hamnat i det läget nu att två personer,som jag har blodsband till har betett sig så illa,varav en så länge att jag fullständigt fått nog.

Jag lever mitt liv tillsammans med min egen familj,mina avkommor som älskar mig för den jag är och som lever tillsammans med mig i symbios.
Vi har förmågan att kunna tala med varandra,till varandra och lösa eventuella frågeställningar innan de blir till problem.

Jag älskar de mina kravlöst och kan offra mitt eget liv för dem om det skulle behövas.

Jag har massor med vänner och kompisar och livet känns härligt.

Vi finner inget nöje i att ha någon som "hackkyckling" för att få utlopp för aggressioner eller besvikelser.
Vi känner ingen avundsjuka eller missunsamhet över något som den andre har eller som någon skapat i sitt liv.

Jag kan för mitt liv inte förstå hur någon kan vara missunsam mot sitt eget barn,eller bitter för att det egna livet inte blivit så som det kanske var tänkt från början.
Det är ju inte barnets fel!!
Var och en har ju ett eget ansvar för det egna välbefinnandet.

Detta gäller även om det är sjukdom med i livet.
Är jag dålig så sitter jag inte och kräver att mina barn skall finnas för mig och ta hand om mig.
Det är ju inte deras ansvar!
Jag har inte fött mina barn till denna jord för att de ska sörja för mitt liv,mitt välmående eller ta hand om mig.

De har alla tre egna liv,egna familjer,arbeten,intessen och vänner.
Jag finns inte där och ställer krav!
Om de sedan väljer att finnas till hands så är det av ren kärlek

Rent naturligt i vår värld så finns vi för varandra,i ömsesidig kärlek och omtanke.Det står inte skrivet i någon lag att det skall vara så utan vi själva väljer att leva på det viset.
I sann kärlek till varandra,med respekt för varandras tycke och tänk.
Ingen försöker tvinga,hota eller förtala någon för att få sin vilja igenom.

Jag skriver detta i sorg och förtvivlan för jag vet att jag anses som egoistisk och en elak,hemsk människa som inte kommer hoppande så fort vissa anhöriga anser att jag ska göra det.
Ingen ska tvinga mig till någonting med hot och elakt förtal!!
INGEN!!

Jag har i hela mitt liv dansat efter vissa anhörigas behov då denne ansett att det är min skyldighet.
Det är slut med det!!
Helt slut!

Det destruktiva beteende som tryckt ned mig som individ är bortarbetat,utraderat ur mitt liv.

Sedan får de som anser att det är egoism stå för sina egna ord.
I min värld kallar jag människor som bråkar och ställer krav för
ENERGITJUVAR!

Jag betackar mig och vill inte ha dessa i mitt liv.
Även fast vi har blodsband.