Alla inlägg den 23 augusti 2014

Av Sirpa Niva - 23 augusti 2014 13:16

Sov ut denna lediga Lördag,ända till klockan 7.
Intog kaffe i bädden och bloggade om de otäcka händelser med mina nära och kära.

Sedan var det dags att börja röja i röran.Det stod kartonger överallt tyckte jag.

Ur detta skulle jag så börja rodda till ett boende.
Grattis!
Började med att bära ut de kartonger jag hade tömt ut till bilen.
Den blev proppfull.
Ska köra dessa till min yngsta dotter i eftermiddag,då de packar för flytt till hus.

Sedan började sorteringen av vad som ska upp på vinden och vad som skulle vara kvar.
Mycket spring i trappor samt styrkelyft blev det:)
Ca 5000 steg trapplöpning upp och ner med tyngd uppför...superbra träning.Svetten lackade!

Intog lite frukost med ett ljus tänt för att landa i stillhet en stund.
Känner att det är av yttersta vikt för annars bränner jag ut skallen snabbt när det är mycket på gång samtidigt.

Körde så vidare.
Diskade upp glas som kändes ofräscha efter källarförvaring.

Bytte ut de sista fästena till persiennerna i fönstren,skönt få det färdigt.

Sängen hämtas imorgon och det krävde att jag röjde plats för den och redan nu bestämma vart och hur den ska stå.Inget jag sedan mäktar med att ändra på ensam.

Hoppas på att få med köpmandisken som jag behöver i köket.
Så lite plats att förvara sådant jag har,typ ljus,servetter osv...

Kan redan nu börja se hur fint det kommer att bli här när jag är klar med allt,så småningom:)

Soffa måste köpas.
Även någon form av rumavskiljare mellan sovalkov och rummet.

Dammsög allt noga när jag kände att det inte finns mera som kan göras idag.
Kommer ha med en ställning med trådbackar ikväll från dottern som behövs i garderoben.
För badlakan och handdukar.

Jag har vid det här laget kört 6 eller 7 fulla billass från Eskilstuna.Ensam
Så det är många steg som avverkats:)

Flyter på bra nu tycker jag.
Är ganska trött i mina underarmar.Har ont på samma vis som i somras på Öland då jag hade lilla barnbarnet några dagar,bar på honom massor.
Det går över så fort jag inte bär och släpar som jag nu gör.

Det som står på tur kommande dagar är att handla hem mat till mitt tomma skafferi och likaså kyl o frys.
Vill göra sådant när boendet börjar kännas mera i balans.

Allt jag gör är ju kul...förutom städningen efter förra hyresgästen...hmm...grr...
Nåja:)det är fixat och ur världen.

Som sagt så är det jättekul och resultatet blir bra,men tar väldig tid och energi.
Ska bli skönt att någon morgon framöver,vakna och bara känna att det är lugnt.
Fint och ordning hemma.

Snart är jag där.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 23 augusti 2014 08:38

Två dagar fyllda av otäcka händelser har alldeles har vi alldeles lagt bakom oss.

Första som hände var att min yngsta dotters tösabit som snart blir 4,ramlade med en snurrande kontorsstol så illa att hon slog i bakhuvudet,tappade medvetandet en stund och gjorde sig fruktansvärt illa.

Lite senare började hon må väldigt illa så min dotter ringde 1177 och rådgjorde med dem.
Vid det laget var hon jättesvullen på det stället hon landat på,bakhuvudet.

Hon blev rådd att åka till sjukhuset i Västerås med henne direkt.
De gjorde så,min dotter och svärson,fyllda av oro,det kunde ju vara hjärnskakning.
Hon var väldigt trött och dåsig vid det laget.

Allt gick bra!
De kunde inte inte vara helt säkra ändå utan blev rådda att övervaka henne ett dygn hemma.
Väcka var tredje timme för att se att hon var kontaktbar.

Det var bra att de åkte in med henne.
Kändes tryggt!
Mormors lilla tjej <3

När detta lugnat sig ser jag att äldsta dottern försökt ringa mig.
Jag arbetade när allt detta utspelade sig.Körde buss,så jag är inte nåbar på telefonen när jag kör utan checkar av telefonen vid ändhållplats och rasten.

Ringde upp henne.Hon var helt förstörd.Grät och lät helt slut!
Hon hade haft migrän i 8 timmar och kräkts i stort sett konstant i säkert 6 timmar.
Herrejösses vilket anfall.

Jag rådde att de skulle åka in till sjukhus direkt.I sådant läge är det fara för hjärnblödning när anfallet inte ger sig,utan bara tilltar.

Lilla barnbarnet hade sin farmor på väg så de kunde åka in.

Åhh vad jag kände mig bakbunden när jag inte kunde hjälpa till med något!
Bara vänta.P min svärson höll mig uppdaterad.När de var framme och vad som gjordes.

Först hade sjukhuspersonal varit otrevlig mot min dotter och menat på hur hon kunde vara så slarvig att inte ha stolpiller hemma för sådant här.
Hon stackarn,mitt i sitt tillstånd försökte förklara att hon ALDRIG haft en sådan fruktansvärd attack,så länge.
Då hade de blivit trevligare och agerade istället för att kritisera.

Jag blev riktigt arg när jag hörde hur människan hade mage att prata på det viset mot en kund/patient som kommer in i sådant tillstånd.
Min unge springer inte till doktorn för minsta lilla krämpa!!
Det gör vi inte i vår familj..utan söker råd,vårdar själva och hjälps åt sins emellan så långt det bara går.

Min dotter fick migränmedicin och även en spruta med muskelavslappnande,så krampen lossnade.

Jag VET hur det är att ha en sådan attack,man är helt försvarslös,utlämnad och mår så illa,kräks våldsamt,kräks frätande galla till sist och huvudet gör så ont att man försöker krypa ur sin egen kropp.
Jag brukar ligga och trycka och slå mot mitt huvud och benen krampar i spasmer när det är som värst.
Jag gråter och skriker på hjälp.
Det är fruktansvärt!

Gud så jag led med mitt barn!
Har hon inte kunnat ärva något bättre från mig än migrän?!!

De fick åka hem från sjukhuset när attacken var hävd.
Med sig fick hon ett recept med riktig migränmedicin,för det kommer ju tillbaka med säkerhet,någon gång.
Hoppas det växer bort så småningom.
Mitt var borta i många år och det var jätteskönt.Det var när livet var något lugnare och tempot mera stillsamt.

Jag somnade sent den natten innan allt hade lugnat sig.
Åkte dit dagen efter och var med mitt barnbarn några timmar så min dotter fick lite lugnard och svärsonen fick ägna sig åt sitt företag.

Livet ställs ju på sin ända när sådant där händer.Båda har de ju fullt upp och tiden räcker inte alltid ens till.
Min dottef var väldigt medtagen då dagen efter.
Mitt hjärta blödde när jag såg hennes trötta ögon <3 Försökte krama in lite energi i henne.
Vilken pärs hon genomgick!!

Samma dag brakar det loss igen hos yngsta dottern
Lilla barnbarnet som ramlat dagen innan hade nu tappat ett glas och lyckats skära upp sin handled och handens fingrar.
Herregud!
Dottern hade försökt stoppa blodflödet och få överblick över skadorna,men det blödde så kraftigt att hon valde att tillkalla hjälp.

Ambulans var snart på plats,svärsonen likaså.
Ambulanspersonalen var så bra att de lyckades få stopp på blodflödet och tejpa ihop skadorna på plats,hemma under lugna förhållanden.
De gjorde alla tänkbara tester och kunde konstatera alla senor och allt hade klarat sig.
Vilken tur!!

Lilla gumman<3
Sådan tur i oturen,båda gångerna!

All heder åt underbar Ambulanspersonal!!
Ni är fantastiska med ert lugn och all kynskap ni innehar.

Stort tack från Mormor till lilla J som ni tog hand om så fint!

Så dessa två dagar lägger vi bakom oss nu!

De tog stor kraft och gav livet återigen en ny dimension.
Vi älskar varandra så högt i vår familj och månar om varandra så det blir ett samarbete åt alla håll när något sker.
Inget som någon av oss tar förgivet utan den finns i kärleken till varandra och respekten för människan.
Vi håller ihop för vi mår bra i det

ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11 12 13 14 15 16
17
18
19
20
21 22 23 24
25
26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se