Igår Torsdag vaknade jag med halsen rosslig och öm.Kändes inte bra alls.

Hade planerat att ta ett rejält löppass nu när "springet i benen" kommit igång igen.
Men jag lyssnar på min Älskades varningar om att inte träna när kroppen skickar ut sådana signaler.

Jag tror samtidigt på att det aldrig är fel med frisk luft så beslutet att gå till jobbet kom ganska omgående :)

Packade ryggsäcken med omsorg, självklart hade jag hela jobbutstyrseln med hem så det blev ett tungt bagage.Nåja:) jag är ju ingen klenis ;)

På med reflexväst, lysande mössa och handskar.
Traskade så iväg på lätta ben, som var laddade med spring egentligen.

Det var -1 grad ute och underbart friskt.Kände genast att det var lätt att andas den klara, rena luften.

Började med att ta bilder nere vid vattnet som jag gick över, på väg mot Köping.

Trafiken rullade förbi, den ena stressigare än den andra.
Men det störde inte min njutning.

Tyckte nog lite synd om de morgontrötta krakar som satt i sina igenisade bilar och längtade tillbaka till sängens värme.

Kilometrarna tillrättalades bakom mina raska, pigga fötter.
Var alldeles lagom klädd för denna vandring.

Mera bilder förevigades.
Det var så vackert med den glittrande frosten i gräset och på de gulnande växterna längs vägkanten

Solen orkade nätt och jämt titta upp så jag kunde fånga strålarna.
Hittade min "vandringsfyrklöver" även denna gång.
Frostig och fin.Den fick följa med mig längs vägen.
Min beskyddare där i morgontrafiken.

Passerade återigen huset där det tragiska inträffade för några dagar sedan.Polisens avspärringar fladdrade lätt i vinden.
Det hängde en tung känsla över hela gården och jag ökade stegen förbi.
Kändes i hjärtat hur sorgligt det hela var.
Allt hade hänt och inget kunde göras ogjort, så som livet är.
Talade tyst med de vakande Änglarna, bad om frid och styrka.

Tar inga bilder på andra människors tragik så det kommer inga sådana från mig här på bloggen.

Gick vidare och mina energier återvände straxt.
Kände att jag ville jogga lätt...gjorde så och ryggsäcken skumpade på ryggen :) inte bekvämt.

Kilometrarna försvann och straxt befann jag mig vid bron innan Arbogavfarten.
Där var så vackert över vattnet.

Valde sedan därifrån att jogga sålångt jag bara kunde med den skumpande ryggan.
Det blev över 2 km iallafall.

En kollega i buss på väg till garaget för rast, erbjöd skjuts men jag avböjde vänligt.

Landade så i garaget.
12.4 km blev det på tiden 1.46
Kändes jättebra i kroppen och duschen underbart skön efter jag skalat av mig de svettiga kläderna

Intog kaffe, god smörgås innan dagens 10 timmars arbetspass.

Träningen blev av fast i mycket lindrigare form.

Åkte sedan på kvällen med buss hem.
En go kollega hjälpte mig att hinna med turen 20.06 från Köping till Kungsör.
Skyndade mig, sprang fort :)
Tack Leffe!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under vecka 15 blev det till att jobba med Tågpassning först åt Let's Go i Örebro under Onsdagen. Tog min husbil dit och installerade den utanför depån för att sedan köra tågersättning Örebro, Kumla Hallsberg på eftermiddagen. Var på väg tillbaks...

Efter att ha blivit hämtad av mina tjejer på Måndag eftermiddag 8/4 så kunde jag vara lite ledig. Hade först under Måndagen efter jag sovit 5 timmar, städat ur rummet jag sovit i. Det var nog evigheter sen den fått sig en ordentlig städning. Nu b...

Söndagen blev en riktigt spännande och rolig och lång dag. Vi checkade ut och lämnade hotellet för att spela de två sista matcherna. Tjejerna jätteduktiga och gick till Final. Den spelades ganska sent och vanns av Täbytjejerna överlägset. Så ...

Fredagen och Lördagen var fylld av glada pigga tjejer. Det spelades två matcher per dag och för mig blev det mycket väntan som jag ägnade åt att se på matcherna, städa buss, ha bussen öppen och varm så tjejerna kunde vila och torka matchtröjorna i me...

Den 4/4 körde tjejerna mig till depå Håbo buss utanför Bålsta för min första körning för det bolaget. Tjejerna behövde bilen hemma och jag hade ju ingen nytta med den när jag skulle iväg i flera dagar i busskörning. Installerade mig först av al...