Igår när jag körde min sista vända för dagen mot Skinnskatteberg, fick jag på en kund som genast när han steg in i bussen kastade,sig på mig verbalt med aggressivitet.

Jag blir alltid överraskad första sekunderna för detta sker så sällan.
Personen ifråga viserade sitt busskort med orden ...Fan, det funka idag med, vilken jävla tur, bäst för den jäveln!
Hupps....redan där blev jag på min vakt och tur var det då personen vänder sig om i bussgången och återvänder fram till mig där jag sitter vid ratten.
Han trycker in hela sin överkropp mot mig och skriker att det är mitt jobb som jävla busschaffis att se till att han kommer av på sin hållplats.
Jag ryggar tillbaks av hans påträngdhet pch även spritstinkande andedräkt.

Senaste resan hade han åkt för långt och fått lov att gå tillbaka, skrek han vidare.

Jag svarade att det var tråkigt att han fått lov att gå och förklarade för honom att det står uppe på displayen i taket vilken hållplats som är på tur och att en röst i bussen också säger det högt och tydligt.

Det sket han i, som han uttryckte sig.
Det var mitt jävla jobb att tala om för honom när det var dags för han skulle minsann inte sitta och glo ut hela tiden för att inte missa.

Skrik och hårt språk var hans signum just nu märkte jag, gick inte att resonera med honom alls.
Jag körde iväg och han satte sig.Hörde hur han svor och berättade hur han hatade subbor till busschafförer...sedan höjde han rösten igen och vrålade att han skulle minsann ha mitt namn och personummer för att sätta dit mig, han skulle se till att jag skulle bli utan jobb.
Såna otrevliga kärringar skulle inte köra buss tyckte han.

Sedan var det tyst en stund
Plötsligt hoppade han upp igen, kom framåt och gjorde något bakom mig.
Det plingade för att någon skulle stiga av.
Jag stannade, ingen steg ur.
Han satte sig igen och jag körde vidare.
Kände min puls i tinningarna för jag var både arg och lite rädd.Jag visste vem han var och att han kunde gå handgripligt tillväga.

Efter en stund plinga det igen och jag stannade.Ingen klev av nu heller.
Då vände jag mig in mot bussen och frågade vänligt vem det var som kom åt en tryckknapp, för detta skulle ta lång tid om jag behöver stanna i ett och ingen stiger av.

Det fick igång honom rejält.
Han vrålar åt mig att inte sitta där och anklaga honom, jag skulle få fan för att han fått gå förra resan då han missat sin hållplats.
Han skulle trycka på varenda jävla hållplats ända fram för att han inte skulle missa.

Jag sa ingenting utan körde vidare.
Straxt klev så kunden som satt på nyfikenplatsen av och han rusar fram direkt för att komma nära mig.
Började vråla åt mig igen att han ska se till att jag skulle bli arbetslös.
Svor hela tiden.

Mitt mått vart rågat när han återigen kallar mig för jävla subba och att jag skulle fara åt helvete med alla mina idioter till kollegor.....

Då stannade jag på nästa hållplats och vände mig emot honom och sa att nu får det räcka!
Han skrek vidare och jag fortsatte säga...stopp! Nu räcker det.
Lugnar du inte ner dig så får du gå av.
Vi stod så en stund och jag gav mig inte...tittade på honom bara...
Till slut var han så pass lugn att jag kunde stilla säga åt honom orden.
...Jag ser och förstår att du inte mår bra..men snälla du, låt inte detta gå ut över mig!
Då tittade han på mig trött och sa ingenting.

Jag körde vidare och efter en stund säger han med lugn ton...hur länge har du kört buss?
Jag svarar att jag kört i 30 år.
Det märks, du kör skitbra och jag känner mig trygg att åka med dig svarade han lugnt.
Jag ser på honom snabbt och ler, tackar så mycket för de fina orden och sedan är vårt samtal igång.

Han säger att han mår skit...
Ja det förstår jag att du gör, svarar jag.
Han fortsätter och berättar om sitt liv, lite förvirrat och osammanhängande.

Jag vet en del om hans liv så det gav mig möjligheten att plocka in lite ord som fick honom att öppna upp mera.

Vi kom in så småningom på ämnet att hämnas på andra...att det inte var ok.
Han förklarade att han gett sig på mig då han kände att jag gav motstånd.
Jag svarade med att jag inte tolererar ett aggressivt och elakt beteende.
Jag hade inte gjort honom någonting, utan jag blev offret för hans ilska över något annat och det är inte ett ok beteende.
Jag är också människa med ett liv och känslor.
Han medgav att det var dumt men åndå, han var van vid att kvinnor gav med sig och blev rädda för honom.

Samtalet fortsatte tills han skulle av och när han så skulle stiga ur så såg han mig i ögonen och vi skakade hand.
Hans sista ord innan han gick var....Jag är glad att vi blev vänner, nu känns allt bättre.Tack

Så det kan bli :)
Istället för att skrika tillbaka till honom så valde jag en vänlig väg.
Även fast jag kände rädsla och pulsen var hög.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det tidig Tisdag morgon och jag vaknade efter en natt med djup, nästan medvetslös sömn. Natten innan var det svårt att komma till ro då jag anlände rätt sent och skulle upp tidigt. Det blev slarv med matintaget också igår och det gjorde nog...

Söndagen bjöd på jättefint somigt väder, men hu så kyligt. Men kylan märkte jag inte av där vid bussratten. Hann äta frukost denna morgon innan det bar iväg till Kristinehamn för lastning av tågresenärer till Karlstad och Oslo. Jag fick med mång...

Kände mig trött och hungrig när jag gick ut till bussen och hämtade laddsladden till min mobil. Passerade receptionen på hotellet och kunde inte motstå att köpa mig en Linssallad med handskalade räkor och kokt ägg som kostade 89:- Har köpt nåt...

Vaknade jättetidigt i husbilen. Det bar minusgrader ute och det kändes inne hos mig där i bilen. Pannan gick igång ofta. Bryggde på gott starkt kaffe och låg sedan kvar i söngvärnen en stund. Hörde hur kollegor hämtade sina bussar. Jag fick ...

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...