Alla inlägg under november 2014

Av Sirpa - 21 november 2014 08:03

Igår äntligen :) kunde jag packa upp soffan som anlände dagen innan.
Jag har ju varit helt utan soffa sedan jag flyttade in i mitten av Augusti.
Soffhäng har saknats!

Nu stod den där...inplastad i en hög.
Koppen kaffe intog Titti och jag i sängen först, givetvis.
Sheba serverades och sedan var det så dags att börja uppackningen.
Titti drog sig diskret undan och skyllde på att hon var lite trött.
Hon somnade på en köksstol.
Vilken smitare....nåja, hon är ju en värdig, gammal dam som styr sin egen tid.
Det är hon värd!

Saxen hade mycket jobb med all plast som skulle bort.
Wellpappskivor rivas och vikas.
Samlade allt skräp i hallen i snygga högar.Tycker om att ha ordning och reda, för att sedan lätt kunna avlägsna skräpet utan större möda.
Riktigt kul jobb:)

Jobbade på systematiskt.
Lite tungt och otympligt, men det gick.
Hade ju ingen brådska någonstans.Tog en kort paus mitt i.

Efter en stund började jag sakna dynorna till soffan....hmm...hoppas de inte var missade vid leverans.
Kom så på att det var förvaringsutrymmen i soffan.
Så fort plasten var borta så kunde jag checka av...jodå :) där låg de.
Snyggt och prydligt nedstoppade.

Plockade ihop de tre stora delarna med viss möda, då de vägde en hel del.De skulle hakas i varandra.
Men innan det gjordet fick fötterna möbeltassar.Viktigt för att inte repa golvet.
Resultatet blev fantastiskt.

Vilken soffa :)
Som gjord för mig och behovet av förvaring och även sovplats om det skulle behövas någon gång.
Det är ju en bäddsoffa som är utbyggbar så det blir en dubbelsäng :)


Lådorna inunder är stora, rymliga och lättåtkomliga.
Bara att peta upp så reser sig hela sitsen upp, med fjädring, lätt och smidigt :)

Jag jublade av glädje över att ha funnit denna snygga, praktiska och alldeles lagom stora möbel för mina behov och utrymmet den används i.

Se bara vad fint det blev.

Jag är ju barnsligt förtjust i rött så den röda mattan pryder sin plats.

Nu blev rummet lite övermöblerat då jag även har ett gåband inne.
Ska försöka lösa det så att ytan blir fri och rummet iordning ordentligt.

Titti trivdes från första stund med det nya.Hon kom gäspande in och kollade om allt gått bra utan hennes hjälp :)
Jag fick godkänt!
Vi invigde soffan med frukost.

Är så glad att jag väntade med inköp av soffa tills det dök upp, den jag ville ha.
Var inne på tanken begagnat ett tag, men kände att det inte riktigt var min grej.
Nytt ville jag ha.

Nu står den där och jag kan börja bjuda hem vänner på kaffe :)
Härligt!

Av Sirpa - 21 november 2014 07:37

Redan första dagen då jag fått nycklarna till min lilla lya här i Kungsör så träffade jag på mina goa granntjejer.
Mor och lilla dottern 2 år.
Glada och härliga sötisar båda två.

Jag blev välkomnad med varm glädje och vi pratade en stund.

Sedan har vi pratats vid i stort sett varje gång vi sprungit på varandra i trappen eller på gården.
Lillstumpan är så söt :)
Pigg och energisk liten tjej.

Beundrar min granntjej!
Hon är ensamstående mor, jobbar och pluggar och är ständigt så glad och positiv.
Hon har en fantastiskt inställning till livet och ger sin dotter en härlig tillvaro och start i livet som är fin och trygg.

Mina granntjejer:)
Vi har ännu inte hälsat på hos varandra.Har inte varit tillfälle då jag far och flänger överallt ständigt.
Men nu har vi bestämt att vi ska ta en fika här hos Titti och mig.
Soffan har ju anlänt så då har vi någonstans att sitta.

Blev så glatt överraskad härom natten när jag kom hem från jobbet, trött och slut.
På dörrhandtaget hängde en kasse med en söt julblomma i och rart kort med Adventshälsning.
Jag blev jätteglad!

Bättre grannar kan man inte ha.
Kram på er båda

Av Sirpa - 21 november 2014 07:36

Redan första dagen då jag fått nycklarna till min lilla lya här i Kungsör så träffade jag på mina goa granntjejer.
Mor och lilla dottern 2 år.
Glada och härliga sötisar båda två.

Jag blev välkomnad med varm glädje och vi pratade en stund.

Sedan har vi pratats vid i stort sett varje gång vi sprungit på varandra i trappen eller på gården.
Lillstumpan är så söt :)
Pigg och energisk liten tjej.

Beundrar min granntjej!
Hon är ensamstående mor, jobbar och pluggar och är ständigt så glad och positiv.
Hon har en fantastiskt inställning till livet och ger sin dotter en härlig tillvaro och start i livet som är fin och trygg.

Mina granntjejer:)
Vi har ännu inte hälsat på hos varandra.Har inte varit tillfälle då jag far och flänger överallt ständigt.
Men nu har vi bestämt att vi ska ta en fika här hos Titti och mig.
Soffan har ju anlänt så då har vi någonstans att sitta.

Blev så glatt överraskad härom natten när jag kom hem från jobbet, trött och slut.
På dörrhandtaget hängde en kasse med en söt julblomma i och rart kort med Adventshälsning.
Jag blev jätteglad!

Bättre grannar kan man inte ha.
Kram på er båda

[Bild]

[Bild]

Av Sirpa - 20 november 2014 08:12

Vissa dagar är mer kompakta än andra och igår Onsdag var det en sådan dag..
Great! Mycket blev gjort och problem lösta tack vare älskade vänner och kollegor.

Gick upp vid 6.30 efter koppen kaffe i sängen.
Satte sedan igång och packade inför dagarna i Stockholm med min dotter och Tunnel Run på Lördag.
Vi ska ju bo på Scandic Ariadne för att få mor och dottertid, samt vara nära loppet.

Sedan var det hög tid att tvätta så en maskin rullades igång i källaren, i tvättstugan.
Ut med sopor.Diskade.Fixade risgrynsgröt.
Duschade och gjorde mig klar för avfärd om nån timme.
Uniformen packades ner.

Väntade så på min nya soffa som skulle levereras mellan 8-10.
Tiden gick och jag spanade efter lastbil under spänd förväntan.
Planen var att så fort de kommit med soffan så skulle jag till Eskilstuna med den fåtölj som åkt med i min Volvo sedan i Söndags.
Den skulle R få igen, behövde inte låna mera då soffan kom.Är jättetacksam för lånet.

Jag hoppades på att de kom snart.
9.40 ser jag så en lastbil stanna utanför mitt fönster, ser hur chaffisen knappar på mobilen och det ringer hos mig.
Jag blev jätteglad ...samtidigt hann hjärnan tänka.....killen är ensam...jag kommer att få lov att bära.
Nåja, det har jag gjort mycket så tanken vifta jag bort.
Gick ner efter samtalet och det visade sig att han skulle bara ställa av en inplastad pall med soffan, utanför min port och sedan var hans förpliktelser klara.
Ehhh....vad hade jag missat??
Jodå, så var det, han bara fraktade till adressen men inte in.

Jag var van att det bars in vid leverans av möbler, men se så var det inte nu.
Kvitterade och tackade honom för leveransen.

Där stod jag!
Soffan i 4 inplastade delar på en pall, utanför huset??
Vad gjorde jag nu? Den måste ju in och det snabbt.
Folk började redan visa intresse för pallen...

Tänkte så det knakade!
Mina svärsöner var långt borta och båda jobbade, min nya vän i Surahammar jobbade....jag kände ingen i Kungsör ännu som jag kunde be om hjälp....
Bråttom börja det bli för jag skulle iväg innan jobbet.

Tog så min livlina....
Det var verkligen sista utvägen och jag hör ju inte till den sorten som ylar efter hjälp i första taget, försöker alltid göra allt själv, men nu gick det bara inte.Hade inte den styrkan att släpa allt upp till lägenheten.

Ringde min chef på jobbet.
Hjälp!!
Jag har problem och behöver någon som kan hjälpa mig bära....finns någon tillgänglig och villig??
Han tog genast tag i mitt problem och kollade runt på depån.
Peter kunde...om jag själv orkade bära..självklart kunde jag det :)
Himmel så bra!!

Jag gick ut, spärrade upp dörrar, stängde in en jättesur Titti i badrummet så hon inte skulle rymma.
Sprang ner och öppnade upp spännband och tog bort plast.
Försökte att sära på delarna men de satt så fint ihoppusslade att det inte gick att göra ensam, allt skulle rasat.

Efter ca 15 minuter kommer så Peter och även Micke :) Mina älskade, söta kollegor.
Ohh...vad jag var glad att se dem!
Mina räddare i nöden.

Det tog inte lång stund förrän min soffa var inburen :)
Vilken glädje och lättnad.Killarna tog med sig pallen också för att jag skulle slippa köra bort den till tippen.

Mina egna kollegor gjorde denna jättegrej för mig :) Min tacksamhet var/är så stor!!
De räddade min dag...min chef Tobbe och sliträvarna Peter och Micke!
Jag satte genast igång att klura på något skoj att ge till dem som tack för hjälpen.
Det skall jag inhandla idag:)

Plockade ihop mitt, for så mot Eskilstuna.Glad, lättad och bara lite försenad från min ursprungsplan.
Levererade fåtöljen.
Åkte så vidare till Prästgården och min äldsta dotter samt minsta barnbarnet.
Klockan var då 11.30 och jag hade fått gjort massor.
Vi åt lunch, pratade, busade med lillkillen.
Vid 13.30 skulle vi så iväg.
De för att fika med kompis och jag till jobbet i Köping.

Kramade och åkte.Kändes som alldeles för kort tid med mina ungar, men bättre såhär än inget.

Tankade på min favvis Preem.
Full rulle till jobbet.
Körde så mitt arbetspass 14.50- 23.10
En bra kväll.
Fick bara ett fulfinger från en bilist som ansåg sig äga vägen.Sådant kan jag mest bara skratta åt, blir förvånad först över hur folk orkar lägga energi på gester och aggression mot sina medmänniskor.
Jag fick sökert sota för något som hänt tidigare under hans dag...
Tog det med ro :)

Rullade så i garage vid 23 tiden.
Trött och glad över min intensiva dag.
Mötet med underbara människor, glada skratt.Den hjälpsamhet jag får ta del utav.
Vilka vänner jag har :)
Finns ingen bättre atbetsplats på denna jord!

Jag älskar mitt liv!!
Är så lycklig att jag spricker snart :))

Nu ska här monteras soffa!
Jäääjjj!!

Av Sirpa - 19 november 2014 07:41

Tisdagen bjöd på fina timmar att lägga i minnet.

Min dotter i Surahammar hade behov av att få sköta sitt arbete trots att mitt lilla barnbarn var sjuk och inte kunde gå till dagis.
Likaså pappan behövdes på sitt arbete.

Jag såg då chansen att få tillbringa några timmar med min lilla tjej, då jag själv skulle börja arbeta 14.40

Gick upp tidigt fast natten inte bjöd på på mycket sömn.
Det hände lite saker som höll mig vaken. Går inte in närmare på det ännu :)

Kom till Surahammar vid 8.30 tiden.Träffade en god vän kort först innan jag landade hos min lilla tjej och hennes pappa.Vi åt frukost tillsammans.

Sedan följde mys och bustimmar :)
Vi hade fullt upp med allt vi företog oss.
Läste Bamsebok, målade,byggde Zoo av klistermärken i en fin bok.

Vi åt mellis, frossade i pepparkakor och skrattade gott åt allt tokeri vi hittade på.
Hon var ganska trött och hostig mellan varven så det blev lite soffhäng också.

Sedan duschade jag och gjorde mig iordning för arbete.
Uniform och smink på.

Hennes mamma kom hem så vi hann ses en stund, äta lunch innan jag så for iväg.
Kvällen på arbetet var lugn.
Jag tampades med magvärk.Vet ju att det är pga frånvaro av träning.
Min kropp vill igång igen men jag vågar inte riktigt ännu.
Andningsvägarna är inte bra än, hostar upp en hel del.

Blir bättre för var dag och det känns bra.Önskan vore att det kunde gå snabbare, men det är bara att ha tålamod.
Allt ordnar sig.

Av Sirpa - 17 november 2014 11:02

Senaste gången jag var till Ullared lade jag tid och tanke på att inhandla snören, band och papper till att kunna göra fina, lite personliga julklappar.

Har nu idag påbörjat inslagningen lite försiktigt.
Vill få varje paket speciell.

Njuter så själv av skapandet och vet också att det går göra ännu bättre.
Kläcker nya ideer vartefter :)

Av Sirpa - 17 november 2014 07:27

Knappt har känslan efter ett felaktigt vägval lagt sig, då det öppnas nya dörrar i tillvaron.

Använde helgen lite till att åter komma i balans med hälsa, kommande arbetsdagar och Tunnel Run i Stockholm på Lördag.
Kände efter hur singellivet smakade i tanken, det var ju inte många veckor jag hann vara borta ifrån det.Tur är väl det kan jag känna att vi båda kom till insikt att våra val i livet var så olika.
Jag var absolut inte villig att släppa av min tid till att göra saker som inte gav mig något.

Jag mår ju så bra med mig själv och mitt liv och säkert var det den biten som satte käppar i hjulet.
Tvåsamheten var inte min grej, även fast det kändes bra, stundtals.

Återgick bara till mitt vanliga tänk, att göra det jag vill och känner för, mår bra av och trivs i.
Titti om någon gillar det:) få ha morsan helt för sig själv igen.

Skräpade runt härhemma då det dyker upp här i mitt lilla Kungsör, en människa som jag minns sedan ungdomens dagar i Surahammar.
Vi bestämmer att han skall komma på en kaffe i mitt och Tittis kök, bara ett kort besök, ses och prata gamla minnen.
Vi sågs och genast var det som att en mycket välbekant dörr öppnades :)
Mängder att prata om och skratta åt.

Det var hur härligt som helst.
Som att vi känt varandra i evigheter och inte setts på lång, lång tid.
Vi hade jobbat på samma ställe under den korta tid jag hann vara på Surahammars Bruk som Traversförare:)
Så himla kul :) gemensamma bekanta, platser och händelser.

Han hade dessutom varit med och kämpat med släckningen av den stora branden i somras....fick höra hans del i korta ordalag, hur det kändes, vad han tänkte om en sån omfattande brand som lyckligtvis slutade tämligen bra.
Han hade jobbat där i en veckas tid som brandman.Hans ögon försvann i fjärran när han berättade och det syntes att upplevelsen givit honom minnen som kändes, att stå mitt i branden och vara på gränsen till att inte ta sig ut med livet i behåll....

Det kommer han att få berätta mera om när vi ses igen...för det skall vi helt klart göra.Ses igen:)
Finns mycket att prata om och för mig kändes han som ett nytt energitillskott i mitt liv.
En ny dörr som öppnades i min tillvaro.Välkommen:) till mitt liv.En ny vänskap att odla och må bra i.

Tänk sådana vändningar livet kan ta när man inte stänger till om sig trots att saker och ting inte gått som man först trott.
Nya vägar finns ständigt.

Vår kaffestund där vid köksbordet, som blev 2 1/2 timme lång :) gav mig energin till att åter känna en stor glädje med livet.

Han åkte hem till sitt och vi pratade vidare en stund i telefonen.
Hörde hur hans katter ville vara med i samtalet i bakgrunden.

Jag somnade med ett leende på läpparna.Livet rullar vidare med glädje och framtidstro.

Vaknade nu Måndagsmorgon och låg kvar en stund i sängen och tänkte på gårdagen.
Så mycket glädje denna dag gav.En dag som jag från början skulle bara låta tuffa på tomgång.

Högmässan och mötet med min härliga präst, som jag kommit att tycka så mycket om från första stund.
Mötet med mina Kyrkvärdsvänner och sedan kaffestunden i köket med min nya vän :)
Vilken energiboost det blev av denna mörka, kyliga Söndag i November.

Att finna glädjeämnen i livet är inte svårt om man bara håller hjärta och själ mottagliga för det fina, glada och ljusa.
Ljuset i min själ finns ständigt som en brinnande låga som ibland fladdrar till vid händelser som kan tyckas mindre givande.
Ljuset i mitt hjärta brinner ständigt stark...
Alla människor har inte orken att hålla ljuset brinnande och känna glädjen i sin tillvaro.Där kan jag känna att från mitt håll vill jag kunna påverka, göra en insats, om så bara ett litet leende eller en hand som berör.
Livet är här och nu, vi kan inte någon av oss, påverka det som skett, som vi redan lagt bakom oss.
Det vi kan göra är att se det som pågår i våra liv, runt ikring oss och där, med de förmågor och gåvor vi själva bär på, dela med oss utav till de som står i behov att ett stöd, en omtanke eller bara en kram.

Vi finns här och nu och ingen av oss har en aning om vad som sker imorgon...men tillsammans kan vi bygga på det som blir bra för alla och envar.
I detta leva med ett öppet hjärta ger oss den möjligheten, ty det är då nya dörrar öppnas och nya vägar hittas längs livets stig, som vi alla är satta till att vandra.

Av Sirpa - 16 november 2014 14:52

Kunde äntligen efter många veckors frånvaro, gå på en Högmässa i min nya kyrka som jag redan kommit att älska.
Träffa min präst och några av Kyrvärdarna som jag kommer att verka tillsamnans med, när jag kommit igång med Kyrkvärdskapet här i min nya församling.

De undrade vart jag hållit hus sedan vårt möte.Förklarade att jag varit hostig och sjuk.
Alla kramade mig välkommen tillbaka.

Kände en sådan tacksamhet där jag satt med Guds närvaro inom mig.
Vad jag saknat detta!

Gårdagens träff som jag gick till hade mycket riktigt blivit inställd och jag är ju så ny här att jag blev borttappad när det skulle meddelas.
Det gjorde ju inte mig något:)
Jag bor ju så nära att jag bara gav mig på nästa uppgift istället.

Hoppade över kyrkkaffet, gick hem och tog lite varm glögg.
Ringde min äldsta dotter och lade mig sedan att vila.
Somnade kort.
Var trött då jag under morgontimmarna städade härhemma.
Bar ner min cykel i källaren och fåtöljen till bilen, som skall åter till sin ägare i Eskilstuna.
Vi är ju inte något par längre och min nya soffa kommer i början på veckan.

Bara detta lilla och kyrkobesöket gjorde mig jättetrött.
Är ändå så tacksam över att vara på bättringsvägen,
Vilar nu resten av dagen.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5 6 7 8
9
10 11 12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23
24
25
26 27 28 29 30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards