Alla inlägg under december 2014

Av Sirpa Niva - 28 december 2014 13:35

Min Annandag Jul var kantad av både stor glädje och värme.
Närheten till mina barn och barnbarn var så energigivande och fin.

Vi möttes upp i min lilla lya och åt av det jag lagat till, ett dignande Julbord med många sorter.
Äldsta dottern skulle iväg till sitt arbete så vi firade vår "julafton" lite snabbare än vi brukar.
Julklappar öppnades och gottisbordet åts.

Vi som inte skulle arbeta fortsatte vårt ätande, prat och njutfulla tid tillsammans.

Jag saknade min käresta hos mig men nu var omständigheterna sådana att han inte kunde närvara.

Det var väldigt varmt i min lilla lägenhet.
Titti katt trivdes att ha så många hos sig som klappade och kelade med henne.

Vi trivdes och mådde gott.
Vinkade av alla mot kvällningen.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 28 december 2014 07:52

Vaknade denna Söndagsmorgon med lätt hjärta :)
Var tvungen att vakna till ordentligt för att ta in känslan, att det verkligen var så :)
Att hjärtat återigen sjöng och själens moln svävade vita och lätta, inte som de gjort under några veckor, tyngda av svärta och stoft som tärt och svidit inom mig.

Nu var det rent och fint igen och med lätta steg klev jag ur sängen för att göra det jag brukar...ge min lilla sambo mat och ladda kaffebryggaren.

Medans kaffedoften spred sig i mitt lilla ombonade kök, tänkte jag på den senaste tiden.
Hur jag kämpat för att få en människa som jag älskar högt, att välja en väg till ljuset, inte in i mörkret.
Jag har tom försökt att hjälpa denne som var orsaken till min kärestas passivitet och smärta.

Det är häpnadsväckande hur elaka ord och sårande uttryck kan få makten i en människa.Hur det tar över och styr hela tillvaron, fast det från så många andra håll strömmar in kärlek och godhet, energi och värme.
Ändå blir valet så destruktivt, personen väljer att höra endast det som förgör och förintar.
Allt det goda och ljusa bara rinner av, som om hjärnan vore inoljad och avskärmad mot det fina runtomkring.
Det är skrämmande!

Nu har ett avgörande steg tagits av min käresta...det känns helt fantastiskt!
Detta steg krävde oerhörda krafter från flera håll för att bli taget.
Till och med kraftord som inte skall behöva användas, tas i någons mun.
Ord kan göra så ont!
Jag vill inte ont...det enda jag vill är att få ett lugn och en harmoni i tillvaron som kan tillföra alla energi och glädje.

Ord kan också bli, som i vårt fall, en spark framåt, in i ljuset och värmen.
En knuff, bort från det destruktiva och tärande.
Det gör ont att behöva vara hård och bestämd, men tydligen behövs det i vissa lägen.
För att markera att man fått nog!
Att nu räcker det, antingen steget framåt eller gå under i det passiva.

Min älskade valde steget framåt och det ser jag som en stor styrka hos honom och det gör mig stolt och glad.
Nu känner jag att han är den jag trodde han var.

Mitt hjärta är lätt och detta gör mig glad och fylld av energi, kraft att ta emot dafen och framtiden med öppet, sjungande hjärta.
Jag vågar tro på oss och det som väntar:)

Nyckeln till framtiden ligger där....

ANNONS
Av Sirpa Niva - 26 december 2014 08:23

Halvsitter i min sköna, varma och mjuka säng.
Tänker på gårdagen som började så himla mysigt.
Jag och kärestan vaknade tätt intill varandra i just denna sköna säng :)
Dagen rullade igång sakta och lugnt.
Pysslade i lyan och förberedde inför mitt julfirande med de barn som kommer till mig idag, Annandag Jul :)

Jag tyckte att det var så mysigt att ha honom här, mannen jag kommit så oerhört nära med både själ och hjärta, på väldigt kort tid.
Vi har alltid så mycket att tala om, har en närhet som ger energi åt oss båda.
Jag städade, vi hämtade bord från vinden inför firandet.
Det pågick en förväntansfull aktivitet hela tiden och vi mådde båda så gott i det.Kaffedoften dominerade luften vi andades och julstämnningen fanns som en luddig mjuk tuss...
Som en blixt från klar himmel slogs vår gemensamma, julmys och plock,
våra kram och pusstunder i bitar.
Sms och telefonsamtal haglade in och spydigheter, elakheter, egoism och ilska förstörde allt för oss i stunden.

En människa som mår dåligt i sin destruktiva tillvaro slog klorna i min käresta, fyllde honom med ångest och stress.
En destruktiv person som hånfullt hängde ut min Gudstro och trampade på mig som människa.
Hon vet att jag mår jättebra i mitt liv och har då i detta en stor vilja att krossa och förgöra.Det liv jag har vill även hon ha, men förmår inte att bygga på något utan raserar det hon ser istället.

Den attacken kom som en chock för mig då jag försöker hjälpa och stödja denne att komma vidare i sitt liv.
Lämna det gamla, släppa taget och skapa sig ett nytt, eget liv.
Nu var det kört totalt och förgörelselusten var total hos människan.
Nu skulle vi få lida bara för att hon inte mådde bra i sitt destruktiva.

Jag tappade tråden totalt i det jag just då gjorde, griljerade skinkan inför morgondagens glädje och fest.
Lyssnade en stund på det samtal som pågick och krävde sedan att friden i mitt hem skulle få vara intakt.
Deras fajt fick inte krypa innanför mina väggar, förstöra min glädje och julstämning.

Valet fick bli att min käresta fick åka iväg till plats och ställe för att lösa problemen, inte i mitt hem!

Det är sådant jag med bestämdhet håller fast vid att mitt hem inte får bli en krigszon för andra människors problem.De åker ut omedelbart!
Jag har rätten som människa att ha mitt ifred och rofyllt, så som jag vill ha det.
Det förgågnas demoner skall inte få sitt fäste innanför mina väggar.
Inte i hemmets eller min husvagn.
Så har jag lagt upp mitt liv för att få ha min trygghet intakt.
Den rätten har jag,att få skydda mitt liv.

Striden pågick därborta i huset, den var smutsig och vidrig.
Den gjorde mig illa och fick mig att till sist vända ryggen helt.Jag mådde illa!
Jag försökte via telefon hjälpa, men drogs ner mer och mer i deras strid.
Jag gav upp, blockerade telefonnummer och sökte mig in i min egen sinnesfrid.
Jag ville fira Julen.

Tänkte på hur mycket familjer och framförallt barn det var som for illa under Julen, fridens helg som den egentligen är.En tid av glädje och gemenskap som för många förbytts till skräck och rädsla.
Hur ofta är det inte alkohol med i spelet, även i vårt fall.
När alkoholen tog över denna persons förstånd var förfallet ett faktum, ord och beteende utom all kontroll.

Tanken på detta gjorde mig bedrövad och jag bad till min Gud om nåd och hjälp för alla de som lider.

Min käresta led och kämpade.Jag kunde inget göra.När jag försökte sparkades mina ben undan och jag blev till ett slagträ, ett vapen i deras strid.
Det enda jag kunde göra var att låta honom om och om igen få veta att jag fanns för honom.
Men problemen måste lösas där på plats, inte innanför mina väggar.
Inte i min Julefrid och inför kommande glädjetimmar med mina barn och barnbarn.
Här släpper jag inte in demoner från det gamla, de får stå utanför.

Nu är det så Annandag Jul och jag dricker mitt kaffe i sängen.
Titti katt har fått sitt insulin och goda julmaten...min lilla Älskling :)
Min trogna lilla följeslagare i livet.

Om några timmar kommer barnen och det skall bli underbart.
Inget av gårdagen får finnas här och störa.Det är min och barnens stund.
Med god mat, gran och klappar.
Glädje och mys.
Jag skall ta mig en dusch och börja skala potatis, skära upp det kalla.
Bädda sängen fint så mina barnbarn får en myshörna i min sovalkov.
Med Titti katt.

Tänker på min käresta, hur hans natt varit.På hur personen som förstörde vår gårdag mår.
Ber för dem båda.
Lever i hoppet om att de en dag kan komma till ett avslut som är värdigt, att striden tar ett slut och båda mår bra.
Jag kan bara be!
Mer vill jag inte utsätta mig för.
Det behöver jag inte.
Detta är mitt liv och jag väljer bort det destruktiva ur mitt liv.

Dörren står öppen när demonerna stannar långt borta.
Inte i mitt hem, varken i ord eller känsla.
Jag har det så bra och är trygg som människa, varför förstöra det.
Jag duger som jag är och kan ge så mycket åt så många utan att själv behöva få stryk i själ och hjärta.
Take it or leave it!

Av Sirpa Niva - 26 december 2014 00:29

Jag älskar att avsluta Julaftonen med att gå på Midnattsmässa.
Julaftonsnatten var jag och min dotter till Jäders Kyrka, utanför Eskilstuna.
En väldigt vacker kyrka ute på landet.
Stor och pampig!
Varm och fin invändigt.

Det var en hel del människor där.
Så härligt när så mycket människor kommer till insikt under julenatten att de någonstans inom sig ändå bär en grundtro.
Att Jesu födelse har en plats i deras hjärta.

Jag är ju själv så van kyrkobesökare och ser vilka som är lite vilsna och tafatta i kyrkomiljön.
Det är så mycket av det gamla tänket som hänger kvar hos många människor, vad gäller kyrkan och dess " regler "
Det finns ju inga sådana längre..inte i den bemärkelsen som förr.
Då var det ju strikt och strängt.

Idag är ju kyrkans dörrar öppna för alla.
Vad gör väl det om du svär i en kyrka.
Gud kommer inte ner från sin himmel och rycker någon i örat.
Eller som jag fick höra när jag var liten, att han kastar ner en stor, het sten på den som svär.

Det är heller inte något tvång att lägga något i kollekthåven, det är helt frivilligt.

Jag tycker att det är så mysigt när så pass många vill ha den traditionen att gå på nattmässan.
Den är vacker och stämningsfull.
Predikan är inte någon högtravande historia utan enkelt och lättförståerlig.
Jesu Födelse!
Denna fantastiska händelse som givit oss glädjen med Julen.
Kärleksbudskapet!
Då Gud sände ned sin son till oss här på jorden för att verka med oss, för oss och sprida det glada budet och sann kärlek och fred.

Många tycker om att sjunga de gamla julpsalmerna.
Vi var inte många som tog Nattvarden.Några var fram och mottog Välsignelsen och det gjorde mig glad.

Säkert vet inte alla att det är ok att ta emot Kristi blod och kropp.
Det är inte som förr i världen när man inte fick göra det innan Konfirmationen.

Midnattsmässan är speciell.
Alla har firat Julafton med god mat och gemenskap.De flesta är trötta och längtar säkert till varma, goa sängen.

Vi samlas där i nattens timma.
Kyrkan är upptänd med levande ljus, det är varmt och dämpat.
Lyssnar på orden som sägs, sjunger psalmerna tillsammans och skiljs med ett God Jul.

En mysig tradition som hänger med år efter år.
Lika fint varje gång.

Av Sirpa Niva - 25 december 2014 22:56

Traditionen i vår familj har blivit den med åren att jag brukar ha barn och barnbarn hos mig på mat och julklappar.
Likaså iår.
Min son med familj har ju inte varit med oss på många år så det är döttrarna med sina familjer som kommer.

Jag kommer att ha ett riktigt Julbord med allt vad det innebär.
Har nu när Juldagsnatten infunnit sig, ställt iordning så mycket det bara går, för att imorgon slutföra innan allas ankomst.
Det blir mat klockan 12 iår då min äldsta dotter skall till sitt arbete.

Skall bli härligt att få hit alla som väljer att komma.
Svärsönerna har ännu inte sett min lilla lya :)

Nu är den städad, pyntad och fin.
Hade en önskan om att även ha min käresta här men det finns en människa som inte ger mig den glädjen och lyckan, vilket jag har så svårt att förstå.
Jag hamnar mitt i en strid som inget har med mig att göra, men som drabbar mig i allra högsta grad.

Nu väljer jag att ta avstånd ifrån den och njuter av Julen och min familj.
Vår gemenskap och kärlek till varandra.
Jag mår så bra av att ha mina nära och kära samlade ikring mig:)
Hönsmamman!

Ser fram emot att vakna imorgon tidigt.Ta mig en träningsrunda i kylan och efter duschen fortsätta tillreda Julbordet.
Jag är glad och lycklig...väljer att vara det trots saker som sker i min ögonvrå

Av Sirpa Niva - 25 december 2014 19:53

Varje år får vi på min arbetsplats varsin julklapp.
På Julafton öppnar jag den troget, år efter år och blir lika glad varje gång.
Det är alltid någonting som jag har behov av, som är fint och passar alla.

I år fick vi bestick.
Jättefina bestick som jag kommer att använda vid festligare tillfällen.
Skall också försöka få tag i en förpackning till för jag vill ha ett dussin.
Det går lätt åt när vi har bjudningar, vid födelsedagar och andra festliga tillfällen.

Tack Västerås Lokaltrafik.
Återigen gjorde ni mig jätteglad med den fina julgåvan.

Av Sirpa Niva - 25 december 2014 19:07

Under självaste Julhelgen då Frid och Glädje skall prägla tillvaron har jag så fått lära mig att godhet inte alltid lyckas i tillvaron.

Godheten och välviljan att hjälpa och finnas för en medmänniska har slagit tillbaka emot mig som en spark i magen....
Det är nästa så jag har svårt för att tro på att det är sant.

Jag lever i en stark Gudstro som hjälpt mig komma dit där jag själv är idag.
I harmoni med livet och i en styrka hos mig själv som kan försätta berg, om så skulle behövas.

Just Julhelgen är en stor Högtid för oss Kristna, vår väntan och längtan efter Jesusbarnet.
Allt det vackra och magiska med Julen som bringar glädje, sång och framtidshopp i våra hjärtan.

Änglavingarnas sus i natten, dess frid, trygghet och sammetslena ljus...

Trots detta som hänt kommer jag inte att sluta med min hjälp och mitt stöd för de människor som behöver det.
Detta tyder på att behovet är stort...att dela med mig av den glädje och stryrka som mänskligheten törstar efter.Att finnas för de som vacklar i sitt liv...

Godhet kan slå tillbaka...som elakhet och hånfullhet..
Denna människa lägger jag inte mera av min energi på, jag klarar inte att hjälpa denne.
Min godhet skall inte missbrukas och användas som ett vapen, mot den jag älskar eller mig själv.

Mina vingar är svedda i kanterna..men med kärlekens och Guds hjälp kommer de straxt att vara hela igen...

Av Sirpa Niva - 25 december 2014 18:15

Kom till min äldsta dotter med familj redan på eftermiddagen, dagen före Julafton.
Jag var jättetrött då jag varit vaken sedan 1 tiden, natten innan.
Arbetade en lång dag.
For hem och bytte om, lastade bilen med julmat, klappar och allt som skulle med för övernattning och julfirande i Eskilstuna.

Hjälpte till lite med disk och förberedelser inför kvällens gröt och skinkafton med några vänner till min dotter och svärson.
Åt jag med och satt ett tag i deras julmysiga gemenskap innan kväller.
Sov i mitt barnbarns rum.
Somnade så fort huvudet landade på kudden.Tycker mycket om att sova i hans trivsamma rum.

Vaknade 5 Julaftonsmorgon.
Tyst och stilla, julfriden rådde.
Kallt och stjärnklart då jag åkte hem till Titti katt, gav henne mat och insulin.Julpussar och kramar innan jag åkte åter Eskilstuna.
Handlade det sista på Maxi.

Vi åt Julaftonsfrukost tillsammans.Gröt och skinksmörgås.
Efter det gav jag mig ut och joggade en bit längs vägen, ca 2 km innan dottern plockade upp mig i bilen.
Vi var till vår hästs viloplats och tände ljus, mindes honom och min andra dotters hund Laban som vi nyligen måst ta farväl av.
Det är en vacker plats vår häst vilar på..

Åkte via Vallby Kyrka, tände ljus i minneslunden.Soligt och vackert ute.

Återvände till Julaftonstöket.Duschade och satte igång med julmaten.Skalade ägg, potatis.Värmde Jansson, ostpaj, stekte prinskorv och köttbullar.
Dottern och jag hjälptes åt med allt.
Dukning, uppläggning av kalla rätter.

Vid 1 tiden började Julfirare samlas.
Vi vart totalt 12 personer som åt och trivdes.Gott och mycket på bordet.
Jag diskade och plockade som jag brukar.

Klockan 15 var det dags att se på Kalle Anka på tv.
Fixade fika och gottisbordet blev välbesökt.
Något senare kom tomten.

Lilla barnbarnet blev lite rädd först men såg sedan att Tomten var jättesnäll.
Mängder med klappar delades ut och öppnades.Det pågick i timmar.
Gästerna åkte hem till sitt vartefter.

Jag saknade min käresta hela dagen och kvällen.Han firade med sina barn och hade sedan brandjouren under kvällen.
Vi sms:ade och skickade bilder till varandra.

På natten åkte dottern och jag till Midnattsmässan i Jäders Kyrka.
Väldigt vackert.

En fin och behaglig Julafton tog så slut med att jag kramade dottern och åkte hem till Kungsör, till min lya och min käresta som väntade på mig, tillsammans med Titti katt.
Mysigt!
Vi hade mycket att prata om innan vi kom isäng vid 2 tiden

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10 11 12 13 14
15
16 17 18 19
20
21
22 23
24
25 26
27
28
29
30 31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se