Jag brukar emellanåt lyssna på Morgonandakten på radions P1.
De präster som håller den andakten, tillför mig så oerhört mycket, att deras ord blir ett stöd för mig, i det som jag själv bär på just då.

Deras ord hjälper mig till att tänka positivt på det som till synes känns jobbigt och hopplöst i stunden.

Orden tillför mig hopp och vidare vilja att fortsätta min strävan framåt, i det jag tror på och vill med mitt liv.

Just nu har det återigen tornat upp sig mörka moln över min kärestas och min tillvaro.
Återigen det förgågna som håller ett krampaktigt tag om vår tillvaro.
Som vägrar släppa taget och gå vidare.
Sålänge detta inte är löst och ur världen så blir vårt liv tillsammans så sårbart och skört, även fast vi står starka i det vi känner för varandra, vad vi vill med vår gemensamma framtid.

Jag hör och ser hur min käresta mår dåligt i detta som inte blir färdigt.
Jurister är inblandade men ändå verkar allt sitta fast.
En människa tycks styra det hela och det känns som om det endast tas hänsyn till dennes ord och vilja.

Jag vill inte dras in i detta igen.
Väljer att vara vid sidan av och försöka ge mitt stöd så gott jag nu kan.

I sådana här stunder har jag stort behov av Guds ord, de ledsagande, tröstande orden som får mig lugn.
Jag vill höra musiken som ger den trygghet som behövs.
Vilan i Guds famn är nödvändig....

Orden som sägs blir i mitt huvud synkade med den känslan som jag bär.Jag söker och hittar det som i stunden behövs för min själafrid.
Sluter ögonen och lyssnar, tar in och låter friden sprida sig inom mig.
Detta ger kraft att möta dagen med allt vad det innebär.

Jag tror att varje människa har en sådan plats inom sig dit det går att söka sig i oros stunder.
Åtminstone hoppas jag att alla har det.
Vi behöver få ord sagda, som lägger allt tillrätta, ger kraften att sträva vidare.Även då modet sviker och man helst bara vill gå därifrån, lämna det som tär bakom.

Jag vill ha livet med mannen som står vid min sida idag.
Ett liv i harmoni och gemenskap med nära och kära, utan orosmoln och hårda ord.
Är det för mycket begärt?
Nej! Det är det inte...

Nu är Julen över och likaså de övriga långhelgerna.
Har ledig dag idag, fast det var tänkt från början att jag skulle jobbat extra, för en kollega med sjuka barn.
Nu blev det inte så och det är jag glad för:)

Tog tag i allt härhemma istället, efter träningspass och dusch, frukost och en pyttekort vila i soffan.

Först och främst kändes det bra att jag fick tvättat allt som låg och väntade, sånt jag inte tagit mig tiden att fixa.
En liten matta, festklänningar och en jacka, samt badlakan som låg på vinden sen flytten...som luktade gammal källare.
Sedan all vanlig tvätt förstås...det blev 6 maskiner totalt.
Lyan är full av tvätt som hänger på tork:) doftar jättegott!

Tog bort Tittis gamla toalåda, som blivit sunkig med åren.
Ersatte med en ny som jag köpte från Gekås i höstas.
Den är lite mindre, med en hög kant.
Får bättre plats i mitt lilla badrum.
Titti har godkänt den:)

Sedan var det ju massor med julpynt som skulle plockas ned och packas noga i kartonger, som jag bar ner från vinden.
Hittade på mina fina juldukar däruppe som jag saknade innan Jul:)
Nu har de fått plats med det övriga juliga.Tycker om ordning och reda.

Julgranen kläddes av med stor omsorg.Har ju inhandlat pyntet från London och hittat en del gammalt i gömmorna i butiker.
Chokladkottar och kulor fick en egen skål, i väntan på att någon äter upp dem.

Tinade upp mat som jag fryst in efter Pers 30 års fest.Renskav och potatisgratäng.Jättegott
Kaffe och Saffransskorpor samt pepparkakor bakade av min dotter och barnbarn:) Extra goda då, fyllda av kärlek!

Dammtorkade hyllor, tog fram prydnadssaker som vikt plats åt julpynt.
Planterade om blommor från julgrupper som delvis vissnat ner.
Bytte gardiner till ljusa och fina, det röda åkte in i garderoben, snyggt ihopvikt.

Hade hela dagen levande ljus tända.
Värmeljus med jordgubbsdoft.
Det är så fridfullt med ljus.

Monterade på ljusramper bakom tv:n som ger ett fint ljus så fort tv:n är på.
Kopplat till Usb utgången.
Smarta grejer:)
Fick den av min yngsta dotter.

Rotade även i skafferiet.
Skönt att få en överblick så jag vet vad som finns på lager.
Städade badrummet.

Sist av allt bar jag upp allt som skulle undan, upp på vinden.
Gran och kartonger.
Ordning och reda ska det vara hemma.Det är så mycket lättare att hålla efter de dagar då jag jobbar mycket, har annat och göra än städa.

Gillar sådana här dagar då jag kan plocka med det jag känner för.
Pratade med min käresta och min dotter på sms.

Sitter nu och bara slappar..med en skön känsla inombords.
Mitt hem är iordning och jag har tagit det väldigt lugnt med allt.
Bara njutit av att pyssla omkring utan stress och krav

Kändes inte vidare lockande att ge mig ut i regn och blåst...men lyckades få fram träningssuget tillräckligt för att strunta i vädret.
Broddarna åkte på då det var blankis på sina ställen.

Styrde stegen igenom centrum, till min favoritrunda i skogen.
Det var ännu mörkt så elljusen var bra att ha längs rundan.

Det blev lite varierat idag.
Jogg, rask gång och backträning i en salig blandning.
Totalt blev det 7 km.

Landade hemma genomvåt om fötterna, strumporna dränkta efter det slaskiga underlaget.
Kändes bra att ha varit ut.
Tog av mig allt det genomvåta för att inte bli kall, så snart som möjligt.
Stretch och varmdusch innan frukost och dagens alla planerade sysslor

Häromdagen då jag kom hem till min lya, låg ett brev på hallgolvet och väntade.
Från Svenska Kyrkan.
Blev nyfiken på vad det var och samtidigt kände jag ett stick i hjärtat.
En känsla av otillräcklighet och samtidigt saknad.

Jag vill ju så gärna vara verksam inom Svenska Kyrkan.
Som Kyrkvärd och gärna något mera.
Men...min tid och ork räcker inte till!
Denna känsla gör mig kluven och lite ledsen.
Samtidigt borde jag inte känna så utan bara ta ett beslut i hur jag vill göra.
Behöver prata med min Kyrkoherde om detta.
Jag är ju sådan att jag vill göra allt ordentligt, inga halvdana jobb.

Jag arbetar långa skift som bussförare och tidvis tar det all min kraft.Som igår när jag var helt slut efter 10 timmar på arbetet.

Mina arbetspass innefattar även vissa helger och jag mäktar inte med att ständigt byta bort dessa då även de lediga helgerna blir fyllda med arbete.
Blir för krångligt och stökigt för min smak.

Jag tränar, umgås med mina barn och barnbarn.Sedan har jag ju träffat min käresta som bor på annan ort.

Så detta brev som låg där i min hand var både av stor glädje, men även tvekan.

Det var en kallelse till
Kyrkvärdsdag den 17/1

Jätteroligt!
Detta har jag längtat efter länge.Att få träffas och gå igenom allt vad som hör en Kyrkvärd till.

Genomgång av nattvarden, dukning av denna.
Samtal om de olika typerna av Gudstjänster

Dit kommer också en konservator som kommer att undervisa oss om vård och hantering av de kyrkliga inventarierna.

Jag vet att detta blir en fantastisk dag med mycket glada skratt, härliga upptåg och nytt att lära.
Varvat med bön, mat och kaffepauser.
Hela gänget är helt underbara människor, olika personligheter som alla tillför sitt till gruppen och dess omgivning.

Jag vill så jättegärna gå den!
Älskar kyrkan och allt vad det innebär.

Vill bara inte att det skall vara bortkastat på mig från kyrkan...att jag verkligen har tiden att utöva mitt uppdrag som Kyrkvärd.
Vill det så gärna!

Tänk om man kunde leva på att arbeta 75% eller nåt sånt.
Vad skönt det skulle vara och få lite extra fritid.
Kanske arbeta lite kortare dagar och inte dessa 10-12 timmars dagar som det oftast är.

Ska fundera på hur jag skall lösa detta.Kanske orkar jag mera när min träning kommit igång ordentligt.
Brukar få mer ork då och vara piggare.

Ska ta ett samtal med min Kyrkoherde och även med min käresta i Surahammar.
Två killar som dessutom är klasskamrater och känner varann:)
Kul sammanträffande!
Prällen och Brandmannen:)

Hursom så vill jag gå på detta härliga Lördag 17/1 ....då är jag ledig iallafall :)
Spännande!