Direktlänk till inlägg 31 januari 2015

Tappade tryggheten en stund

Av Sirpa Niva - 31 januari 2015 07:12

Gårdagen bjöd sannerligen på inslag som fick mig att till sist bara ge upp och låta sömnen ta över, för det vet jag att det funkar när min hjärna fått härdsmälta.

Gick upp så mysigt i lugn och ro tillsammans med min lilla älskade katt, som betyder jättemycket för mig i livet.Det är ju hon och jag, vi är ett eget team hon och jag.
Har varit det i snart 15 år.

Körde ett träningspass som var halvdant, orkade inte riktigt och lät det så vara.
Krånglade med gåbandet först innan jag kom igång med träningen.Den funkade inte ordentligt, rullade ojämnt.
Lyckades fixa till det och fick till mitt pass på 1 timme och 6 km drygt.

Intog frukost efter dusch.
Samtalade med min yngsta dotter om saker som rör sig i mitt huvud.
Superbra att ha henne att ventilera med.Hon känner mig så väl och kan komma med inslag som får mig att välja andra tankebanor.

Jag inser själv vartefter vi talar att jag bär en skyddsmur omkring mig.Som jag byggt upp med åren för att skydda mig mot sådant jag inte vill ha inpå mig.Sådant som tar min energi och inget ger tillbaka.
Lägger jag ner den muren så kommer människor åt sårbara delar i mig och det tycker jag är obehagligt.
Så vill jag inte ha det!
Vill inte få min egen trygghet hotad av något/någon.
Då täpper jag hellre till och väljer vad jag vill utsätta mig för.

Där blev det riktigt knepigt senare under dagen...

När jag skulle åka till jobbet såg jag hur det stod polisbilar överallt framför mitt hus och det var avspärrat längs gatan.
Ringde jobbet och prata med chefen, då våra bussar rullar längs gatan.
De hade redan fått veta av kollega som rullat förbi.

Tankarna for i huvudet, vad hade hänt? Var min granne under, i spelbutiken utsatt för rånförsök? eller vad var det som skett med sådant stort pådrag.

Lite otäckt när det var precis under min bostad, polisbilar utanför mina fönster.

Kom till jobbet och fick veta att det var banken som blivit bombhotad.
Lite senare fick jag meddelat att det var falsklarm och jag slappnade av, pustade ut.
Då var det ingen skadad eller fara för någon.
Bara resurser som kostar en massa pengar, samt fått en massa människor oroliga och skrämda.

Fick också hårda ord från chefen om den oro som är på jobbet just nu då vi jagar fram i våra körningar.Körtiderna är för tajta och vi hinner inte ens med toabesök.Detta slapar en stämning på jobbet som tär på oss alla.
Nu talade han om för oss att vi inte ska prata om det som är fel på jobbet utan bara focusera på positivt tänk.

Visst har han rätt!
Man ska tänka positivt men om kunder skäller och vi mår pyton pga av att inte tiderna räcker till så måste vi ju få prata om det.
Kändes inte riktigt rätt att bli tillrättavisad på det sättet.Jag är en positiv tänkare och en glädjespridare och det vet han.

Jag tog till mig budskapet för jag förstod att han måste tala med alla, även oss som är glada och positiva.
Det lade sig som en liten tagg i mitt hjärta...en känsla av otillräcklighet.

Får nån timme senare ett sms från min granne.Läser den när jag stannar på rast i garaget.
Hon berättar att vi är evakuerade från våra bostäder för det är en misstänkt bomb på banken....

Jädrar...nu blev det liksom allvar av allt som jag trodde var avklarat och ur världen.
Hon var orolig för våra katter, hon har också en liten kissetjej.
Ingen fick gå i närheten av huset!

Det var samlingspunkt på Kristinagården, församlingshemmet.
Där erbjöds uppehälle och information.Grannen var med sin dotter hos en kompis och jätteorolig över vad som höll på vid våra bostäder.

Bombtekniker från Stockholm var på väg till platsen i full fart.
Kollegor hade sett ännu flera polisbilar på väg mot Kungsör med fullt pådrag....

Jag kände mig bakbunden som inte kunde närvara på plats, då jag arbetade...oron slet i mig, frågorna stod på rad i hjärnan
Pratade med min dotter i telefon och min oro bara växte när jag tänkte på min lilla älskling därhemma i lägenheten.

Hjärnan kunde inte släppa tankarna som for omkring...tänk om det small av?
Tänk om människor kom till skada?
Hur gick det med min lägenhet och Titti? Tänk om fönster krossades vid smällen och Titti kom till skada eller rymde ut när fönstren var sönder...
Gahh!!!
Jag ville hem och dit på plats för att vara med, hålla koll över vad som hände.Där jag satt i bussen kunde jag ju inte göra någonting


Jag var jätteorolig!
Samtidigt arg på mig själv för att jag inte klarade av att hantera situationen proffsigt i mitt arbete.
Det var min livskamrat och vårt boende, vår trygghet som var hotad!!

En kollega ville att jag skulle kontakta Trafikledningen i Västerås, jag skulle inte köra så skärrad som jag var.
Följde hans råd och det var rätt.
Han har arbetat som ambulanssjukvårdare i många år och kunde lätt läsa av mitt mående just då...
Trafikförman tog genast tag i saken, förstod mig och ordnade en ersättare för mig så jag kunde ägna mig åt allt som skedde.

Blev avlöst en timme senare i Kungsör.Då var jag alldeles darrig för jag säg alla polisbilar och avspärrningarna.
Kollegan kom och bytte av mig i jobbets bil som jag körde till garaget för att hämta min egen bil....

Under tiden kommer ett förlösande meddelande från grannen
Allt är över :)
Det var ingen bomb!
Herregud vilken lättnad!!

Samtidigt blev jag förbannad...allt detta för nån sjukhjärna som gjorde sig lustig.
Förstår inte människan hur mycket elände denne ställer till med? Eller kanske det är syftet, att förstöra för andra.
Vad kostade inte allt ... Resurser som behövs till viktigare saker i vårt samhälle.

Jag var arg, lättad, ledsen och alldeles knäsvag när jag anlände hem till min kisse.
Grät som ett barn mot hennes varma päls...


Slöt mig innanför min skyddsmur och bara tillät mig att må skit....det blev liksom effekten av de sista timmarnas oro och turbolens...
Hjärtat sa att allt slutat väl och det var jätteskönt...men jag var nere för räkning denna dag.
Min trygghet var rubbad ur sina grundpelare....
Kände mig oproffsig som bussförare.Jag klarade inte av mitt privata liv i min yrkesroll denna dag och det kändes inte alls bra.
Jag tillät mig tappa fotfästet, kände mig liten och sårbar.
Ville helst bara krypa undan och gömma mig för omvärlden....

Den senaste tidens turbolens och så detta som pricken över i:et fick mig att fullständigt tappa mitt självförtroende...

Fick även ett dödsbud från min dotter och jag hade inte orken att göra mer än att beklaga...
En släkting på min svärsons sida.

Jag valde att gå och lägga mig.
Somnade totalt utmattad....

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sirpa Niva - Tisdag 22 okt 05:35


Det står inte på förrän November knackar på dörren. Tiden går så grymt snabbt. Dagarna rullar på och jag har fullt upp, även fast jag inte jobbat ordentligt på över en vecka. Var ju sjuk först men har nu varit arbetsför sen i Lördags. Endast en ...

Av Sirpa Niva - Måndag 21 okt 18:23


Tog hem några bitar av ett trägolv som jag hade på en balkong då jag bodde på Klockartorpet. Gav golvet till min yngsta dotternär jag flyttade. Nu ska hon flytta och golvet återvänder till mig. Hon kan inte ha den där hon ska bo. Se så fint de...

Av Sirpa Niva - Måndag 21 okt 09:30


Just nu är det en sån där period då det är lite beställningskörningar. Det gör mig rastlös då jag så gärna jobbar efter att ha varit hemma och sjuk. Självklart har jag att göra saker hemma också men det är ju inget som ger mig lön. Denna månda...

Av Sirpa Niva - Söndag 20 okt 08:35


Idag skulle du ha fyllt 82 år om du fått vara kvar i livet. Du rycktes hastig bort ifrån oss i en ålder av 35 år endast. Kvar var mamma, jag 12 år gammal, syrran 7 år och brorsan knappt 2 år. Ibland undrar jag hur livet sett ut om du fått vand...

Av Sirpa Niva - Söndag 20 okt 05:06


Skrev på ett långt inlägg i nästan en timme. Valde ut foton med omsorg. När jag sedan skulle lägga ut den så försvann den ut i intet. Förstår inte vad som händer när detta blir. Försökte spara i Utkast men där finns den inte. Känns inte bra al...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17 18
19 20
21
22
23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se