Alla inlägg under januari 2015

Av Sirpa Niva - 10 januari 2015 05:50

Igår på min träningsrunda bestämde jag mig för att gå till jobbet under helgen.
Kanske hem också, om orken räcker.

Det hör till saken att jag bor i Kungsör och jobbar i Köping:)
Det gör 12 1/2 km enkel väg.

Vaknade för en stund sedan och ser att det nu är -8 grader ute, vindstilla
Så det blir en ny utmaning för mig ;)
Gå ganska långt i kyla.
Har planerat min klädsel i huvudet och tror att det kommer funka.
Underställ under träningsbrallor och tjockare strumpor.

Ryggsäck med och i den petar jag ner extra vantar.
Gå raskt och målmedvetet med ficklampan tänd så går det bra.
Berättar ikväll hur det gick:)

ANNONS
Av Sirpa Niva - 9 januari 2015 10:29

Den blev en mental diskussion med min motsträviga kropp.

Vaknade vid 6 tiden.
Vana trogen blev det kaffe i sängen, efter Shebaservering åt fröken pälstuss först förstås:)
Lovade henne lite julskinka senare, efter mitt träningspass då det var frukostdags.Tog fram skivor igår som jag sparat i frysen:)
Det var några timmar dit.

Låg i sängen och bloggade, drack kaffe och tänkte på min träning.
Hur jag skall lägga upp den för att få livspusslet att gå ihop med arbete, vila, kärlek och allt annat som jag trivs att leva i.
Träningen är för mig viktig, den får mig att må bra.
Har man som jag ett stillasittande arbete så är träning livsnödvändigt.

Var ut på ett bra pass igår.Ett varierat pass med löpning/jogg och rask gång blandat i 7 km.
Kändes bra efteråt, trots att jag var genomvåt av slask och regn:)
Känslan hängde med resten av dagen, välmåendet.

Börjar jobba 12.40 idag så det var gott om tid att övertala min kropp att det skulle vara superbra med träning idag också.
Kör ju inte så långa sträckor ännu så det är inget problem med träning flera dagar i rad.

Kroppen svarade med att jag var knäpp.Mycket skönare att ligga kvar i varma bädden och senare inta en god frukost.
Jag lade in motargumentet att vi skulle må toppen hela dagen om passet genomfördes ändå.

Motvillgt gav kroppen med sig, efter att jag lovat att det inte skulle bli så långt idag.
På med kläderna, broddar på och ut.
Några grader kallt, lite blåsigt.

Småjoggade mot mitt spår i skogen och valde sedan där att prova nya stigar, i kuperad terräng.
Mycket rask gång och löpning uppför i backar, till kroppens stora förtret.

Det tog 3 km innan den gav med sig och började jobba på.Till och med tyckte att det kändes bra:)
Härligt!
Friskt och kyligt i luften och fötterna pinnade på.
Valde att inte stanna och ta några bilder idag då det kändes bäst att bara låta kroppen jobba, utan att stanna.

Det var väldigt halt på sina ställen och mina broddar kom väl till pass.
På vissa ställen räckte de inte till ens.
Tog det försiktigt för att inte skada mig.

Landade hemma 50 minuter senare, 6 km, så det var verkligen ett riktigt lugnt tempo, med mycket gång.

Bestämde mig där jag småjoggade i skogen, att imorgon var det ett lämpligt tillfälle att gå till mitt arbete.
Har arbetshelg.Perfekt att kombinera med träning av något slag.
12 km gång blir perfekt.

Stretchade och duschade.
Förberedde min frukost och samtidigt tog jag fram det som behövs i matväg
under helgen på arbetet.
Tar med allt i bilen idag.
Likaså de kläder som kommer behövas, ombyte och duschgrejor.
Det blir lite extra planering vid dessa tillfällen då jag inte vill ha så tung ryggsäck, hängande på ryggen under de 12 km.
Två timmar ungefär tar det för mig att gå.Sedan måste jag räkna med tid för dusch och frukost innan arbetspassets början.

Gillar att planera och utföra sådana mindre utmaningar i min vardag.
Känns jättebra:)
Tar mig till arbetet med att träna samtidigt!
Perfekt!

ANNONS
Av Sirpa Niva - 8 januari 2015 20:47

Jag brukar emellanåt lyssna på Morgonandakten på radions P1.
De präster som håller den andakten, tillför mig så oerhört mycket, att deras ord blir ett stöd för mig, i det som jag själv bär på just då.

Deras ord hjälper mig till att tänka positivt på det som till synes känns jobbigt och hopplöst i stunden.

Orden tillför mig hopp och vidare vilja att fortsätta min strävan framåt, i det jag tror på och vill med mitt liv.

Just nu har det återigen tornat upp sig mörka moln över min kärestas och min tillvaro.
Återigen det förgågna som håller ett krampaktigt tag om vår tillvaro.
Som vägrar släppa taget och gå vidare.
Sålänge detta inte är löst och ur världen så blir vårt liv tillsammans så sårbart och skört, även fast vi står starka i det vi känner för varandra, vad vi vill med vår gemensamma framtid.

Jag hör och ser hur min käresta mår dåligt i detta som inte blir färdigt.
Jurister är inblandade men ändå verkar allt sitta fast.
En människa tycks styra det hela och det känns som om det endast tas hänsyn till dennes ord och vilja.

Jag vill inte dras in i detta igen.
Väljer att vara vid sidan av och försöka ge mitt stöd så gott jag nu kan.

I sådana här stunder har jag stort behov av Guds ord, de ledsagande, tröstande orden som får mig lugn.
Jag vill höra musiken som ger den trygghet som behövs.
Vilan i Guds famn är nödvändig....

Orden som sägs blir i mitt huvud synkade med den känslan som jag bär.Jag söker och hittar det som i stunden behövs för min själafrid.
Sluter ögonen och lyssnar, tar in och låter friden sprida sig inom mig.
Detta ger kraft att möta dagen med allt vad det innebär.

Jag tror att varje människa har en sådan plats inom sig dit det går att söka sig i oros stunder.
Åtminstone hoppas jag att alla har det.
Vi behöver få ord sagda, som lägger allt tillrätta, ger kraften att sträva vidare.Även då modet sviker och man helst bara vill gå därifrån, lämna det som tär bakom.

Jag vill ha livet med mannen som står vid min sida idag.
Ett liv i harmoni och gemenskap med nära och kära, utan orosmoln och hårda ord.
Är det för mycket begärt?
Nej! Det är det inte...

Av Sirpa Niva - 8 januari 2015 16:20

Nu är Julen över och likaså de övriga långhelgerna.
Har ledig dag idag, fast det var tänkt från början att jag skulle jobbat extra, för en kollega med sjuka barn.
Nu blev det inte så och det är jag glad för:)

Tog tag i allt härhemma istället, efter träningspass och dusch, frukost och en pyttekort vila i soffan.

Först och främst kändes det bra att jag fick tvättat allt som låg och väntade, sånt jag inte tagit mig tiden att fixa.
En liten matta, festklänningar och en jacka, samt badlakan som låg på vinden sen flytten...som luktade gammal källare.
Sedan all vanlig tvätt förstås...det blev 6 maskiner totalt.
Lyan är full av tvätt som hänger på tork:) doftar jättegott!

Tog bort Tittis gamla toalåda, som blivit sunkig med åren.
Ersatte med en ny som jag köpte från Gekås i höstas.
Den är lite mindre, med en hög kant.
Får bättre plats i mitt lilla badrum.
Titti har godkänt den:)

Sedan var det ju massor med julpynt som skulle plockas ned och packas noga i kartonger, som jag bar ner från vinden.
Hittade på mina fina juldukar däruppe som jag saknade innan Jul:)
Nu har de fått plats med det övriga juliga.Tycker om ordning och reda.

Julgranen kläddes av med stor omsorg.Har ju inhandlat pyntet från London och hittat en del gammalt i gömmorna i butiker.
Chokladkottar och kulor fick en egen skål, i väntan på att någon äter upp dem.

Tinade upp mat som jag fryst in efter Pers 30 års fest.Renskav och potatisgratäng.Jättegott
Kaffe och Saffransskorpor samt pepparkakor bakade av min dotter och barnbarn:) Extra goda då, fyllda av kärlek!

Dammtorkade hyllor, tog fram prydnadssaker som vikt plats åt julpynt.
Planterade om blommor från julgrupper som delvis vissnat ner.
Bytte gardiner till ljusa och fina, det röda åkte in i garderoben, snyggt ihopvikt.

Hade hela dagen levande ljus tända.
Värmeljus med jordgubbsdoft.
Det är så fridfullt med ljus.

Monterade på ljusramper bakom tv:n som ger ett fint ljus så fort tv:n är på.
Kopplat till Usb utgången.
Smarta grejer:)
Fick den av min yngsta dotter.

Rotade även i skafferiet.
Skönt att få en överblick så jag vet vad som finns på lager.
Städade badrummet.

Sist av allt bar jag upp allt som skulle undan, upp på vinden.
Gran och kartonger.
Ordning och reda ska det vara hemma.Det är så mycket lättare att hålla efter de dagar då jag jobbar mycket, har annat och göra än städa.

Gillar sådana här dagar då jag kan plocka med det jag känner för.
Pratade med min käresta och min dotter på sms.

Sitter nu och bara slappar..med en skön känsla inombords.
Mitt hem är iordning och jag har tagit det väldigt lugnt med allt.
Bara njutit av att pyssla omkring utan stress och krav

Av Sirpa Niva - 8 januari 2015 14:45

Kändes inte vidare lockande att ge mig ut i regn och blåst...men lyckades få fram träningssuget tillräckligt för att strunta i vädret.
Broddarna åkte på då det var blankis på sina ställen.

Styrde stegen igenom centrum, till min favoritrunda i skogen.
Det var ännu mörkt så elljusen var bra att ha längs rundan.

Det blev lite varierat idag.
Jogg, rask gång och backträning i en salig blandning.
Totalt blev det 7 km.

Landade hemma genomvåt om fötterna, strumporna dränkta efter det slaskiga underlaget.
Kändes bra att ha varit ut.
Tog av mig allt det genomvåta för att inte bli kall, så snart som möjligt.
Stretch och varmdusch innan frukost och dagens alla planerade sysslor

Av Sirpa Niva - 8 januari 2015 07:20

Häromdagen då jag kom hem till min lya, låg ett brev på hallgolvet och väntade.
Från Svenska Kyrkan.
Blev nyfiken på vad det var och samtidigt kände jag ett stick i hjärtat.
En känsla av otillräcklighet och samtidigt saknad.

Jag vill ju så gärna vara verksam inom Svenska Kyrkan.
Som Kyrkvärd och gärna något mera.
Men...min tid och ork räcker inte till!
Denna känsla gör mig kluven och lite ledsen.
Samtidigt borde jag inte känna så utan bara ta ett beslut i hur jag vill göra.
Behöver prata med min Kyrkoherde om detta.
Jag är ju sådan att jag vill göra allt ordentligt, inga halvdana jobb.

Jag arbetar långa skift som bussförare och tidvis tar det all min kraft.Som igår när jag var helt slut efter 10 timmar på arbetet.

Mina arbetspass innefattar även vissa helger och jag mäktar inte med att ständigt byta bort dessa då även de lediga helgerna blir fyllda med arbete.
Blir för krångligt och stökigt för min smak.

Jag tränar, umgås med mina barn och barnbarn.Sedan har jag ju träffat min käresta som bor på annan ort.

Så detta brev som låg där i min hand var både av stor glädje, men även tvekan.

Det var en kallelse till
Kyrkvärdsdag den 17/1

Jätteroligt!
Detta har jag längtat efter länge.Att få träffas och gå igenom allt vad som hör en Kyrkvärd till.

Genomgång av nattvarden, dukning av denna.
Samtal om de olika typerna av Gudstjänster

Dit kommer också en konservator som kommer att undervisa oss om vård och hantering av de kyrkliga inventarierna.

Jag vet att detta blir en fantastisk dag med mycket glada skratt, härliga upptåg och nytt att lära.
Varvat med bön, mat och kaffepauser.
Hela gänget är helt underbara människor, olika personligheter som alla tillför sitt till gruppen och dess omgivning.

Jag vill så jättegärna gå den!
Älskar kyrkan och allt vad det innebär.

Vill bara inte att det skall vara bortkastat på mig från kyrkan...att jag verkligen har tiden att utöva mitt uppdrag som Kyrkvärd.
Vill det så gärna!

Tänk om man kunde leva på att arbeta 75% eller nåt sånt.
Vad skönt det skulle vara och få lite extra fritid.
Kanske arbeta lite kortare dagar och inte dessa 10-12 timmars dagar som det oftast är.

Ska fundera på hur jag skall lösa detta.Kanske orkar jag mera när min träning kommit igång ordentligt.
Brukar få mer ork då och vara piggare.

Ska ta ett samtal med min Kyrkoherde och även med min käresta i Surahammar.
Två killar som dessutom är klasskamrater och känner varann:)
Kul sammanträffande!
Prällen och Brandmannen:)

Hursom så vill jag gå på detta härliga Lördag 17/1 ....då är jag ledig iallafall :)
Spännande!

Av Sirpa Niva - 7 januari 2015 20:48

Klev upp från sängvärmen klockan 4 denna morgon.
Hörde i ventilationen hur det blåste ute...snöade litegrann.
Intog mitt morgonkaffe, gav Titti hennes insulin och mat.Klädde mig varmt.

Steg ut igenom dörren 4.25 och åkte till jobbet.Det blåste verkligen rejält.

Hämtade direkt fram min buss då det var av samma sort som den jag frös i så fruktansvärt i förra veckan.
Till och med samma buss...
Åkte iväg till min startdestination och var så glad och lättad när värmen spred sig behagligt i bussen:) även framme hos mig på förarplatsen.
Kändes toppen!
En morgon som denna med snöyra och blåst kändes det extra angeläget att ha en fungerande arbetsplats.

Blåsten slet och drog i bussen och jag fick hålla koncentrationen på topp hela tiden då det bara ryckte till i sidled plötsligt...sådana kastvindar!

Ett par timmar senare fick jag problem...bussen ville inte ta gas efter att hastigheten var uppe i 40 km.
Stannade och stängde ner allt, även huvudströmmen tredje och sista gången.
Var på väg mot E20 och bussen vägrade gå upp i fart.
Vågade inte köra ut på stora vägen i det skicket utan kontaktade vår verkstad och stannade.

Sedan var det inte kul....bytesbussen som var på väg ut till mig var heller inte ok, så den vände åter till depån.
Chefen bad mig vänta och inte chansa med min trasiga kärra....
Det fick lov att bli en inställd tur, tråkigt men vi kunde inget göra.
Jag försökte backa min buss till en mack intill för att vända den mot rätt håll....men det gick inte alls!

Det var så halt på den delen av vägen att jag började kana mot diket, så fort jag petade på gasen.
Så det var bara att stå kvar.
Fick min bytesbuss och åkte till Köping för att börja nästa tur där.
Verkstaden fick krångla hem min trasiga buss.
Fruktansvärt halt!!
Blåste och snöade.

Körde sedan med bra flyt, lugnt och försiktigt.Jag följde tidtabellen sånär som ett par minuter sen bara, trots halkan.
Kunderna griniga och gnälliga då vädret var så jobbigt.
Det var ju knappast mitt fel att det var kallt och blåsigt, men jag fick ta det och bara gilla läget.

En man var tvärsur för att han inte förstått att han måste trycka på stoppknappen för att jag ska stanna där han ville av.
Han trodde att jag skulle stanna ändå...??! ...Ehh..det är ju en linjebuss, med stoppknappar och jag är ingen tankeläsare.

Människan lade verkligen sitt eget ansvar på mig...han hade väl bara suttit och halvsovit och missat.Trots hållplatsutrop i bussen.

Skönt med en timmes rast och sedan ut igen.Åt min mat och skojade med kollegorna för att få åter topphumöret.

Sedan följde krävande timmar.
Privatbilister som körde i sådan vårdslös fart att det var som de trodde att det var sommarväglag.Hörde på radion om avåkningar och olyckor på många ställen.

En Volvo var på väg att ramma mig på förarplatsen för han trodde att han hade rätt att bryta mot allt vad trafikregler hette...jag fick hejd på bussen i sista stund.
Där blev jag så rädd och arg att jag fullkomligt kokade inombords.
Jag är annars en förare som behåller mitt lugn, in i det sista.

Det är som att djungelns lag gäller på våra vägar så fort det blir besvärligt väglag...fräckast först!
Många kör med igensnöade och isiga rutor.
Det är verkligen ingen rofylld arbetsmiljö.
Jag var helt färdig när jag landade hemma efter 9 timmar i detta gytter...

Av Sirpa Niva - 7 januari 2015 04:23

Jag hade egentligen tre dagar ledigt nu men valde att bryta detta med att hjälpa en go kollega.
Han ville åka iväg med sin familj till hemlandet och behövde ledigt, självklart fick han det :)

Han brukar hjälpa mig när jag behöver ledigt.
Kör en lång dag idag då chefen i sin tur behövde hjälp, så tjänsten blev bytt till heldag körning istället för halvdag körning och resten busstädning.

Jag har detta innestående hos kollegan sedan och det känns också tryggt.
Kommer behöva det när våren kommer och vagnen skall ned till Öland :)

Ha en fin dag alla!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17 18
19 20
21
22
23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se