Alla inlägg under mars 2015

Av Sirpa Niva - 25 mars 2015 05:06

Tisdagen bjöd på många glada skratt och tokiga upptåg med goa kollegor.

Hade ledig dag egentligen men körde en delad tjänst som chefen ringde och frågade om.
Han behövde sända en kollega till Fagersta där det just nu är ont om förare, pga av sjukdom.
Skönt att kunna hjälpa till och samtidigt fylla på min egen tidsbank.

Gick upp 4 precis som nu idag.
Kaffe med Titti en stund innan dusch.
Iväg vid 5 tiden.
Det var en vacker soluppgång denna morgon och tyvärr fick jag inte möjlighet att ta de bästa bilderna då jag körde bussen och hade kunder.

Fick lite på bild iallafall.
Bra körningar och under en paus passade jag på att kontakta Caravan i Eskilstuna om min läckande husvagnskran.
Blev snart uppringd och de ville ha in vagnen för att se hurdan kran det är i den.
Blev lovad att de hinner fixa allt tills jag skall till Öland.

På Måndag är det besiktning av vagnen i Köping så till dess behöver jag den också, men inte nödvändigt med kranen hel.
Vi får se :) Jag var jätteglad över att de hinner hjälpa mig.
Det är ett stort tryck nu på husvagnssidan då våren är här.

På min långrast åkte jag och pratade med en go kollega som fått annat jobb.
Jag är också sugen att prova mina vingar på annat ställe.Byter tankar och funderingar med honom som tagit steget.
Låter som ett spännande, lite annorlunda arbete.

Åt mat och tog det lugnt.
Kramade på min goa chef som jag känt sen 80 talet.
Vi känner varandra väl och jag tycker att det är härligt att ha honom som chef.
Det är sällan han är hos oss då han har tre depåer att hålla ordning på.

Körde mina sista timmar för dagen.
Bytte snabbt och och åkte hem.
Gav Titti mat och insulin, samt löfte om att snart komma hem till henne.

Sedan iväg för att leverera husvagnen till Caravan.
Plocka ihop lösa föremål., koppla loss ström, veva upp stödbenen.
Backade till med möda då jag ställt mig lite tajt för att vara ur vägen.
Drog så bort den de 3 km som det var till företaget som jag trivs så bra att ha och göra med.
Ställde vagnen och klappade på den och sa att vi snart ses igen.

For så åter till min dotter och barnbarn.Massor att prata om och krama lilla barnbarnet som var jättelycklig att få dit mormor sådär på kvällen innan han skulle sova.

Vid 21 tiden åkte jag hem, jättetrött och angelägen om att få något i magen och sova snarast.

En dag fylld av glada skratt, goda samtal och intressanta upplägg.
Mina kollegor är härliga människor att ha ikring.Det är alltid nåt tokeri på gång.
Mina sommardäck hade anlänt i Fredags och direkt fixade på fälg av kollega.
Så härlig service!
Sånt som kag känner är jobbigt och knöligt fixar de som en dans.
Får däcken på bilen i slutet av veckan.
Känner mig bortskämd:)

Straxt skall jag ge mig av till dagens jobb.Börjar 5.40
Lyckades mota bort huvudvärken jag vaknade till.

Gårdagen var en härlig dag som gav fin eftersmak och mersmak:)
Härliga människor jag har omkring mig.
Är rädd om dem!


ANNONS
Av Sirpa Niva - 23 mars 2015 21:21

Efter frukost, kramar och gyllene tid med mitt älskade barnbarn och min dotter, åkte vi tillsammans och lämnade lillkillen på förskolan.

Dottern åkte till sitt arbete och jag styrde till min husvagn som stod och väntade på mig, utanför vinterförvaringen.
Kopplade på och drog den till Prästgården och ställde upp den där.

Det blåste jättehårt idag och regnet hade ordnat så det var blött och lerigt.
Hindrade inte mig från att fixa vagnen på plats.
Gick in i den råkalla vagnen och började uppvärmningen av den.
Testade spisen och drog så på mer värme med gasol.

Hörde efter en stund hur det droppade vatten någonstans.
Letade och lyssnade och hittade under diskbänken ett droppande från en slang.
Vart först orolig över att värmesystemet sprungit läck men så var det inte.
Det var rent vatten som droppade.

Ringde till serviceteknikern på Caravan och kollade med honom och gan kunde snabbt konstatera att det var min kökskran som fryst sönder.
Jag hade glömt ställa vredena i öppet läge.
Annars hade jag gjort allt rätt.
Blev ledsen och besviken på mig själv....men vad hjälpte det.
Skadan var skedd och jag väntar nu på en tid hos dem att få kranen utbytt.

Torkade bort vattnet vartefter.Det var bara det som var kvar i slangen som rann ut.
Fortsatte att värma upp vagnen.
Satte upp gardinerna som jag tvättat.
Plockade in i skåp och lådor.
Kändes härligt när jag kände hur värmen spred sig i vagnen.

Bryggde på en kopp kaffe efter lunchtid.Tuggade i mig ett par knäckebröd, hade inget annat.

Lyckades få undan allt jag hade med mig och medans jag höll på ringde min chef och frågade om jag ville jobba imorgon.
Tackade ja då jag vill ha komptimmar på mitt konto att ta ut vid behov.

Så när Tittis låda var fixad, gasolen avstängd och värmen neddragen till underhåll bara så rullade jag hem till Kungsör i blåsten.

Kände mig lite förgrömmad över kranen.Vet inte alls nu när den kan fixas, de har så mycket att göra.
Vagnen går ju att bo i men jag kan inte använda vattnet alls.
Inte spola toan ens.
Det fiixar jag manuellt så det funkar.
Vill ha den fixad innan Påsk så jag kan åka till Öland.
Vill ju inte ha en deffekt vagn därnere.
Det skall vara bekvämt att bo.

Lagade till mig en väldigt sen lunch.Fixade med frukost till imorgon på jobbet.Kommer köra en delad tjänst.
Plockade fram sänglinne och lite annat som måste med till vagnen, får bli på Onsdag jag åker dit igen.

Låg och slappade.
Pratade med goda vänner på Messenger och kände hur trött jag var när kvällen kom.

Lade mig vid 20 tiden i sängen men sov inte på länge.
Min dotter i Surahammar mådde dåligt av medicinerna hon fått mot smärtan i svanskota och ryggslut efter hennes skidvurpa.
Lilla gumman <3 lider med henne.

Fixade min Deklaration idag.
Lade till reseavdrag då jag bodde i Örebro och Eskilstuna och pendlade till Köping.
Efter semestern här i Kungsör.
Skönt att få det avklarat.

Titti var jättekelig ikväll.
Vi hade stort puss och kramkalas i soffan.Hon spann så det dånade:)
Har börjat ge henne lite insulin igen, försiktigt och lite i taget.


Nu skall jag sova så jag orkar upp 4 imorgon för att duscha innan jobbet.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 23 mars 2015 05:31

Vaknade jättetidigt fast jag har ledigt i två dagar nu.
Är ju morgonmänniska så då blir det så.

Sitter i min säng, dricker kaffe och tänker på hur skönt livet kan vara.
Känner mig så tillfreds med allt just nu.
Har gjort det den senaste veckan och har bestämt mig för att stanna i detta.
Mår toppenbra!

Det är en härlig tid framför :) med våren och sommaren.

Titti katt hoppade upp hos mig, spinnande och glad med svansen rakt opp.
Hon har varit ut i köket, ätit sin Sheba och lite extra gott denna morgon.
Min lilla tjej:) som ger mig så mycket kärlek och glädje.
Varje dag är en bonus med henne.
Hon får mig att må bra.

Idag är en spännande dag för oss.
När vi myst färdigt i sängen skall jag ta mig en kort löprunda ute, duscha och äta frukost.
Sedan lasta bilen med allt som står i hallen och väntar.
Jag har redan lastat massor från vinden, sådant som behövs i våran älskade husvagn

Precis:) Sävsjövagnen Alfred skall fram ur sitt vinteride idag!
Det skall bli spännande och härligt.

Min husvagnssäsong börjar idag.
Det är tidigt men jag vill ha det så.
Vagnen är ju vinterisolerad så det funkar alldeles utmärkt.
Det som behövs är ström tillkopplat och det kommer jag att ha.

Ska ställa upp vagnen denna vecka på gården hos min äldsta dotter och hemnes familj.
Det är på landet utanför Eskilstuna.
Där bodde Titti och jag under förra våren och början av sommaren, när vi hade köpt husvagnen.

Vi hade det härligt de månaderna.
Sedan drog vi ner till Öland och 6 veckors välbehövlig semester.
Så underbart efter det kaos som varit i livet ett tag.
Det är nu drygt ett år sedan som jag valde att lämna livet med min sambo i Örebro.
Stod bostadslös och ägde i stort sett ingenting.

I Februari 2014 köpte jag min älskade V70 med tanken att det blir en husvagn som den skall dra, så blev det:)
I rask takt...mycket snabbare än jag trodde var möjligt och med hjälp av döttrar och underbara svärsöner, så ordnade sig min tillvaro.
Bostad fick jag i mitt vackra Kungsör och flyttade sakterliga in under tiden den stora skogsbranden härjade i Västmanland.

Var då hemma några dagar från Öland, som Standby bussförare om det skulle behövas vid evakuering av bostadsorter, just då var Norberg hotat.
Lyckligtvis behövdes det aldrig och jag åkte ner igen till min paradisö.

Tiden har gått snabbt.
Två försök har jag gjort sedan dess med att ha förhållanden med män.
Det går inte:)
Jag är inte villig till att förändra mitt liv efter andras leverne.
Inte styras av någon annan eller ge min kraft och energi till något som bara suger ur mig som människa.

Har lagt tankarna med förhållande på is.Jag har det så superbra utan att ha mågon som styr och ställer, eller har åsikter om mig och mitt:)

Har idag det så bra med nära och kära, mina vänner och kollegor som alla finns för mig i de sammanhang jag själv känner att jag behöver.
Annars trivs jag själv, med Titti katt.

Bollar mycket tankar och ideer, planer och framtidsdrömmar med en god vän som betyder mycket för mig.
I honom har jag det jag behöver i relationen med en man.
Det känns tryggt och bra.
Vi har stort utbyte av varandra och kan kontakta varandra i allt, tala om allt och ge den energi vi behöver i våra respektive, rika och fullkomliga liv.
Det är så jag vill ha det.
Livet behöver inte vara fyllt med en massa måsten.

Jag vilar i det jag lever i nu och mår toppen.
Känner att varje morgon är en glädjens gåva att vakna till.
Jag gör min egen dag i mitt eget liv.
Styra dit näsan pekar om jag vill.
Så underbart skönt!

Straxt skall jag ta på mig träningskläderna och ge mig ut i regnet.
Planen är att jag vid 9 tiden skall vara iväg mot Eskilstuna, för att först vara med när min dotter lämnar mitt lilla barnbarn på dagis.
Jag vill se vart det är han håller till då jag skall hämta honom därifrån på Torsdag eftef mitt arbete.
Mormors lilla älskling:)

Jag kommer att kunna umgås mycket med honom under veckan som kommer.Guldkantade timmar.
Likaså med min dotter som jag saknar varje dag.
Vi kom varandra så nära under de månader jag bodde på deras gård i vagnen.

Av Sirpa Niva - 22 mars 2015 21:21

I Lördags när jag hade paus i Krylbo gick jag in på ett Loppis på andra sidan gatan.
Har tittat in där en gång tidigare och fyndat sånt jag ville ha.

Denna gång hade jag inte många minuter på mig men det gjorde inget:)
Hittade direkt ett blått, härligt värmeljusfat av glas som jag sett för länge sedan någonstans.
Nu låg det där och väntade på mig:)

Sedan hittade mina ögon till Påskhyllorna.
Valet var enkelt.
En söt blomkruka som en ledsen påskkyckling satt intill.
Föll direkt!

Den var ju så bedårande söt.

Sedan fick det bli en ljushållare som två tuppar höll vakt om och till den hörde två små kycklingar...
Grymt söta!

Med i valet följde också en hare.
Den haren var ett ljus som jag aldrig kommer att elda.
Jättegullig!
Verkade vara ganska gammal så säkert har förre ägaren inte heller haft hjärta att elda ljuset.

Allt detta gav jag 90:- för.
Glad i hågen gick jag till min buss och kände att detta var värt mödan och besväret under Lördagen.

Tycker om Påskpynt:) och att fynda!

Av Sirpa Niva - 22 mars 2015 19:51

Efter Lördagens krångel och stökdag kändes det superskönt med en lugn dag.
Vaknade tidigt...hade tänkt cykla till och från jobbet men avstod.
Det var -6 grader och blåst.
Dessutom kliade mina utslag på halsen så grymt och det hade knappast blivit bättre efter en svettig cykeltur.

Titti pigg och hungrig igen.
Nu är vi utan insulin några dagar och börjar sedan bygga upp dosen igen till lämplig nivå.
Jag ser ju när hennes kropp börjar kräva insulinet.

Åkte till jobbet en timme inan jag började.Tvättade och städade dem buss jag valde idag.
Den från igår fick stå i skamvrån efter sina dumma hyss med dörren igår.

Härligt att börja dagen med en blank och fräsch buss.
Lugn och fin körning hela dagen.Lagom med kunder.Bussen skötte sig exemplariskt och jag njöt av tillvaron.

Kom hem till depån och tvättade, städade min trogne farkost:)
Bytte om och åkte hem.

Kände mig så glad och pigg hela dagen.Får till mig energier från människor som bryr sig om mig:)
Så härligt!

Av Sirpa Niva - 21 mars 2015 19:17

Vissa dagar har mer innehåll än andra.Denna Lördag var riktigt tuff.

Vaknade mitt i natten först av att Titti katt kräktes våldsamt på en matta i rummet.
Förmodligen pälsstrån i halsen.
Tog reda på det och lade mig igen.

Har haft klåda på min hals sen igår, det började på jobbet och fortsatte sedan resten av dagen.
Såg på kvällen att jag var rödprickig och flammig.
Det kliade och hettade på natten.

Vaknade så av att Titti lät konstigt.
Hon hade fått insulinkänning...
Då blev det fart på mig.
Fram med mat och i henne med krossat druvsocker...
Hon var alldeles vimsig, gick omkring och nosade, staplande.
Blandade i socker i maten också.

Försökte sticka i henne för att få ett värde men fick inte fram en enda droppe blod.Det var som att trampdynorna var tömda på blod.

Fortsatte pyssla om henne medans jag själv hade sån klåda på halsen och under hakan att jag trodde jag skulle bli knäpp.
Ilsket röda, flammande utslag och jag hade inget hemma mot det.
Tog två Ibumetin för mitt huvud värkte i detta.
Mitt i allt stök kom jag på vart utslagen kom ifrån....jag hade på min nya slips igår!
Det var enda förklaringen för jag hade inte ätit eller druckit nåt annorlunda eller bytt tvättmedel eller nåt sånt.

Ringde till Trafikledningen och berättade hur jag mådde och att jag ville ha dispens för att slippa ha slips idag.Måste ha halsen fri.
Det gick bra.

Titti började kvickna till igen och gick på toa.Fick ett test på henne från kisset.Hon åt mat senare och piggnade snabbt på igen.
Jag hann fånga känningen i bra tid.
Pjuh! Skönt det.En sak ur världen.

Packade ihop jobbgrejer efter dusch och åkte iväg.
Snö och is på bilen.Skrapa och borsta.Satt hårt.
Framme på jobbet blev det mer krångel.
Kodlåset hade ett täcke av snö och is.Värmde med handen och pillade försiktigt loss allt för att kunna komma in genom grinden.

Kom så in på jobbet också.

Tog fram min buss,gjorde mig redo för dagens körning som var lång och jättekul.Ser alltid fram mot dessa körningar.
Vackert ute så jag knäppte bilder vartefter.

Rullade så mot Kungsör först, åter Köping igen för vidare färd mot Kolsva och Skinnskatteberg.
Fick tom buss i Kolsva så det blev ett fotostopp vid Oxbron.
Kände mig glad och pigg trots klådan på halsen.

Det är ju så vackert där.
Jag njöt av min körning.Klådan på halsen hade lugnat sig något.
Anlände Skinnskatteberg i god ordning.Fick med kunder till Fagersta.

Vägen dit var lite hal och otäck.
Timmerbilar välde fram som de ägde vägen.Tungan rätt i mun.
Nya kunder på i Fagersta och Norberg.Vidare till Avesta.

Dessa turer är alltid fyllda av tusen frågor från kunder, kortbetalningar på nästan allt och en del som försöker gratisåka.Likaså idag.

En äldre man skulle kliva på i Avesta och åka till Fagersta.Jag gjorde klart för honom att om han åker med runt så får han lov att gå ur bussen i Krylbo där jag hade kisspaus.
...nejdå det skulle han inte behöva tyckte han, han skulle sitta kvar i bussen medans jag var på toa....så jag bad honom vänta kvar i Avesta.Vädret var fint och varmt så det gick ingen nöd på honom.
Han har haft samma diskussion med mig tidigare och då han fått åka med så har jag med nöd och näppe fått ut honom.
Det tar så värdefull tid av vår välbehövliga paus och bensträckare i Krylbo.
Framme där fick jag gå igenom turlistan med en kvinna som inte kunde annat än sitt språk...minuterna tickade på.

Framme i Krylbo brukar jag ställa bussen åt sidan, ur vägen för Dalatrafik som behöver sina hållplatser.
Gick ur bussen,, stängde huvudströmmen och tog ur nyckeln.
Ville ha bussen ifred.
Var borta i 10 minuter och när jag återkommer ser jag hur skyltningen lyser..? Och framdörren står öppen.
Huvudstömmen avstängd och nyckeln i min ficka...ändå var allt på.

En kund var på väg in i bussen och där jag stod lastar vi inte så jag bad honom vänligt vänta på att jag körde fram till hållplatsen.
Snablar vad irriterad jag var på situationen....
Kollade mina saker och allt var kvar som tur var.
Körde fram efter att jag spärrat "nyfikenplatsen" för jag kände att jag inte orkade vara någons underhållning, vilket jag ofta var från den platsen.
Tog på kunderna.Åkte till Avesta och där kom ett stort antal ombord.

Kunden som jag bett vänta kom fram och började gaffla så jag bad honom sätta sig då jag tog betalt av en kund och behövde koncentrera mig på dennes konto, ville inte göra fel.

Skulle sedan rulla iväg och framdörren far upp med ett tjutande..lyckas få den att stängas efter en stund.
Samma sak händer i en korsning.Tvärnit och dörren öppen....

Min hals kliade så jag trodde att förståndet skulle gå förlorat.
Körde vidare.Nästa dörrtvärnit blev i Norberg.Kort som inte fungerade hos kund.Spritstinkande herre.
Diskussion.
Dörren far upp igen när jag ska iväg....
Larm skriker och Funktionsfel dörr i displayen.

När jag så rullade in till Fagerstadepån för rast var jag bra less på min lilla buss.
Där fick jag inte nåt att stänga sig.
Fixade och trixade och lyckades släcka ner.

Efter rasten stod allt på igen och dörren öppen.Suck
Rullade till station.Tom buss till Skinnskatteberg.
Nya kunder.Dörren jäklades.
Mitt huvud värkte och halsen kliade.

Kom till Köping genomsvettig då värmen inte gick att stänga ner i bussen.Det var en bastu där jag satt mitt i solen.
Släppte ut kunderna som också haft jättevarmt.

Till garaget och städa bussen.Sopa och skurade.
Tvättade den med total uppsikt och med handen på nödstoppen.
När borstarna åker tillbaka och tvätten spolar av bussen det sista så ser jag precis när de passerar framdörren, att dörren far upp..
Gahh!
Jag trodde inte mina ögon, dessutom såg en kollega också detta.

Det var bara att torka ur allt som blev blött i bussen...det var en hel del kan jag lova.
Parkerade bussen på sin plats.Stängde ner allt....
Allt lyste igen när jag gick till min bll ca 10 minuter senare.
Skrev felrapport på allt.

Pjuh!!!!

Av Sirpa Niva - 20 mars 2015 04:19

Nu drar jag lite i handbromsen med cyklingen.
Snöblask och regn har utlovats idag så det får bli bilen idag till jobbet.
Hade huvudvärk under gårdagen som inget bet på så något är knas i kroppen.
Vila idag.

Annars igår cyklade jag till och från jobbet:) 25 km.
Kändes bra och lättrampat.
Fint väder och knappt någon vind.

Morgonens soluppgång var fantastiskt vacker.
Arbetsdagen lätt och trivsam.
En kort dag, bara 5 timmars körning.
Som ner till Kalmar:)

Min Ölandslängtan bara växer.
På Måndag drar jag fram husvagnen och börjar göra den iordning för att bo i.
Min förhoppning är att Tisdag ska vi kunna sova i den Titti och jag:)

Ska först jobba 3 dagar till.Under de dagarna, efter arbete och träning skall jag bära ner grejer från vinden som ska vara i vagnen.
Inte allt som ska med till Öland sedan, bara det vi behöver för att bo i den nu, utan förtält.
Ska bli så kul att inreda:)

I förrgår städade jag härhemma, tvättade igår för att sedan kunna vara hemifrån ett tag.
Kommer hem för posthämtning och tillsyn av min spindelgumma...hon behöver ju fukt i sitt terrarium.
Annars har hon nyligen fått sina syrsor och är mätt ett par månader.

Fick besked om att Volvons sommardäck är på väg, anländer jobbet på Onsdag.
Sedan fixar mina goa kollegor skiftet.
De är ju bara bäst!

Pratade med min dotter igår som gjort illa rygg och svanskota.
Hon måste kontakta sin läkare igen, har sån värk att hon mår illa.
Lider med henne....det där gör så himla ont.

Hon har ju inte lätt nu med lilla valpen som nyss kommit hem till dem.Han är full i bus och hon nästan orörlig.
Hoppas hon får hjälp idag.

Han är helt bedårande den lilla tassprylen:) Full i bus och upptåg ena stunden och i djup sömn i nästa

Härlig vår och sommar den familjen har framför sig.

Nu skall jag gå upp och duscha.
Känner för att göra allt för att må bra idag trots att kroppen är motsträvig.
Tar det lugnt såklart men mycket skall ändå uträttas.
Börjar med att jobba 5.40- 14.00
Sedan blir det nog besök på Maxi.
Får se om jag tar ett besök hon dottern i Surahammar.
Beror på hur jag själv orkar.

Träningsfri dag iallafall.
Tjingeling:)

Av Sirpa Niva - 19 mars 2015 06:17

I Fredags för snart en vecka sedan var min yngsta dotter med familj till fjälls och åkte skidor.
Nu gick det så illa med min älskade unge att hon ramlade med skidorna och slog i svanskotan samt ryggen.

Hon ringde och sms:ade till mig och bad om lite råd hur hon skulle bete sig när det gjorde så himla ont.
Jag har själv halkat för rätt många år sedan och landat på svanskotan, så pass att den åkte upp.
Jag kunde inte ens känna den, försvann helt enkelt.
Jag var hjälplös i nästan 3 veckor innan det började läka ihop

Hon tog värktabletter och led i stor smärta.Jag var orolig att hon brutit något och ville att hon skulle söka hjälp.
Där de befann sig var det långt till sjukvård så hon ringde under Måndagen, hemma.
Till den egna vårdcentralen.

Fick svaret då av sköterskan i telefon att hon skulle ta Alvedon och vila.
Inget mera!
Ingen tid för koll av läget utan bara gå hemma med oro och smärta.
Hon har enormt hög smärttröskel min unge och nu hade hon så ont så hon grät av smärta.

Tiden gick och hon hade svårt att röra sig.Inget läge var smärtfri.
Nätterna gav inte många blund av sömn.
Jag ville att hon skulle ringa igen men det bar emot för henne då hon inte blev trodd förra samtalet.
Hon kände sig liten och betydelselös, pga av det tidigare samtalet och bemötandet hon fått.
Jag tjatade vidare på henne och igår fick hon så pass med ork att hon ringde igen, fick genast en tid till eftermiddagen.

Kom till läkaren och han blev förskräckt när han såg hennes smärta.
Efter kort undersökning bar det av till akutröntgen i Västerås.
Röntgen gjordes och förhållningsregler utdelades till henne att fasta ifall det blev operation.

De hittade avvikelser på röntgen och oron var stor för oss alla.
Vad var det som var galet med min 25 åriga dotters rygg?!

Som tur var fanns det ingen fraktur och vi kunde andas ut.
Hela nedre delen av ryggen hade fått en stor smäll och förskjutits uppåt och fullt förtåerligt att smärtan då var outhärdlig.

Hon fick komma hem sent på kvällen med recept på starkare smärtlindring och löfte om andra sorter också om dessa inte hjälpte.
Avvaktan över helgen och se hur det såg ut nästa vecka.

Hennes oro var mindre nu och hon kunde slappna av och vila när hon fått bekräftat att inget var brutet.

Varför skall det behöva vara så svårt att bli tagen på allvar vid första samtalet.
Varför skall det behöva gå så lång tid i stor smärta och oro innan ordentligt hjälp kan fås??
Varför måste en människa i stor smärta behöva utstå negativism och näbbighet från sjukvårdutbildad...
Så kul är det inte att behöva söka hjälp om man inte måste!!


Jag förstår det som vissa säger ...
Att man måste vara frisk för att få vård för när en person är i stor, stor smärta så har denne inte orken att stå på sig för att få den hjälp som krävs.Personen är redan nere för räkning och så lätt att trampa ytterligare på i sådant, sårbart tillstånd.

Min unge är bara 25 år år!
Vad skulle hänt om det varit någonting brutet och hon gått så länge med skadan?
Varför skall det vara så svårt att få hjälp när vi behöver det??
Jag förstår inte!

Som mamma blir jag gaken på detta när inte mina ungar får hjälp.
Jag vet att de inte gnäller i onödan och nu var hennes smärta enorm.
Hela hennes liv hade stannat upp.

Jag är idag tacksam över att allt gick bättre än vi trott och nu haf hon veckor av smärta franför sig, mitt barn.
Men vi vet att det läker!
Känns tryggt.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11
12
13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30 31
<<< Mars 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se