Alla inlägg under mars 2015

Av Sirpa Niva - 8 mars 2015 09:28

Jag kommer att utmana mig själv under kommande vecka.
Fick tack vare en go kollega, möjligheten att jobba delade tjänster, istället för kvällar som jag tycker är jobbiga, då jag är morgonmänniska.

Denna möjlighet öppnade ännu en dörr för mig :) Min träning.

Jag fattade beslutet under veckan som gått att jag skall använda min fria tid mitt på dagen till träning och återhämtning i form av mat och vila hemma.

Jag kommer att gå upp jättetidigt, vid 2.30 tiden, för att kunna cykla till mitt arbete.
Dvs 12.5 km
Väl framme tar jag en dusch, iklär mig uniformen.Äter frukost.
Kör sedan första delen av min arbetsdag.
Vanligtvis ca 5.30-9.30
Ser till att få i mig något mera i magen under körpasset.

Byter sedan om till löparkläder och skor.Tar med mig endast mobil, hemnyckel och vattenflaska.
Löptränar hem till Kungsör.
Dvs 12.5 km löpning :)

Kommer så hem och duschar.
Ordnar med lunch och vilar.
Kanske sover en kort stund innan det sedan är dags att jobba igen vid 14.30 tiden.

Tar bussen till arbetet.
Byter om till uniformen.
Kör de återstående timmarna och slutar vid 18-19 tiden.
Byter om och cyklar hem till Kungsör igen de 12.5 kilometrarna i ett lugnt tempo.
Är då hemma vid 20 tiden gör jag så kväller med Titti katt.
Plockar klart allt för nästkommande morgon.

Fixar allt som behöver göras hemma innan nattsömn och vila.
Kommer också att köra styrketräning minst 2 av dagarna hemma.

Detta skall jag göra under 5 arbetsdagar.

Cykla 25 km per dag
Jogga/löpträna 12.5 km per dag.

Skall bli väldigt intressant att bara ägna tiden till jobb, träning, mat och vila.
Se hur jag känner mig på Fredag kväll efter så pass mycket träning.
Funkar detta och allt känns bra i kroppen, utan värk någonstans.
Förutom träningsvärk:) så kommer min träning att vara fint igång.

Vilar sedan Lördagen för att ta ett längre löppass på Söndagen.

Allt detta kräver lite planering så jag har kläder/ombyte på rätta ställen.
Tur att jag har flera uppsättningar träningskläder:)

Likaså skor.
Ett par för jobb, ett för cykel och på det löparskorna.

Sedan är det viktigt att jag får i mig tillräckligt med riktig mat, energi för att räcka till.

Spännande:)

Om detta lyckas tror jag att jag kommer belöna mig själv med att anmäla mig till en löpartävling till, förutom Göteborgsvarvet som jag nu tränar till.

Häng me vettja :)

ANNONS
Av Sirpa Niva - 8 mars 2015 06:58

Gårdagen gav mig en så skön magkänsla och livsglädje.

Dagen började tidigt med tankar och ord i sängen, genom blogginlägg och gosestund med min älskade lilla katt.

Därefter träning, dusch och frukost.
Dagen var så långt kommen redan vid 8 tiden.Så härligt!

Unnade mig lite vila och samtidigt planering av nästa veckas utmaningar.

Vid 10 tiden for jag så med förväntan inom mig till Öb i Arboga.Hade som tanke med denna tripp att inhandla sådant jag och Titti behöver i husvagnen.
Påsken står för dörren snart och det var även där, dags att införskaffa de gottisägg och annat till barn och barnbarn.
Jätteskoj!

Gick runt med min vagn och botaniserade bland hyllirna.
Hittade en matta till mitt förtält som jag tittat på tidigare, nu nedsänkt med 50% :) Glädje!
För mig känns det angeläget att ha mitt boende på Öland så trivsamt som jag bara kan fixa det, för Titti katt och mig.
Även för de besök jag hoppas på från barn och barnbarn.
Alla ska känna sig bekväma i mitt boende där.

Fyndade en del annat av värde.
Betalade och for så hemåt igen med bagagets värdefulla innehåll.
Handlade en del till dotterns hushåll när jag ändå skulle dit.

Efter en god lunch som bestod av Greksallad som jag trixade till, toppad med rostade Solfosfrön, så tog jag mig en kopp kaffe på soffan, straxt därefter en tupplur.
Så skönt att bara slappna av och flyta in i drömmens vila en kort stund.

Klockan var sedan såpass mycket att jag kunde ge Titti hennes insulinspruta innan jag plockade med mig det jag behövde för avfärd mot Surahammar och Västerås.

Njöt av min bilfärd dit.
Lyssnade på musik och tänkte på hur skönt det var att bara leva, utan en massa krav och oro.
Leva i mitt eget tempo.
Tänkte på hur mycket jag ändå åstadkom utan stress och påtryckningar och måsten.

Jag styrde min egen tid, mitt liv och tillvaron med de människor jag vill ha i mitt liv.
De som älskade mig för den jag är, den jag väljer att vara.

Jag mådde jättebra!

Åkte först och hälsade på en vän som gjorde mig oerhört glad.
Såg att denne hade tagit tag i sitt liv efter bästa förmåga och börjat skapa sin egen tillvaro.
Härligt!
Vi hade goda samtal som värmde mitt hjärta.
Samtal i lugn och ro, kravlöst behagligt.
Såsom livet skall vara:)

Jag gav lite råd och tips om inredning i huset som är under renovering.
Potentialen i huset är fantastisk!
Det boendet kommer att bli en härlig plats för min vän att finna sin sinnesro och harmoni livet.

Åkte så hem till min yngsta dotter som hade namnsdag igår:)
Där var hela familjen samlad, alla tre barnbarnen.
Min äldsta dotter med sin familj var också på plats, till min stora glädje.
Härligt:)

Fyra av mina barnbarn samlade under samma tak.Två av mina barn och älskade svärsöner.
Mormorshjärtat sjöng av glädje:)

Hann inte stanna så länge som jag ville, utan for vidare mot Västerås och en liten inflyttningsfest hos en kollega och vän som jobbar i Västerås.
Där var två andra kollegor från Saladepån och en tidigare Bussvärd.
Så fem tjejer blev vi samt en liten hund.
Jättesöt liten vovve:)

Vi blev bjudna på en underbar soppa med smaksensationer som fick gommen att le av lycka.
Så gott!
Med en cremefraicheröra till.
Samtalen flöt på om diverse ting och tankar.
Kul att träffa människor sådär som jag i vanliga fall inte ungås med.
Väldigt givande.
Kaffe och kladdkaka till dessert.
För min del bara kaffe då jag är i den kristna fastan och äter inte socker.

De andra bröt upp vid 20.30 tiden.Jag stannade ett tag till då vi hade intressant samtal om relationer och allt vad det innebär.
Vi talade om hur svårt det kan vara att anpassa sig i en relation, hur styrt det kan vara av ryggsäckar var och en bär, samt hur åldern också påverkar.
Ju äldre, desto större egenbehov som sätter hinder.

Till sist kände jag att tröttheten började infinna sig i hjärnan och jag skulle ju hem till Kungsör.
Kramade min gode vän och traskade bort till bilen, som jag parkerat på gatan där jag själv tidigare bott.
Aspvretsgatan:)

Kändes så bekant att gå där och jag tittade upp mot fönstret där jag bott.
Kändes inte hemma nu och jag mitt hjärta var inte där :)
Skön känsla!
Att ha kommit vidare.

Livet har verkligen varit brokigt sedan den dagen jag lämnade över min fina bostadsrätt där, till dess nya ägare.

Allt inom mig kändes bra, där jag återupplevde händelser från den tiden.Jag är glad att jag tog stegen, vidare i livet.Mot nya mål och möjligheter.

Min bilfärd hem gick i tankar om framtiden.Om veckan som kommer.Våren och sommaren.
Njöt av bilfärden i min härliga, säkra och trygga Volvo.
Trafiken var lugn vid den tiden på dygnet, straxt efter 23 på natten.

Kom så hem till min lilla Titti som väntade trött på sin kvällsmat.
Vi tog oss lite att äta båda två innan tandborstning och sova.

Dagen som gått hade ett rikt innehåll.
Många härliga möten med människor jag tycker mycket om, som har stor betydelse i mitt liv och min framtid.

En härlig Lördag och jag somnade med stor tacksamhet i mitt hjärta.





ANNONS
Av Sirpa Niva - 8 mars 2015 05:58

Det är inte alltid så lätt.

Jag hamnar återigen inne på ämnet, att bryta invanda mönster.
Att hitta en väg, eller flera vägar i livet som leder till det egna välmåendet.

Det är inte meningen att någon annan människa, med sin närvaro skall vara den som ger, visar den nya vägen.
Då blir inte valet eget!
Självklart kan man ta till sig från andra människor, låta sig inspireras av något som känns gott.

Men aldrig hänga sin egen tillvaro på någon annan, om det inte är nödvändigt av skäl som gör att det egna inte fungerar.
Svikande hälsa tex...
Då måste man få hjälp och stöd.

Men är vi fullt friska och kapabla till att ta hand om oss själva så är den egna grundpelaren viktig.
Finns inte den så har vi svårt att räcka till åt någon annan.

Jag själv kan känna idag att jag åter hittat hem till Min trygghet, mitt liv och känslan inom mig av tillfredställelse med tillvaron.
Den egna balansen är på plats och ger mig en harmoni, som för mig är viktig, nödvändig.

Härifrån mitt eget lugn har jag nu orken och möjligheten, att finnas för andra som behöver mitt stöd i livet.
Det fungerar bara om min själaro är på plats.

Känns jätteskönt att vara tillbaka till det som ger mig energin i livet.
Jag skapar mitt eget liv, mitt nu och min framtid.
I detta vill jag må bra!

Livet är här och nu...ingen kan sis om morgondagen så därför är det viktigt att landa i sin egen harmoni och livsglädje.
Ur den glädjen kommer energin, glöden och viljan i livet:)
Det är så mycket som livet erbjuder...

Lev nu :)
På det sätt som Du känner ger ditt liv näring.

Av Sirpa Niva - 7 mars 2015 09:02

Dagens träningspass valde jag att ta på vägen mot Köping,jag använder det som en mental träning.
Vägen är ju inte den roligaste och dagtid väldigt trafikerad.

Denna morgon hade jag som mål att jogga lugnt och stilla till Kungs Barkarö Kyrka.
Tända två ljus i Minneslunden.
Pausa kort och sedan jogga hem igen.

Så fick det bli :)
Benen var sega som tuggummi hela vägen dit, andningen tung.
Det var inte skönt kan jag lova.
Varje steg var ett slit.

Tände ljusen, pausade och drack vatten.
Tog lite bilder på den vackra soluppgången som jag hann fånga innan det blev molnigt.

Efter allt detta kändes det som om jag fick mera energi och benen kändes lättare då jag vände hemåt.
Märkte då att det blåste ganska hårt och kallt, motvind.

Kämpade på hemåt, gick några steg då andningen inte riktigt hängde med.
Löpstegen kändes bättre och jag fick mera kraft av den känslan.

Kom så hem efter 10 km.
Pustade ut kort.
Drack en återställare bestående av Havredryck och Spirulina.
Ett pulver gjort på alger med mycket protein och annat stärkande för kroppen.
Jag dricker ju inte mjölk så havredrycken är bra då.

Efter stretch och dusch var det dags för frukost.Diskade upp efter gårdagen, som jag hoppade över då.

Kaffe i koppen.

Laktosfri fil ned musli utan socker.
Nyponmineral inblandat.
Rostad macka med Lördagskorv, en tomat i skivor och färsk Oregano.
Jättegott :)

Nu har jag känt på hur det är att jogga på den vägen.
Lite trafik i tidig morgontimma så det kändes bra.
Senare idag kommer jag att skriva om mina planer och mål under nästa vecka.
Det kommer att bli en prövning som heter duga:)
Jag gillar ju att utmana mig själv....

Av Sirpa Niva - 7 mars 2015 05:21

Den dygnsrytm som jag nu är inne i tycker jag väldigt mycket om.

De vakna timmarna blir förmig så mycket mera värdefulla då jag kommer till ro tidigt på kvällen, sover tryggt och lugnt, djupt och återhämtande.
Vaknar tidigt för att dra igång dagen på mitt eget vis.
Först i stillhet med Titti katt, tänt ljus och kaffekopp.

Ser alltid till att ha god tid på mig igång med allt, oavsett hur tidigt det än är.
Vill inte ha bråttom...finns ingen anledning att ha det.
Jag styr min egen tid, sömn och uppvaknande.

Att vakna 2 på natten är inget konstigt för mig.
Det finns ju de som lägger sig för natten vid den tidpunkten:)
Jag vaknar hellre och tar tillvara morgontimmarnas rofylldhet.

Alla är vi olika, det är bra:)
Jag lever ju som singel så det stör ingen heller.

Gårdagen blev en dag med vila från träningen.Vaknade tidigt, bloggade efter kaffet.Tog en skön dusch innan bilfärd till arbetet som började 5.00

Har uniformen på jobbet nu för att kunna byta om där.Funkar bäst så när jag använder mig av både fötter och pedaler för att ta mig till arbetet.
Behöver inte tänka på den biten på detta vis.

Gårdagen flöt på fint.
Lite krångel med bussar då vädret var regnigt.Det påverkar våra fordon, fukten.Minusgrader ena dagen och regn nästa.
Inga större problem, åtgårdade själv.
Till kundernas stora glädje:)

Har också två dagar i rad suttit i massagestolen på min rast.Skönt att få ömmande, ansträngda muskler knådade.Härlig känsla efteråt.

Tvättade och skurade ut två bussar igår.Hade med en riktig liten smutsgris på min skoltur på morgonen:)
Såg den lilla killen busa runt på en plöjd leråker medans han och kompisarna väntade på skolbussen:)
Han såg ut därefter!
Bussen likaså, sedan när jag skulle städa den.

Rackarns busunge:)
Jag skrattade när jag skurade efter hans framfart och tänkte på hur kul han såg ut att ha där han ångade på ute på åkern:)
Undrar vad skolan tyckte om hans lerklumpae till skor:)
Barn ska vara nyfikna och levande.De skall inte hållas tillbaka ifrån sin kreativitet.
Vad gör väl lite lera:)

Efter arbete och ombyte åkte jag till en zoobutik i Köping.
Tittade på burar till Volvon för sommarens Ölandsfärder med Titti.
Vill ha en stor och rymlig som är säker, som jag kan inreda för de 6 timmar långa bilfärder vi kommer ha.
Hon ska ha en bekväm hörna för vila, liten matplats och även toa i ett hörn.
Hon ska resa bekvämt och säkert min lilla sambo.

Köpte ingen nu utan letar ideer och alternativa lösningar.
Den ska vara fast i Volvon och lätt att rengöra och även lasta annat i när Titti inte är med i bilen.
Bra med en rymlig V70:)

Köpte mat åt min andra sambo.Gumman.Spindelfröken
Det var nu matsags för henne och som sig brukar, inhandlades 10 stycken syrsor a' 30:- totalt.
Hon är inte dyr i drift min lilla, vackra flicka.

For sedan vidare i Fredagstrafiken till Maxi.Köade för att köpa biljetter till Bissen Brainwalk i slutet av månaden.

Handlade livsmedel hem.
Åkte så hem.Resten av dagen blev i vilans tecken.Gjorde inte många knop.
Hade vid hemkomst varit uppe och igång i 14 timmar så det fick räcka för denna dag.

Sms:ade med vänner.Pratade med dotter i telefon.
Gick igenom post, åt och fikade.
Kände mig behagligt trött och tillfreds med arbetsveckan.
Kropp och knopp mår bra av träningen den får.
Äter fortfarande lite för dåligt, för lite.

Lade mig i bra tid för min dygnsrytm.
Vid 21 tiden släckte jag och somnade bums.Hörde hur en av syrsorna i Gummans terrarium började spela lite försiktigt.
En liten kille alltså som lockar på en tjej:) Kände lite i hjärtat att det var grymt att han blev middag åt min spindelfröken.Men så är det ju, hon ska ju också leva.

Jag ger syrsorna en värdig hantering in i det sista.Om några lever vidare hos henne, då hon är mätt så det jag till att de har mat.
Vatten finns ju och en varm, go miljö att leva i.

Allt liv skall hanteras med värdighet.

Straxt skall jag på upp och ge mig ut på ett kortare löppass.

Kom att tänka på en mening jag hörde igår när jag lyssnade på P1.
Morgonandakten.

Talgoxen, vårens böneutropare:)
Stämmer ju så bra.
Så straxt ger jag mig ut för att lyssna efter dessa Sötnäbbar:)
Vårens Böneutropare.

Av Sirpa Niva - 6 mars 2015 18:04

Idag efter min långa arbetsdag styrde Volvon till Maxi i Köping.

Kundtjänstdisken var det lång kö till.
Tog min nummerlapp och ställde mig en bit bort för att studera människor, en Fredag eftermiddag som denna.
Vårskönt ute.
Folk stressade fram med de ärenden som de hade i stunden.
Att vänta var det sista som någon ville göra, kunde jag avläsa i ansikten och suckarna som hördes från dem som stod och väntade, precis som jag.

Sådana här stunder har jag lärt mig med åren att bara ta med ro.
Vad tjänade det till att sucka och stressa...inget gick snabbare för det.
Sög energi till ingen nytta bara.

Passade på att vila den stunden som jag fick till skänks.

Efter ca 20-25 minuter var det så min tur, nummer 12 :)
Gick fram och bad om att få köpa 4 Bissenbiljetter.
Kändes bra:) jag vet att pengarna går till någonting bra, gör nytta.

Jag har inte tidigare fått möjligheten att gå Bissen Brainwalk.
Det ska bli kul att göra det.
Med min yngsta dotter, min svärson och barnbarn.

Med biljetterna i handen kände jag mig glad och nöjd.
Nu är vi laddade och beredda.

Denna kämpe till människa.
Ett föredöme för hur livet skall hanteras.
Med livsglöd och energi, kreativitet.

Bissen Larsson:)
Vi ses!

Häng på och gå för livet och hälsan!

Av Sirpa Niva - 6 mars 2015 03:47

Det kan vara värt att göra ett besök på sin tidigare arbetsplats då och då, som jag gjorde igår.

En buss behövde levereras till stora verkstaden igår, i Västerås.
Chefen gav mig den uppgiften då jag hade garage/tvätt/städtjänst på min andra halva av arbetsdagen.

Det var både roligt och givande att köra in den hoppande kengurun, så vi får drägligare arbetsplats.
Jag har kört just den kärran några gånger och nästan gråtit av förtvivlan.
Den har en tendens att bara rycka och hoppa istället för att gå framåt vid gaspådrag.
Riktigt otäckt på sina ställen då teafikrytmen är hård och snabb.

Nu fick så chefen nog när vi en efter en kom in och berättade om den oberäknerliga bussen.
Den skulle in till Västerås för stor genomgång och felsökning.
Vår lilla depå har fullt upp med de bussar vi har.

Jag körde den längs E18 dit och det var ett ryckande och knyckande hela vägen.Kom upp i hastighet efter en stund som tur var och kunde tryggt landa i stora depån.
Ställde den i "felfilen" och gick in till Trafkledningen för att meddela leverans.

Kände när jag gick över garagegården hur härlig känsla det var att inte jobba kvar på denna stora depå.
Så opersonligt och trist!

Sådana mängder med kollegor, ihopteyckta på en såpass liten yta.
Det var jättehärligt att träffa mina gamla kollegor och hälsa på nya men....så konstig känsla hängde i luften?!
Som jag tidigare skrev...opersonligt!
Det gick kollegor överallt och skötte sitt, hämta kaffe, hängde i soffan, pratade osv... Men ?
Jag såg ingen glädje eller glöd i någons ögon.

De gamla förarkollegor jag mötte blev glada när de såg mig men sedan kom tomheten in i blicken igen.

Efter en stund ville jag bara därifrån.
Allt var så förändrat...vart var glädjen och värmen, omtanken och de goda samtalen?!
Det jag såg och kände av var trötthet, håglöshet och uppgivenhet.

Så sorgligt!

Straxt kom så min goa kollega som skulle hämta hem mig till vårt eget i Köping och jag sa till honom att min glädje inte har gränser, över att jag fått möjligheten att få tillbringa mina arbetsdagar hos oss i Köping.
Vi har verkligen en härlig arbetsplats.

Vi är ett gäng som finns för varandra, vi månar om varandras välmående, hjälps åt med allt ( nåja:) om vi bortser från disken i köket:) )
Men det är en baggis i sammanhanget.
Vi är ett riktigt härligt gäng i Köping!

Är det något jag behöver hjälp, stöd med eller råd till så finns mina härliga kollegor.
Vi har alltid kul tillsammans när vi möts upp på raster, samt innan och efter jobb.
Jag har aldrig bråttom hem från jobbet då det är kul med allt skoj och alla samtal.

Vi känner varandra och bryr oss om.
Ingen får stå utanför utan vi är ett hopsvetsat gäng.Olika individer som samarbetar.
Visst gnäller vi en del och förstår inte alltid hur bra vi har det.
Så kan det bli när man är ett gäng i samma båt.

Men hur det än är så ror vi den tillsammans.
Vi gör att bra jobb och trivs tillsammans och jag själv älskar att vara på mitt arbete.
Jag känner mig älskad och behövd.
Månad om och sedd.
Det är oerhört viktigt!

Mina chefter är härliga killar och jag vet att de gör sitt bästa.
De är som mina goa pappor som ser mig som den hag är och inte en i mängden bara.
Sådant blir ju lättare när vi inte är så många.
Men viljan till sammarbete och glöd till att trivas måste finnas och det har vi.
Det såg jag inget av i Västerås.

Man ska inte bunta ihop för mycket människor på ett ställe.
Det blir som bäddat för att man som egen individ bara försvinner i mängden.

Kanske något för företagsledningen att se över....
Eller tänker jag galet?!
Gärna kommentarer på denna tanke...

Jag var överlycklig när jag satte mig i bilen hos kollegan och vi åkte tillbaks till vårt eget.
Så glad över att livet styrde mig till denna arbetsplats.
Allt har en mening:)
Vägen hit var krokig och gjorde väldigt ont men idag kan jag skörda frukterna av det jobbiga.

Jag får jobba tillsammans med dessa härliga, varmhjärtade människor som jag nu har med mig varje arbetsdag.

Jag saknar emellanåt de fina vänner jag har i Västerås men i Köping hör jag hemma.
Jag menar det...depån är som ett andra hem :)

Av Sirpa Niva - 5 mars 2015 01:56

Eller så kan man säga...Att kliva utanför ramarna och våga vara annorlunda.
Jag hör till den sorten!

Jag gillar inte att göra som alla andra utan jag väljer att gå mina egna vägar.
Är det något jag inte gillar så säger jag det och om det gäller något som görs mot mig som jag inte känner är ok så gör jag något åt det.
Vägrar att leva i något som inte tillför mig själv något positivt.

Självklart finns det lägen och händelser i livet som jag bara måste gilla för stunden, men det får inte bli för mycket sådant.

Jag blir också ifrågasatt ibland över något jag gjort eller valt.
Oftast i sådant som bara drabbar mig själv.
Alla har ju rätten att fråga om de tycker nåt är underligt eller avvikande från deras tänk.

Det jag känner bara som kan bli för mycket är när ifrågasättandet blir för ihållande.När inte taget släpps utan det bara tuggas vidare i samma bana.

Just nu är jag inne på tänket avvikande.
Jag är inne i en period nu då jag lägger stor vikt kraft och tid på att få igång min träning ordentligt.
Har gjort tappra försök under vintern men inte riktigt lyckats.
Antingen har jag blivit förkyld en bit in i träningen eller så har jag tillåtit att annat tagit min kraft och energi.
I det här fallet, personer som sugit min energi och glädje till sig och lämnat mig kraftlös, utan att ge nåt åter.

Nu har jag släppt allt detta.
Då kommer det ploppande annat som försöker förgöra min kraft och viljestyrka.
Det är faschinerande....

Jag lägger focus på arbetet, träning, vila, välmående, fastan och maten jag äter.
Min katt får mycket omsorg och tid i detta också.

I detta får jag höra uttryck som..
Hur fan kan du gå till jobbet?
Vad är det som fattas i ditt huvud?
Va?? Har du varit uppe sen klockan 3?
Varför cykla du inte istället för att gå?

Har du fel på bilen?
Att du inte har ihjäl kattem istället för att lägga pengar på den nör den är sjuk!

Ehhh....jag förstår inte problemet?!

Stör jag dessa människor med mitt liv?
Tvingar jag mig på dem med mina vanor, mitt sätt att tänka eller?

Jag ifrågasätter inte deras val i livet, sålänge det inte drabbar mig, eller tar min energi.
Vad är deras problem?

Samtidigt i detta kan samma person säga att denne beundrar min viljestyrka....
Likaså förundras de över att jag är så glad och pigg....

Ja..jag kanske har en anledning till det :) Det kanske är något i mitt liv som gör mig glad och pigg.

Till saken hör också att denna klick av människor som håller på såhär inte är stor, men jag lan inte låta bli att påverkas.
För mig blir dessa en fördel då det taggar mig än mer att utmana mig själv och samtidigt även dem:)

Gillar att visa hur livet kan vara om man bara vill och ger sig den på det man tror på.
Jag vet vad jag vill och då satsar jag min energi på det också.

Så hoppa på mig bara när du tycker att jag är avvikande:) Jag suger energi ur det.
Men hoppar du för många gånger och börjar kränka min person så vill jag inte ha med dig att göra.

Jag har själv inte, varken tiden eller intresset av att ge mig på andra människors vanor som kanske jag tycker är fel...typ att ränna på krogen och supa skallen av sig, eller att sitta en Lördagskväll och trycka i sig mängder med onyttigheter för att sedan beklaga sig över trötthet och övervikt.

Jag beklagar mig inte om det jag håller på med.
Tvärtom...jag visar hur bra jag mår av allt avvikande:)
Det är kanske där deras problem ligger....de vill ha min energi och glädje men vill absolut inte offra något för att få den.
Eller?
Kan jag ha någon poäng i det?

Nåja:) Nu har jag skrivit av mig efter att ha fnulat på dessa tankar en stund.
Straxt skall jag ta på mig mina träningskläder, pussa Titti katt och ge mig ut i den kyliga klara natten för att gå mina 12.5 km till arbetet.

Jag har sovit gott i 6 timmar och mår jättebra.
Kroppen svarar fint på träningen så jag kör vidare så som jag börjat.

Igår cyklade jag till jobbet och gick sedan hem på eftermiddagen efter en lång arbetsdag.
Tvättade och diskade hemma.Tog en skön dusch innan mst och vila för dagen.
Nästa vecka planerar jag en häftig vecka som kommer kräva mycket av mig:)
Ser fram emot den veckan för den kommer verkligen att vara avvikande.

En hästspark framåt i min träning inför Göteborgsvarvet i Maj som jag verkligen vill genomföra på mitt absolut bästa sätt.

Häng på nästa vecka så får du uppleva viljestyrka.

Nu upp och hopp i kläderna, en ny dag väntar med glada skratt och tokiga upptåg.

Minns en viktig sak...
Livet blir det du gör det till :))
Välj själv!
Det gör jag :)

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11
12
13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30 31
<<< Mars 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se