Vaknade efter 6 timmars djup och välbehövlig sömn i min säng hemma i lyan.
Det var ljust ute, hade varit det några timmar.
Kände hur kroppen ömmade när jag vände på mig och detta fick mig att le.

Gårdagens cykling hade gjort verkan.
Träningen är så sakterliga igång igen och det känns att min kropp burit på nån snabla infektion ett tag.

Mycke kom det ur hals och näsa under cyklingen, ansträngningen igår och detta känns bättre idag.
Jag har lättare att andas och är inte så hes längre.

Börjar bli lite trött på denna berg och dalbana...
Kommer igång med träningen och det börjar kännas jättebra, kroppen svarar fint och allt känns bra..

Nog är det någon som jag kommer i kontakt med som smittar mig med elände som genast lägger sig i luftvägarna.
Träningen avstannar och frånvaron av den gör att jag får i stort sett börja om från början igen.
Kondition är ju färskvara

Men för bövelen :)
Inte är jag den som ger upp.
Är klok nog att vila den tid som behövs för läkning och sedan är det dags att köra igång igen.

Jag har ju Bissen som förebild och den kamp han genomgår får mitt eget lilla microproblem att blekna.

Det är härligt att ha människor omkring som inspirerar och peppar.
Alla behöver det!

Någon som tror på en och den förmåga var och en av oss bär.
Den inre styrkan.

Igår på mitt arbete som Bussförare var jag med om en härlig händelse.
Jag trivs ju så grymt bra med mitt arbete och även livet i övrigt.
Det syns tydligen på mig:)

Jag ler och är glad

Jag hör till den sorten som tycker om att i min tur samla på leenden.
När jag möter en kollega så gör det mig glad:)
Den jag där möter på vägen, är ju min vän och vi har en härlig gemenskap i den glädje vi bär genom att ha skoj när vi ses.
Vi stöttar varandra och hjälper så gott vi bara förmår.
Vi bekräftar och lyfter varandra

Ständigt pågår detta kretslopp av energiutbyte mellan oss i Köping.

Igår mötte jag en av de vänner som betyder mycket för mig.
Jag har uppmärksammat att hans glöd och glädje hamnat på sparlåga sedan en tid och det bekymrar mig.
Ingen av oss skall behöva bära bördor som förtar glädjen

Jag blir själv så glad av att se honom, min vän och kollega, att jag säkert strålar som en sol av glädje.
Vi möttes och jag såg honom skina upp:)
En kort stund senare ringer min telefon och det är han som tackar mig för den glädje jag förmedlar till honom.
Att jag ger honom energi genom att vara glad och positiv ständigt.

Han säger till mig att jag aldrig får förändras, för det är människor som jag som behövs, överallt.
För att sprida glädje genom strålglans och leenden.

Hans ord gjorde mig än mera glad:)
Sådant peppar och triggar mig, för jag vill så gärna visa att jag är glad och lycklig.
Kan det jag bär, ge någon annan människa glädje och hopp så har jag vunnt en enorm seger.

Tack min vän för dina ord!
Jag bär dem med mig i hjärtat.

Jag är också övertygad om att din gnista straxt kommer åter och du skall komma att spraka och stråla, såsom du brukar göra.

Idag kommer jag att cykla till och från mitt arbete igen.
25 km.Det gick ju bra att trampa hem i natt så jag kör på det.
Syns ju fint med ljus på cykeln och reflexvästen på.

Nu igång med dagens sysslor innan frukost med Titti katt i soffan.

Denna fantastiska kämpe fortsätter att imponera och framförallt inspirera med sin enorma styrka som människa.

Det är som jag sagt tidigare att det finns Änglar på vår jord, som är utsända för att hjälpa alla andra med sina förmågor.

Så grymt att dessa skall behöva lida själva så fruktansvärt för vår skull!
Genom deras lidande föds viljan och glöden att försöka förmedla oss andra att inte ge upp, trots motgångar.

Bissen och hans familj, nära och kära har fått och får ännu utstå enorma påfrestningar, vilket hos honom/dem föder en glöd som sänder ut sina energistrålar vida ikring.
Som ger ett eko överallt i våra hjärtan.

Skulle tro att många tänker...Fixar han detta, som får utstå så enormt mycket motgångar, så nog klarar jag mitt.

Jag personligen tar till mig den energi och glöd han bär, mitt i sin smärta och kamp.

Igår såg jag det senaste Bissen uttalat...ord som fick mig att hojta högt.
Orden han sade var:

En vacker dag ska jag gå från Köping till Akademiska i Uppsala och överlämna en check till Hjärnforskningen

Så himla härligt!
Vilket framåttänk.
Bissen du är ju bara bäst:)
Jag kommer att gå med den dagen du genomför detta!
Var så säker.
Du skall inte vandra ensam.
Detta kommer att bli något stort och är det redan.

Vi ses i Västerås 25/4

En älskad kollega kör mitt på jobbet så jag kan vara med och vandra, stötta och bära din kamp :)

Ibland är det ju bara så himla gott att ta en kopp kaffe mitt i natten.
Sitta och njuta av den härliga aromrika, varma drycken.

Framförallt denna natt då jag nyligen kom hemtrampande från mitt arbete.
Cyklade till jobbet på dan och nu hem på natten.
Totalt 25 km idag.

På dagen var det grymma vindar då jag kämpade mig till Köping.
Kastvindar som sög tag i cykeln att jag nätt och jämt orkade hålla den.
Var lite darrig i knäna när jag landade på jobbet för dusch och lite mat innan dagens arbete.

På natten var det nästan vindstilla och mörkt.
Mycket trafik på Kungsörsvägen då Arbogaborna fick lov att köra runt när vägen mot Valskog var avstängd ikväll och inatt.

Jag var helt slut när jag trampade uppför Drottninggatan hemma.
Det är uppför redan från bron och ända hem.
Var tvungen att pusta en minut innsn jag orkade bära upp cykeln till lägenheten.

Jag var uppe tidigt imorse.
Redan klockan 4.
Var sedan ut och gick, fotografera en hel del.Kom hem och åt frukost med Titti.
Sedan var det dags för Tandläkaren.
Cyklade till vårdcentralen.
Väntade en stund då jag var tidig.
Fick en noggrann undersökning.

Trampade därifrån med kostnadsförslag på 7.000:-
Tre tänder som spruckit och ett hål.
En tand har ena sidan sönderbruten.

Ska tillbaka nästa vecka och få den första skadan fixad.
Ska bli skönt att få det gjort.

Kom hem och möttes av blommor utanför dörren:)
En kär vän tyckte att jag var värd en vacker bukett.
Blev glad och rörd!

Fantastiskt vackra!

Gjorde mig klar inför jobb och cykeltur.Trampade hemifrån vid 12.30

Dagen blev jättelång och nu är jag så trött!
Rosendoften är ljuvlig härhemma:)