På ett tag som jag känner mig pigg på morgon.
Krafterna kommer tillbaka sakta men säkert.

Gårkvällen var riktigt kämpig, då jag var oerhört trött.
Är ju morgonmänniska och kvällsjobb är ibland en riktig plåga för mig.

Tur att mina körningar var fina.
Älskar dessa solnedgångar på vägen till Skinnskatteberg.
Så hisnande vackert!

Älgmammorna har stött bort sina fjolårsbebisar och det är lite oroligt i skogen.
Såg totalt 7 älgar på vägen mellan Kolsva och Skinnskatteberg.

En blev väldigt närgången då denne valde att korsa min färdväg.
Jag var uppmärksam och beredd på bromsen.
Men det var nära!
Det är ju mäktiga djur älgarna.
Så stora och värdiga där de med stora kliv tar sig över vägbanan.
Faschinerande!

Vi kollegor varnar varandra via kommunikationsradion när vi ser djur längs vägen.
Det ökar vår beredskap och inger också en värme och omtanke om varandra.

Ingen vill ju att någon skall fara illa.Varken människor eller djur.

Kom hem i trygghet efter midnatt.
Där väntade min lilla söta sambo, med mjauanden och kel.
Nattscheba serverades och insulinspruta fixades innan sänggång.
Så mysigt att krypa intill min lilla pälsprydda älskling.
Njuter så av dessa bonusår med henne.
Tiden går och Titti är nu 15 år.
Diabetesen tar hårt på hennes lilla kropp och varje dag är en gåva när hon kan leva utan besvär.
Tack vare insulinet.

Vi njuter av den tid vi får :)
Jag vet att den är begränsad.

Efter våran Ölandsvistelse på 10 dagar så skall vi ta ett besök hos Tittis doktor Lina, för att kolla hur alla värden ligger.
Sedan lever vi efter det.