Alla inlägg den 8 juni 2015

Av Sirpa Niva - 8 juni 2015 23:36

Jag har en vän som följer min blogg och har gjort det från start.

Vi pratas vid då och då.
Nu på senare tid har det blivit mer och mer då han är så rar och ställer upp för mig, när jag har det jobbigt.

Han tröstar och peppar.
Tror på mig och driver mig in i positivt tänk när jag vacklar i stunden.

Vi är redan härliga vänner och om allt går väl så kommer vi att ses för första gången i helgen.
Min härliga vän som jag fått ett starkt förtroende för redan.

Hoppas det går vägen så inga hinder dyker upp längs färd.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 8 juni 2015 23:18

Nu har Måndagen också passerat och nya veckan är igång.

Inte ett ord från Nettbuss.
Att vänta såhär tycker jag är jobbigt.

Nu har jag ju fullt upp förstås så det går ju ingen nöd på mig så.
Men jag vill veta!
Vill de ha mig eller inte?!

Jag vill så det värker:)
Komma igång med det nya...

Dagen har rullat på med körningar som varit ganska intensiva.
Började med busshaveri på första turen, i Kungsör, mitt i en korsning.
Den ville inte, vad jag än gjorde så tvärvägrade den starta.

Så knöligt att bli stående så.
Bilister irriterade då de måste välja en annan väg och vissa blev ståendes tills jag vinkade fram dem...bussen stod med varningsblinkerserna på.
Jag hade ju knappast parkerat där, mitt i korsningen, mitt i svängen.

Människor är vanddjur och blir helt ställda ibland när det inte går i deras invanda mönster.
Då måste vi hjälpa dem vidare.

Fick ut en annan buss och fortsatte med den till Eskilstuna, 25 minuter försenad.
Avgick 15 minuter sen från Eskilstuna och kom åter till Kungsör när bärgaren drog iväg med den havererade bussen.

Det ser så eländigt ut när en stor buss hänger som en trasa på bärgaren och dras iväg mot sin vilja.
Ser ut som bussen skäms över den ovärdiga behandlingen.

Jaja:) jag vet!
Men tänk nu på att allt har liv i min värld:)Även bussar...

Körde ikapp min försening till Köping, sedan var det frid och fröjd.

Det är bara att köra på så gott det går, ingen ide att stressa upp sig, det blir inget bättre av.
Som förare mår man bara dåligt av det.
Lugnt och samlat och förklara för kunderna vad som hänt.
Vi får ju inte köra över hastighetsbegränsningarna ändå.
Oftast löser sig förseningen vartefter ändå.

Vi måste också ha förståelse för kunden.
Alla har ju ett mål med sin resa och tider att passa.
Klart det väcker irritation att få vänta först i ovisshet och sedan komma senare fram.

Nu väntar jag på besked.

Nettbuss...nu går jag och lägger mig så hör av er imorgon.
Snälla:)
Så jag får nåt besked.


ANNONS
Av Sirpa Niva - 8 juni 2015 11:17

Nu tog jag språnget ut i luften igen :)
Var ner till min hyresvärd och sade upp lilla lyan.

Kommer att dra mig till Surahammar.

Min dotter och svärson gillar inte att jag bor kvar här längre då inte ens trapphuset är säkert längre.
Sådant himla liv utanför och skallrande porslin när tunga fordon passerar.
Det räcker nu.
Vill inte leva på ett ställe där jag måste ha min cykel stående i hallen för att få ha den kvar.

Jag flyttar dit där jag har familj och även rötter från många år.

Tre månaders uppsägningstid.
Lät dem veta att jag kan flytta när som helst.Bara jag får 14 dagar på mig att flytta och städa.

Känns bra:)

Av Sirpa Niva - 8 juni 2015 09:11

Jag såg fram emot denna arbetshelg med stor glädje, på Fredagen redan, då det kändes nästan olidligt att vänta på besked från Nettbuss om ev anställning.

Vet inte om jag med denna energi nedkallade den turbolens som blev, eller vad som egentligen hände.
Full fart blev det iallafall.


Känner nu att jag landat i mig själv igen och det är bra.
Har blivit en hejare på att bearbeta händelser och känslor.
Livet rullar ju ständigt på och varje dag för med sig nytt och inte alltid så kul händelser.

Men men :) Det är bara att låta hjärnan och känslorna bearbeta det som skett, sortera innehållet och acceptera fakta.
Inget kan förändras av det som redan skett.
Nuet gäller och framtiden väntar.

Valet är mitt...hur jag vill ha det framöver.
Är ju en person som älskar livet och glädjen i att leva ett givande och innehållsrikt liv.
Då får jag också räkna med att det sker saker längs färd som inte alltid är så angenäma.

Händelserna är nedskrivna och det som finns kvar att göra är att skriva en invidentrapport på jobbet och gå vidare.

Ur detta går jag med en erfarenhet rikare.
Nu vet jag hur det känns att bli spottad emot....bara för att jag inte låter någon åka gratis, som bestämt sig för att göra det genom att hota, bråka och kalla mig vid hemska namn.
Från min sida helt oacceptabelt!!

Jag är i stunden glad att personen ifråga inte kom åt att spotta På mig.
Klok nog att inte konfrontera inne i bussen.

Det är sorgligt att det finns människor som i sin tur mår så fruktansvärt dåligt att de bär sådana känsloyttringar inom sig.
Tyvärr hamnar vi förr eller senare i deras väg och får ta emot inneboende frustration.

Jag är glad att det var jag som drabbades av detta då jag kan hantera det.Bearbeta och komma vidare.
Jag pratar och skriver, jätteviktigt!
Sådant finns annars risk att man bär inom sig som en tagg och det är inte bra.För många taggar kan skapa en bitterhet som tär på ens energi.

Jag älskar atg köra buss och att finnas för människor.
Jag tycker om att lösa problem och skapa en trygghet hos andra.
Ordstrider och konflikter försöker jag undvika så långt det bara går.
De flesta av gångerna går att lösa ändå.
Med flexibelt tänk och öppenhet för att lösa det inträffade.

Allt kan ju omöjligt flyta på gnisselfritt när vi arbetar med människor och mig ger det en tillfredställelse att göra mina kunder glada, nöjda och väl behandlade/bemötta.
En sådan kund minns det och återkommer med glädje i hjärtat.

Summerar och sätter punkt för helgen som gått och ser fram emot den nya vecka som börjat:)
En spännande vecka på många sätt och vis.

Såg denna skylt sitta uppe på Akutmottagningen i Västerås och den säger allt.

Den sätter en sund gräns för vad som är ok.
Eller vad tycker du?

Av Sirpa Niva - 8 juni 2015 01:14

Hade precis parkerat min nystädade buss, låst in väskan då min mobil ringde.
Det var yngsta dottern som med orolig röst berättade att barnbarnet ramlat ur sängen, när hon busade i den.
Hon blödde rejält från ena örat och hade landat på huvudet.
Örat hade slagit i en kant på sängen.

Hörde henne gråta i bakgrunden.
Dottern satt i kö till 1177 precis.

Larmade på, låste och slängde mig i bilen och for i ilfart till Surahammar.
Plockade med dotter och barnbarn och åkte till Akuten i Västerås.
Med inrådan från 1177.
Kunde vara hjärnskakning.

Kom in till en rar läkare som försiktigt undersökte lillan och testade lite olika saker för att se hennes funktioner.
Hon ömmade i nacken på höger sida så det blev nog en smäll där.
Örat hade slutat blöda och fick vara.
Lite tejp på bara.

Kom hem efter jag kört hem tjejerna först.
Nu jättetrött!!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5 6 7
8 9 10 11 12 13
14
15
16
17 18 19 20 21
22
23
24
25
26 27 28
29 30
<<< Juni 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se