Imorse när jag slog upp mina grönblå så kände jag en rastlöshet och frustration.
Hade väntat på besked från Nettbuss i nästan en veckas tid och kände att jag liksom stod och stampade på en fläck, när jag inte visste hur min framtid såg ut.

Tog min kaffekopp sittande i sängen, med en tjattrande Titti katt bredvid.
Hon skällde säkert på mig för att jag var så otålig och att jag inte litade på min egen förmåga.
Även fast jag fått till mig orden...det är dig vi letar efter....på anställningsintervjun, så ville jag, eller vågade jag inte riktigt tro på det förns jag fick telefonsamtalet.

Tog på mig träningskläderna och var fast besluten att ta en så lång powerwalk att jag kom till ett lugn inombords.
Gick och gick...kilometer efter kilometer.
Det var härligt ute och jag njöt av att röra på mig.

När Runkeeperrösten sa att jag gått 11 km så ringde telefonen på min arm....
Såg ner på den och blev alldeles stel.

Slängde vartenflaskan på marken, slet av mig armmobilväskan och lyckades lirka fram mobilen med darriga händer.

Svarade andfådd och lite hostig.
Det var från Nettbuss....

Fick frågan hur det var med mig och jag förklarade att jag var ute på powerwalk.
Rösten talade vidare, han bad om ursäkt för att han inte ringt tidigare men tydligen hade min chef varit onåbar under två dagar.

Nu hade de kommit till tals och jag fick i min tur frågan om jag fortfarande var intresserad av att börja köra för Nettbuss:)

Jag blev så glad att jag hade svårt med att hålla mig stilla.
Stod och studsade jämfota när jag svarade ja, det är jag verkligen.
Sade att jag längtat så efter detta samtal och han blev jätteglad över de orden.

Vi talade vidare om rent praktiska detaljer...Sedan önskade han mig ...

Välkommen till Nettbuss:))
Himmel vad glad jag var!

Jag studsade fram i stegen när jag gick vidare och ringde genast till min bästa vän och ville berätta.
Han satt säkert och körde sin buss och kunde inte svara.
Ringde så mina döttrar och berättade glädjestrålande, medans jag gick vidare hemåt.

Landade hemma efter 14 km och var helt färdig av träningen och sinnesrörelsen över att äntligen ha fått besked:) och ett positivt sådant.

Så i helgen skall jag börja köra elev med min bästa vän och kollega igen:)
När min uppsägning som heltidare på VL är slut den 9/7 så skall jag vara klar att ratta min egen Bus4you som färdiglärd förare.
Det är mitt mål!

Jäää...jag är så glad!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det tidig Tisdag morgon och jag vaknade efter en natt med djup, nästan medvetslös sömn. Natten innan var det svårt att komma till ro då jag anlände rätt sent och skulle upp tidigt. Det blev slarv med matintaget också igår och det gjorde nog...

Söndagen bjöd på jättefint somigt väder, men hu så kyligt. Men kylan märkte jag inte av där vid bussratten. Hann äta frukost denna morgon innan det bar iväg till Kristinehamn för lastning av tågresenärer till Karlstad och Oslo. Jag fick med mång...

Kände mig trött och hungrig när jag gick ut till bussen och hämtade laddsladden till min mobil. Passerade receptionen på hotellet och kunde inte motstå att köpa mig en Linssallad med handskalade räkor och kokt ägg som kostade 89:- Har köpt nåt...

Vaknade jättetidigt i husbilen. Det bar minusgrader ute och det kändes inne hos mig där i bilen. Pannan gick igång ofta. Bryggde på gott starkt kaffe och låg sedan kvar i söngvärnen en stund. Hörde hur kollegor hämtade sina bussar. Jag fick ...

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...