Direktlänk till inlägg 3 augusti 2015

Söndagen i fint minne

Av Sirpa Niva - 3 augusti 2015 08:44

Min sista arbetsdag för veckan började med att jag sov riktigt länge.
Jätteskönt!
Var ganska trött i fötterna efter allt traskande och stående på Arlanda under Lördagen.

Hade tänkt ge mig ut på en runda ute men kände att kroppen behövde sig en vilodag.
Låg kvar i sängen, pratade med Titti medans hon spann så det dånade.
Drack mitt kaffe och bloggade.

Så mysigt att höra familjen vakna till i huset.
Alla är hemma nu, även grabbarna.
Familjelivet är gåva för mig som huserat en hel del ensam.
Trivs med alternativet just nu.

Fixade till frukost åt hela gänget.
Dukade upp på altanen då det blev varmt och skönt där.

Efter avdukning gick dottern och jag till Willys och handlade.
Titti behövde mer kattströ då hon kissar lite mera nu när jag tog bort insulinet efter hennes känning i början på veckan.
Kommer snart att sakta ta in den igen, hon behöver det.

Vi överraskades av ett hällregn och blev genomvåta...papperskassarna gav vika och vi kämpade och slet för att få hem varorna:) och skrattade dubbelvikta åt eländet.

Dusch och påklädning.
Jobbet kallade.
Fick med mig dottern till första turen och det var jätteskoj att få visa henne mitt nya arbete.

Hon lyckades ta härliga bilder på mig i mitt arbete, där jag känner mig så glad och lycklig.

Vi hade en hel del gäster och det gjorde ju resan än mer kul.
Jag vill ha massor med gäster som väljer oss.
Då känns det betydelsefullt att arbeta.

Vi hann med en kort paus på Arlanda.
Lagom så jag hann få bussen fin igen och redo för nästa tur.

Dottern lämnades av i Västerås för vidare tur hem med bussen, till familjen.Hon har ju sina sysslor hemma som väntade.
Jag njöt av stunden som hon kunde vara med mig.

Fick tom buss till Arlanda.
Kändes konstigt.
För när jag väl anlänt dit sä var det dags för en 2 1/2 timmes rast.
Den ville jag använda på ett bra sätt.

Färdskrivaren på vila och sedan gick jag in på Arlanda vid Terminal två.
Traskade bland alla resenärer som väntade på sina flighter, bort till det lilla Kapellet vid 5:an.
Handlade först kaffe, vaniljbulle och vatten på Pressbyrån.
Gick in och satte mig.
Tände ett ljus.

Det stora ljuset hade brunnit ner helt och det som återstod i stearinet som runnit omkring, var ett par flämtande lågor som vägrade ge upp.

Satt och tänkte på att den lågan är som livet kan vara ibland.
Allt ikring en kan vara en enda rinnande sörja utan ände.
Mitt i detta brinner ändå hoppets låga som vägrar att ge upp.

Ur denna flämtande låga går det att tända ett nytt ljus, precis som jag gjorde.Som sedan kan brinna med en klar och stilla låga, med hopp och framtiden, sanningen och det självklara i allt som sedan uppstår.

Att aldrig ge upp...det är en av grundpelarna i vår tillvaro många gånger.
Hur illa det än ser ut så finns hoppet alltid levande någonstans, mitt i detta kaos.

Kände mig lugn och harmonisk då jag åter vandrade tillbaka till min buss.

Satte mig bekvämt, drack mitt kaffe och kände att tillvaron var ganska behaglig i stunden.
Såg där jag satt att det var fläckigt lite varstans efter gäster måltider på sittplatserna.
Så det blev en putsar och städarvända efter mitt fika.

Gav toaletten en omgång också.
Det blev fint överallt, kände mig nöjd.

Plockade fram listan över nästa tur och såg att det var en hel del bokningar.
Körde sedan fram i god tid för att lasta och det var tur.
Flera gäster anlände och jag fick fullt sjå att sälja med betalkort.

Körde så mot Västerås med bussen mer är halvfull:)
Jätteskoj!
Släckte ner så de som ville sova, kunde göra det.

Det blev en stillsam resa och jag kände mig värdefull som fick köra mina sovande gäster till sin destination.

Väl framme i Västerås klev det ur ett gäng, sömndruckna nöjda gäster:)
Som tackade för sig och for vidare.

Jag fick ett extrauppdrag.
Ett ungt par som hade åkt med en tidigare tur med oss, hade glömt sin väska med dator och allt på bussen.
Jag ordnade så de fick tillbaka den och glädjen var gränslös hos dem.

Härligt att kunna hjälpa, även fast det kostade mig extra tid där mitt i natten.
Vad gjorde väl det.
De fick åter en viktig del i sitt liv och kunde slappna av.

Jag är ju en hjälpare av naturen:)

Tankade, tömde toan och kunde tyvärr inte tvätta bussen då tvätten var stängd.
Inget kul att överlämna smutsig buss till nästa dag.

Kom hem till en en ännu vaken dotter.
Somnade efter kaffe och smörgås.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sirpa Niva - Tisdag 16 juli 03:19

Min balkong :) en blomstrande och grönskande oas

Av Sirpa Niva - Måndag 15 juli 06:52

Lägger upp mina inlägg i lite kortare och flera delar från händelserika dagar då jag förra veckan tappade två långa inlägg. De bara försvannnär jag skulle ladda upp ett foto Det är jobbigt tycker jag när inläggen jag gör har den känsla jag sjäkv...

Av Sirpa Niva - Måndag 15 juli 06:14

Jag har nu kört två dagar Eckerö i rad och det är i tuffaste laget. Upp 3.30 och isäng vid 22 tiden. Egentiden blev i Lördags i Grisslehamn då jag valde att inte åka med båten. Körde först dit mina goa gäster och ställde bussen. Bytte om till tr...

Av Sirpa Niva - Fredag 12 juli 23:42

Min lilla fina Titti skulle fyllt 19 år idag. Saknar henne för alltid. ...

Av Sirpa Niva - Fredag 12 juli 23:05


Igår blev jag avlöst av en kollega i Bålsta. Han kom med en depåbil och tog över min buss och jag körde bilen till Västerås Såg direkt jag tog bilen att det var nästan tom tank. Körde på hemåt i hällregn och mycket trafik. Det var ju fredag och ...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5
6
7
8 9
10 11 12
13
14
15 16
17 18
19
20 21 22 23
24 25
26
27
28 29 30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se