Direktlänk till inlägg 21 augusti 2015

Känner hur jag landar

Av Sirpa Niva - 21 augusti 2015 04:17

Själen börjar komma ikapp igen och det känns i hela mig.
Jag landar i ett lugn som får hela mig att bara le, må bra, samla kraft.

Senaste, nästan tre månaderna har varit hektiska med byte av arbetsplats, lära mig allt det nya, fruktansvärt långa arbetspass och flytten till Surahammar.
Människor har lämnat mitt liv och nya har tillkommit.
Ett ständigt flöde...

Allt har krävt sin energi.
Mitt i detta närvaron av en människa, som jag trodde, hade mig som en person av betydelse i sitt liv.
Det insåg jag ganska snart, att så inte var fallet.
Jag var bra att ha ibland, när det passade denne och dennes liv.En tillfällig njutning.

En standby person blev jag :)
Känner att mitt liv och jag som person har ett större värde än så, här på jorden.

Sånt suger energi...när man lever i skuggan av en drömtillvaro som aldrig kommer bli verklighet.

En dröm som inte var annat än en illusion, en skapelse ur den i stunden rådande känslan, lyckan och glädjen.
I samtalen, skratten och närheten.

Här på Öland, i mitt paradis, får jag tiden och chansen att bearbeta sådana saker som ligger inom mig och bara smärtar.
Här får jag kraften till att ta steget vidare.

Vissa människor är ämnade att komma in i ens liv och sedan bara försvinna.
Kanske inte på ett enkelt sätt, men ändå med insikten att det inte var meningen.

Här får jag lugnet inom mig, till att tänka sunt, steget längre än hemma i vardagen som kräver sin kraft.

Ikväll tog jag det slutgiltiga steget till att leva i min egen harmoni.
Bara ta in människor in i mitt liv som tillför mig någonting.
Som vill ha mig nära och uppskattar mig för den jag är.

Som inte puttar mig åt sidan så fort det egna livet suger.
Jag vill höra till en människas hela liv och inte bara dennes utvalda delar.

Jag är ingen prinsessa som måste skyddas ifrån drakar och demoner, utan jag kan bära livet, bara jag får en chans.Ingen har rätten att döma ut mig, bara för att den själv inte kan hantera läget i livet.

Då går jag, vill inte vara en parasit som finns där och suger av tid som denne människa hellre lägger på alla andra.
Jag har inte krävt någonting, är inte sådan.
Men om jag inte ens är värd någon minut att fysiskt möte, så anser jag inte att jag har något värde.

Förstår nu att jag väljs bort...för att jag råkar vara kvinna.
Då hör jag till en kategori som är besvärlig, krävande, elak och manipulerande.
Jag är inget av detta!!
Så jag vänder på klacken, lyfter mitt huvud högt och går min väg.

Vandra vidare, utan mig!

En ny människa har kommit in i mitt liv, försiktigt, steg för steg, ord för ord.
En människa som tillför mig oerhört mycket bara genom att finnas till.
Som talar med mig...inte bara till mig.

Jag är delaktig i dennes liv i ord och framtidstänk.
Jag simmar lugnt.
Dag för dag, närmar vi oss varandra.

Ikväll, innan sovdags, berättade jag om min Gudstro, som jag bär i mitt hjärta.
Som för mig är en av grundpelarna till min glädje i livet.
Vetskapen att det ständigt finns någon som bär mig, när min egen ork ligger nere för stunden.
Det är för mig en trygghet.

Att leva som kristen är för vissa människor oroande.Det är något som i deras liv är främmande.
Just tron att en kristen människa lever på ett visst vis.
Vi är placerade inom normer och ramar som är skapade ur historien.

Hur det såg ut i gamla tider.
Likaså kopplas det samman med fanatism...det gillar jag inte.

Min tro är bara min och den tvingar jag inte på någon annan.
Jag uppsöker friden i kapell och kyrkorum när jag känner för det.

Jag ber i tystnad, utan att någon märker det:)Till det behövs inget annat än min egen sinnesfrid.

Jag bär min tro i mitt hjärta.
Gud finns överallt!
Gud behöver inte uppsökas eller kallas på, utan finns i allt.
Min Gud finns i mitt hjärta, i kärlek och harmoni med livet, vardagen, glädjen och sorgen, i skrattet och i gråten.
Alltid!

Mina tankar sorteras upp vartefter, här i mitt paradis.
Jag minns när jag var här i Maj, på min födelsedag.
Då fick jag via bud en underbart vacker bukett från personen jag trodde jag hade en betydelse hos.

Den dagen lägger jag i vackert minne.Jag hade nog ett värde då.
Men det är borta....

Vackra minnen kan jag bära inom mig.
Tråkiga minnen får vingar och flyger bort, försvinner.
Jag är ingen som ältar gammalt, eller blir bitter av tråkiga händelser.
Mitt liv skall vara givande, inte sugande.

Min själ landar i mig igen:)
Det är skönt, rogivande och energibyggande.

Jag laddar batterierna i min trötta kropp, i min sargade hjärna.Genom att låta den vila.
Solen ger den sin värme, väcker glädjen i hjärtat och glittret i mina ögon igen.
Jag mår bättre för varje dag som går här i mitt paradis.

Ligger nu vaken i nattens tystnad.
Min mage gör ont....
Men själen känns läkt igen och det är viktigast.

Jag känner närvaron av någonting som vill mig väl, som vakar över mig i natten.
I mina tankar, drömmar....
Så skönt att bara vila i nuet, här i min egen husvagn på mitt Öland:)

Titti katt ligger nära mig.
Känner värmen från hennes lilla kropp, pälsens mjukhet.

I en husvagn en bit bort sover min vän M som varit med mig idag och solat.Vi har haft goda samtal.
Han hjälper mig att hitta mig själv igen, genom sitt sätt att vara.
Nära med sin vänskap, sitt vänliga leende och sitt bestämda sätt, som jag trivs med.

I en vagn bara några meter ifrån mig, sover min dotter och mitt lilla barnbarn.
De ger mig också kraft att helas igen.
Med sin kärlek och omsorg.

Mamma och mormor:)
Det är jag det...bär det med stolthet!
Jag har ett värde hos dessa människor som finns nära mig här.
Jag betyder någonting i deras liv.
Det känns härligt!

Inatt kom det hit en till människa, till sin husvagn, som betyder mycket för vår familj.
Han kom med sina barn och deras vänner.För lite ledighet innan sommaren är slut.

Så jag är inte ensam här...det känns tryggt!

I en säng, 6-7 timmars bilresa bort, sover en man som jag längtar efter att få träffa snart igen.
En god människa, som nyss kommit in i mitt liv:)
Vi har så mycket att prata om....

Mitt arbete har jag lagt åt sidan medans jag är här.
Hoppas på att pusselbitar faller på plats medans jag inte finns närvarande.
Att det tas ett ansvar för att rätta till sådant som blivit tokigt längs färden i det nya.

Jag kommer åter Måndag eftermiddag, med förnyade krafter och nya tankebanor:)
Med själen läkt och ordningen återställd i sinnet.

 
ANNONS
 
Tuula

Tuula

21 augusti 2015 04:30

Hej, första inlägget jag läst av dig, men jösses vad bra du skriver. Du får med känslor utan att specifikt skriva det. Otroligt. Tror inte jag träffat på någon på länge som kan skriva på detta sättet, få läsaren att läsa allt som skrivits.. Det ska du ha stort tack för.

Hoppas du och de dina har det skönt och njuter av er lilla resa, man får lov att njuta av sensommarens sista ljusa dagar..

Lägger till dig som en favoritblogg, om det är okej..

kram!

http://midnightpoison.bloggplatsen.se

Sirpa Niva

21 augusti 2015 07:53

Tack för dina vänliga ord:)
Du är välkommen att följa med min livsresa i ordens värld.
Kram S

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sirpa Niva - Söndag 20 okt 08:35


Idag skulle du ha fyllt 82 år om du fått vara kvar i livet. Du rycktes hastig bort ifrån oss i en ålder av 35 år endast. Kvar var mamma, jag 12 år gammal, syrran 7 år och brorsan knappt 2 år. Ibland undrar jag hur livet sett ut om du fått vand...

Av Sirpa Niva - Söndag 20 okt 05:06


Skrev på ett långt inlägg i nästan en timme. Valde ut foton med omsorg. När jag sedan skulle lägga ut den så försvann den ut i intet. Förstår inte vad som händer när detta blir. Försökte spara i Utkast men där finns den inte. Känns inte bra al...

Av Sirpa Niva - Fredag 18 okt 19:30

Ska bli så härligt att orka jobba igen. Kör tidig tur till Grisslehamn och Ms Eckerö. Åker med båten denna gång då jag inte fixar träna riktigt än. ...

Av Sirpa Niva - Fredag 18 okt 19:15


Min mathållning har varit fullständigt hopplös under tiden förkylningen härjat i kroppen. Antingen gar jag inte ätit alls eller så har det blivit onyttigheter. Kändes som att det kvittade då orken inte fanns till nåt. Nu börjar jag vara i hyfsad...

Av Sirpa Niva - Fredag 18 okt 15:17

Vaknade imorse vid 6.30 tiden och hade sovit natten feberfri och trygg. Jätteskönt!! Har hostat litegrann som väckte mig stundtals men det är inget mot den trasiga sömn som varit den senaste veckan. Hälsan börjar räta till sig och jag känner mig...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5
6
7
8 9
10 11 12
13
14
15 16
17 18
19
20 21 22 23
24 25
26
27
28 29 30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se