Vi är i rejäl konflikt just nu, jag och min kropp:)

Andra dagen med snålkaloridiet.
Kroppen skickar signaler till hjärnan, att det fattas energi.
Det måste komma in via munnen i form av go frukost med allt vad det innebär.
Framförallt gott bröd:)
Det älskar jag!
Kan äta bröd bara rakt av, utan någonting på för det är så gott.

Nu fick den kaffe när jag vaknade.
En torr knäckebrödskiva till.
Nöjde sig och tystnade.
Sedan var skriket i magen igång igen för detta var ju ingen frukost.

Skakade till en Vaniljdryck med allt det som kroppen behöver men endast 120 kalorier.
Den nöjde sig 20 minuter, sedan var bråket igång igen:)

Nu får den bara vatten.
En begynnande huvudvärk avhjälptes med en tablett.
Känner mig lite matt i knäna, annars är det bara magen som vrålar och protesterar.
Det är bara för den att styra om och suga enegin från fettet i cellerna.
Det är ju detta som är syftet med min vecka nu.

Känns skönt att inte ha ont i magen som jag så ofta har när jag ätit.
Nu får magen vila med den fattiga kost som kommer ner.

Hade tänkt att träna lätt idag, men kände att det skulle inte kroppen gillat ännu.
Dessutom ösregnade det.

Har kört lite lätt styrketräning för mage och överkropp.
Det får räcka sålänge.
Måste få igång förbränningen så kroppen får energi ur sig själv.

Kommer att äta en bar till lunch.
Den tar jag i bilen på väg till jobbet.
Med vatten så magen är nöjd ett tag.

Jobbigt är det men jag är till 100% motiverad till att plocka bort allt slabb runt magen.

Har jag bestämt mig så blir det så:)

Jag har en moster i Finland som jag har en speciell kontakt med:)
Hon är som en mamma för mig, har alltid varit det men bor ju långt bort.

Hon och min mamma var bästisar som barn och tonåringar och hänger ihop nu med så mycket det bara hinns.

Nu är hon här hos min mamma.
Det är bra för då har mor min lite sällskap.

Igår efter mitt arbete åkte jag och hämtade dem hemifrån min syster som bor i Västerås.
De var dit och besökte henne där hon bor på ett servicehus.
Jag tittade in en stund jag med, för fika och prat.
Syrran har det bra där med personal dygnet runt som hjälper henne och ett dagrum att gå ner till om hon känner sig ensam.

Min syster är nästan 5 år yngre än mig och har varit sjuk i många år.
Känns skönt att hon är i trygga händer.

Min moster kramade mig sådär rart och mysigt, som bara hon kan.
När vi ses har vi mycket att prata om och jag har just nu lite svårt att prata finska, märkte jag:)
Pratar så sällan att det faller lite i glömska.

Med mamma kan jag ju prata blandat.Det gör ju inget då hon kan båda språken.

Vi for åter till Surahammar och gick in på en nyöppnad butik här på orten.
Handlade lite och körde sedan hem "gummorna" :) till mamma.

Det är så intressant och lyssna på dem båda, mamma och moster.
Båda pratar samtidigt med varandra och inte ovanligt att det är om olika saker:)
Ändå hör båda vad den andre säger:) och svarar.

Moster är mysig.
Hon är snäll, mjuk och rar som person.
På min lediga Torsdag tänkte jag ta med dem båda och åka till pappas grav i Lindesberg.
Jag vet att båda vill dit så det gör vi.
Äter sedan någonstans.

Jag tror att moster stannar här i Sverige två veckor så vi hinner ses flera gånger.
Jag jobbar ju långa dagar, så det tar ju min tid.
Men vi gör det bästa av det.