Direktlänk till inlägg 5 september 2015
Som bloggare lever man lite vågat en del gånger.
När budskap inte når fram till läsaren och det skrivna vrids till något helt annat än det var tänkt.
Att skriva är en konst.
Det lyckas inte alltid:)
En nålfin balansgång.
Jag beundrar författare som fångar sin läsare och trollbinder med sin konstform.
Många bloggare länkar till andras ord och budskap, för att få ut sin egen tanke.
Det gör inte jag, utan det jag vill ha fram vill tar jag ur min egen tillvaro.
Typexempel på sådant som påverkar mina tankar, plockas ur mitt eget liv.
Min tillvaro och allt som sker ikring mig.
Som bussförare hinner jag reflektera över oerhört mycket, ständigt.
Människor kommer och går, det är en ständig puls av intryck som triggar mig till tankar.
Allt faschinerar mig ständigt.
När jag sedan sitter bakom ratten och kör mellan Västerås och Arlanda, så föds tankar som jag så gärna skulle vilja skriva om, just där i stunden.
Det går ju inte:)
Det som jag kunnat göra är att notera lite stödord för att försöka senare, återskapa det jag ville skriva ner.
Det är inte kul att misstolkas.
Definitivt inte om det senare kan skada någon som inte ens är inblandad.
Jag bloggar inte för att skada någon eller förtala.
Det är inte syftet.
Jag är inte en sådan människa som vill ont och definitivt inte med min blogg.
Livet är brokigt och inte något som bara rusar fram på räls.
Det är den biten jag vill få fram.
Att det ständigt pågår något som heter liv och i detta liv rör sig mängder med tankar.
De tar aldrig slut!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 |
|||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|