Jag har med åren lärt mig att det inte finns någon som helst anledning till att vara kvar i någonting som bara känns uppförsbacke, kamp och tandagnissel.

När det negativa bara suger energi och det positiva tänket bara blir hållbart under korta stunder.

När varje arbetsdag bara består av att "släcka bränder" i en strid ström, för att få tillvaron att gå ihop.

När orken till en fritid inte längre finns utan dagarna kretsar bara kring att sköta jobbet.

När du stångar huvudet i väggen om och om igen och inte får den hjälpen du behöver för att uppfylla de krav som ställs

När till sist din hälsa börjar säga ifrån och orken inte räcker, pulsen går aldrig ner i vila längre och klumpen i magen växer....det stramar över bröstkorgen av stress...

Då är det hög tid att göra någonting åt saken och det fort som sjutton!!


Sitter här i min säng...det är natt.
Straxt midnatt.
Jag har redan sovit ett par timmar och vaknade av att något vått och kallt rörde vid min arm.
Kände morrhår mot min kind....

Det var Ville katt som kommit utifrån och nu undersökte mormors varma säng och använde den samtidigt till tassavtorkare.
Hmmm....mormor blev ju inte direkt själaglad över de leriga, våta tassavtrycken på lakanet.
Men vad gör man inte för en pälsboll som letar värme och närhet.
Vi delade täcke:) Titti fanns redan i sängen så det blev två tigrar i min bädd.

Sitter nu och äter lite då magen knorrade tom.
Har varit ut på Facebook och läst alla kommentarer om mitt senaste beslut.
Som kom väldigt snabbt då jag hade fått så mycket pusch framåt från senaste dagarnas händelser.

Varför vänta när nya lösningar på tillvaron fanns tillgängliga.

Idag skrev jag ett mejl till min chef och sade upp mig.
En månad from 10/11 så är jag inte längre anställd hos Nettbuss.

Jag skakade hand idag med min blivande chef på Swebus i Västerås.

Åkte så jättetrött, jätteglad hem till soffan och bara segnade ner i den, helt färdig.
Jag hade tagit det steg som var nödvändigt för att få sinnesfrid.
Nu skall jag bara låta min kropp och hjärna få vila några dagar.



Känner i mitt hjärta, den befrielse som det är att ha tagit steget ut ur det som jag trodde så helhjärtat på tills bara för några veckor sedan.

Utförsbacken har varit oerhört snabb och lika bra var väl det.

Steget ur är taget och det nya ligger framför som en spännande utmaning.

Vad jag har att göra nu är bara att vila i detta så kroppen hinner med i svängarna.Den har ju redan fått sig en riktig vända.
Alla blåmärken efter nålsticken på mina armar och händer påminner mig om de senaste dagarnas, otäcka händelser.

Med betyget i handen, att jag är frisk, så känns allt jättebra.
Vila bort den utmattning som kommit krypande är mitt absolut nästa mål.
Två besök under veckan inom sjukvården är nödvändiga.

Sitter och bara känner in det nöjda inombords.
Nu har jag gjort vad jag kunnat och har med mig mina nära och kära, vänner och kollegor i mitt beslut, mitt steg in i framtiden.

Så fungerar jag nuförtiden....
Det som inte känns bra det ser jag till att förändra och vända till något bra.
Livets väg är inte rak!
Den kan ha många förgreningar.

Varje gång som ett nytt steg tagits, så följer det med visdom och lärdom ur det man klivit ur och lämnat bakom.

Man växer ständigt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det tidig Tisdag morgon och jag vaknade efter en natt med djup, nästan medvetslös sömn. Natten innan var det svårt att komma till ro då jag anlände rätt sent och skulle upp tidigt. Det blev slarv med matintaget också igår och det gjorde nog...

Söndagen bjöd på jättefint somigt väder, men hu så kyligt. Men kylan märkte jag inte av där vid bussratten. Hann äta frukost denna morgon innan det bar iväg till Kristinehamn för lastning av tågresenärer till Karlstad och Oslo. Jag fick med mång...

Kände mig trött och hungrig när jag gick ut till bussen och hämtade laddsladden till min mobil. Passerade receptionen på hotellet och kunde inte motstå att köpa mig en Linssallad med handskalade räkor och kokt ägg som kostade 89:- Har köpt nåt...

Vaknade jättetidigt i husbilen. Det bar minusgrader ute och det kändes inne hos mig där i bilen. Pannan gick igång ofta. Bryggde på gott starkt kaffe och låg sedan kvar i söngvärnen en stund. Hörde hur kollegor hämtade sina bussar. Jag fick ...

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...