Alla inlägg den 13 november 2015

Av Sirpa Niva - 13 november 2015 14:23

Traskade ut igenom dörren med tanken att gå kanske 4-5 km i ett lugnt tempo.
Bara låta tankarna vandra fritt och huvudet klarna.

Kändes så befriande härligt att bara sträcka ut stegen och knalla på.
Tempot var skapligt.
Vädret dimmigt, kallt och grått.

Kände att jag hade något för lite på mig.Frös om ryggen.

Kom så bort till korsningen vid Campingbadet.Ville se hur det ser ut där nuförtiden.Har säkert inte varit där på 15-20 år.

Blev glatt överraskad då jag fann fina bryggor, fik med stor veranda.
Givetvis stängt nu i November men det gick att se hur fint det är där på somrarna.

Tog bilder...

Traskade tillbaka en bit längs vägen för att sedan ta mig hemåt rakaste vägen.

Kände att det blev aningen för långt med 10 km i gråvädret.
Snabbt i en varm dusch och en god, närande frukost.
Kändes både skönt och trött i kroppen:)
Hjärnan fick det den behövde iallafall.

Blev så sugen på att åka till Öland och bara vara där några dagar.
Vandra längs Bödabukten i höstkylan, välklädd och kaffethermos med i ryggsäcken.

Såg mig runt efter boende men det blev för dyrt.
2400:- för 3 nätter i Byxelkrok.
Självhushåll.
Skulle åkt nästa helg med tre dagar ledigt.
Måste avstå.
Har inte pengarna då jag snart måste betala tillbaka månadslönen som nuvarande arbetsgivare betalade ut.
Har de pengarna undanstoppade och sedan är jag på ruta noll igen.

Gillar läget ändå:)

Detta som nu händer är något som kommer visa sig i framtiden.
Blir intressant att se vad....

Vilar nu resten av dagen.
Har inget annat val då krafterna är borta för stunden...

ANNONS
Av Sirpa Niva - 13 november 2015 07:15

För första gången på väldigt länge så känns det skönt att vakna.
Som vanligt tidigt.
Lade mig också tidigt och somnade som en sten.

Hörde hur min dotter sade godnatt vid dörren och sedan var jag borta.
Har sovit drömlöst och djupt.
Känns i både huvud och kropp att reparationsarbetet därinne går framåt.

Har nu skrivit lite till en av mina härliga vänner som stöttat mig sedan jag rasade.
Han finns där i bakgrunden som en stödjande arm med sina ord av vänlighet.

Likaså min nyfunna "syster" V som jag så enkelt kommunicerar med.
Vi finns för varandra när tillvaron är i gungning och i glädje.
Det känns jättebra!

Börjar få en bild av varför livet tyckte att jag skulle göra detta snabba språng in och ut ur det företag jag är kvar i fram till 10/12.

Jag har börjat summera alla tankar och händelser.

Har fått nya vänner:)
Lärt mig köra hög och underbar buss.
Axlat ett ansvar som varit jättetungt och lärt mig massor ur det.
Kommit över rädslan för att köra i Stockholm och även Arlanda:)
Jätteseger!

Kommit in i en annan del av bussbranchen som jag trott var onåbar för mig.
Ser nu att det är här jag hör hemma.
I det flexibla och annorlunda mot Lokaltrafikens skyddande murar.

Här får jag tänka själv och klura lösningar.Växer som person för varje uppdrag som kräver mer av mig.
Det är ju sådant jag gillar:)

Ser nu fram emot att få fortsätta köra de dagar jag har kvar i det gamla.
Ge mig in i det nya, sakta men säkert i den takt jag klarar.

Min nya arbetsplats är så väl medveten och insatt i vad jag gått igenom och de vet att inte pressa mig till något.

Jag kommer inte att tillåta något tryck på mig i det jag befinner mig i utan lösningarna på problem får hanteras av de instanser där de hör hemma.
Kommer ta mitt fulla ansvar men inte spränga mig för att uppnå målet.

Straxt skall jag ge mig ut i den kyliga morgonen för att gå några kilometer.
Bara lugnt och hjärnrensande.

Känns så skönt att ha fått sova en hel natt utan oro.

ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< November 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se