Direktlänk till inlägg 17 november 2015

Mörkret påverkar

Av Sirpa Niva - 17 november 2015 02:57

Läste under gårdagen att väldigt många människor påverkas av det mörker som råder nu under denna Novembermånad.

Det blir ljust väldigt sent på morgonen och mörkret lägger sig tidigt på eftermiddagen.

Blir liksom inte ljust alls om solen inte kommer åt att titta fram.
Människorna kurar ihop sig i kläder ute och i hemmets varma trygghet.

Inget blir ju lättare av det som skett i världen den senaste tiden.
Många går säkert i tankar som inte släpper in någon glädje.

Själv försöker jag att få in värmen med närheten till familjen härhemma.
Tänder levande ljus på mitt rum.
Det ger en trygg effekt och sprider ett milt sken i mörkret.

Mitt eget sinne är lite tungt just nu efter allt som hänt.
Känner en sorg och besvikelse över min felsatsning i arbetslivet.
Jag borde haft större förstånd än att ge mig in i någonting som jag inte visste ett dugg om.

Samtidigt känner jag en tacksamhet över att få ha provat på en sån grej, för jag kommer att uppskatta ordning och trygghet på ett helt annat sätt efter den circus jag lämnar.

Den sortens leverne hör inte till min värld.Jag behöver någon form av ordning och struktur.
Framförallt känslan att det finns hjälp att få om någonting inte är bra,
Ingen skall behöva köra slut på sin egen energi för att lösa problem som det inte ser ut att vara en ände på.

Vem fixar att leva och verka så.
Allt består ju ändå av ett givande och ett tagande.

Så jag idisslar i denna känsla så länge min själ känner att den behöver det.
Har mina verktyg att ta till i situationer som känns stressande, då jag kommer att hålla sådant ifrån mig.
Behöver läka ihop.Hitta balansen igen och sakta återfå min glädje inombords.

Det finns tre tankar jag har med mig ur den senaste tiden

1:a är : Vad finns det för bra att plocka ur det som har hänt

2:a är: Vad kan jag lära mig av det som hänt

3:dje är: Hur kan jag använda mig av denna erfarenhet i framtiden

För helt solklart är det ju så att, misstag kommer jag att begå även i framtiden.
Göra fel val och ta felaktiga beslut.
Annars lever man inte fullt ut, vågar inte ta steg som inte är säkrade med hängslen och livrem.

Jag vill inte leva ett inrutat tråkliv men heller inte under kaos och stress som suger all ens energi under arbetsdagen så ingen ork finns för fritid.Inte heller med så långa arbetsdagar att ingen tid till fritid existerar.

Livet består ju inte bara av att arbeta.

Jag vill trivas på mitt arbete.
Sköta det på bästa sätt.
Veta att jag har en trygghet att vända mig till om något inte lirar.
Känna en glädje i att gå till mitt arbete och att verka i det.

Jag är en glad människa!
Inte en grå, nedstämd individ som nu.

Låter dagarna rulla på.
Det är nu 17 arbetsdagar kvar innan det är dags att svida om till annan färg på skjortan.

Har redan börjat plocka ihop de kläder jag inte ens hunnit använda, för att lämna åter.
Det är en del i mitt avsked till det gamla som blev så kort.

Låg igår och läste om hur månaderna gått sedan jag tog steget över till det nya och främmande.
Vilken kamp och enorm glädje det varit.Stundtals en oro men mestadels en glädje och strålglans som ger en tydlig bild av vad jag levde i för förhoppning i det jag gav mig in i.
Trodde så mycket på detta!!

Tänkte först radera allt....för att i nästa stund, inse att jag då raderar bort 6 månader av mitt liv och det vill jag ju inte.

Det syns så tydligt i inläggen när mina krafter började tryta och jag började vika mig under pressen.
Läser själv så mycket mellan raderna som jag inte ens skrivit om, just för att inte göra någon ont.

Tog tidigare bort ett inlägg som jag fick veta, inte var lämpligt för företaget att ha på sociala medier.
Jag respekterar detta.
Vill inte skada någon.
Det räcker med att jag själv farit illa av allt som pågått.

Jag lämnar allt istället.
Det är smidigaste lösningen så får det som pågår, fortsätta bäst det vill.
Jag kommer inte att störa.

Jag hoppas bara att ur det som rådit/råder föds någonting som gynnar den lilla människan.
Att det skapas ett klimat som ger trygghet och konkreta lösningar som håller.
Jag väljer att gå min väg.
Det är smidigaste lösningen för mig.
Mitt liv är för dyrbart för att slösas bort på något jag inte längre tror på.

Nu skall jag steg för steg få tillbaka glädjen och sången inom mig själv.
Försöka att inte gå in i nästa arbete med så stor energi:)
Lägga band på mig och insupa allt det nya med försiktigare steg.
Kanske lite vaksammare ögon.

Skillnaden är ju den stora att Swebus känner jag ju till bra.
Det känns tryggt från början även fast jag kommer in just nu som timanställd.
Känner liksom ingen oro då allt finns här på ort och ställe.

Det förra var en vågad satsning som jag inte klarade.
Nu lägger jag tryggare kort.

Vem vet vad som ligger i framtiden:)

Swebus finns överallt...dörrar står öppna till vad som helst jag själv vill och vågar satsa på.

Först bara slicka lite sår och klappa mig själv på axeln en stund för att komma över känslan jag bär i stunden.

Glädje ligger och väntar bakom nästa krök....
Vågar du inget så vinner du inget!





 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sirpa Niva - Tisdag 22 okt 05:35


Det står inte på förrän November knackar på dörren. Tiden går så grymt snabbt. Dagarna rullar på och jag har fullt upp, även fast jag inte jobbat ordentligt på över en vecka. Var ju sjuk först men har nu varit arbetsför sen i Lördags. Endast en ...

Av Sirpa Niva - Måndag 21 okt 18:23


Tog hem några bitar av ett trägolv som jag hade på en balkong då jag bodde på Klockartorpet. Gav golvet till min yngsta dotternär jag flyttade. Nu ska hon flytta och golvet återvänder till mig. Hon kan inte ha den där hon ska bo. Se så fint de...

Av Sirpa Niva - Måndag 21 okt 09:30


Just nu är det en sån där period då det är lite beställningskörningar. Det gör mig rastlös då jag så gärna jobbar efter att ha varit hemma och sjuk. Självklart har jag att göra saker hemma också men det är ju inget som ger mig lön. Denna månda...

Av Sirpa Niva - Söndag 20 okt 08:35


Idag skulle du ha fyllt 82 år om du fått vara kvar i livet. Du rycktes hastig bort ifrån oss i en ålder av 35 år endast. Kvar var mamma, jag 12 år gammal, syrran 7 år och brorsan knappt 2 år. Ibland undrar jag hur livet sett ut om du fått vand...

Av Sirpa Niva - Söndag 20 okt 05:06


Skrev på ett långt inlägg i nästan en timme. Valde ut foton med omsorg. När jag sedan skulle lägga ut den så försvann den ut i intet. Förstår inte vad som händer när detta blir. Försökte spara i Utkast men där finns den inte. Känns inte bra al...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< November 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se