Vaknade tidigare än det var tänkt.
Redan 00.10

Blir intressant att se vad den här dagen för med sig.
Känner att jag inte har någon som helst ork att fajtas med en massa dumma problem som uppkommer.


Nu är det inte så och vecka 4 rullar igång med det nya.
Problemen fortsätter och jag hör hur kollegor blir mer och mer uppgivna.
Står maktlösa när kunder skäller på dem när de blir utsatta för allt annat än det som reklamen utlovar.

De missar flyg och känner en stress och onödig oro då vi inte uppfyller det de betalar för.
Jag förstår kunderna!
Och jag förstår mina kollegor som uppgivet sliter.
De har tappat suget och gnistan.
Gör bara det som måste göras.

Leenden slocknar vartefter och kunder väljer att återgå till sina tidigare färdmedel.
Med full förståelse!
De har inte tid med vårt krångel och alla problem.

Om knappt två timmar kommer jag att sitta mot min destination igen.
Känner mig nervös och orolig.
Vad kommer hända idag?
Hur mycket skäll kommer jag att få ta emot?

En sak är säker!
Jag kommer inte att göra mera än jag klarar.Svara så gott jag kan och ge dem ett visitkort i handen, med nummer dit de kan vända sig med klagomålen.

Jag är inte orsaken till denna röra!
Jag vägrar ta skit för någonting jag inte själv ha fått varit med att ta fram och vara delaktig 


Straxt ger jag mig ut i nattens kyla.
Åka in till mitt arbete.

Jag har 14 arbetsdagar kvar och jag räknar dem, det är då säkert.
Stryker ett streck över varje dag och lägger det bakom mig.

Skriver av mig känslorna även fast jag vet att jag granskas noga och mina ord vägs på våg.
Jag har rätten att få leva och verka på det sätt som fungerar för mig.
Behöver inte beblanda mig i sådant som bara tar min energi.

Min anställning är snart över och jag kan säga att den tid som gått sedan jag skrev på, är jag inte stolt över!!!
Ett rejält felsteg i livet som jag med full styrka går in och rätar till med nytt val som är min framtid.


Jag vet att mina nära och kära finns med i varje beslut jag tar i livet och jag har sett oron i deras ögon och tvivlet i deras frågor, över mitt val.

De vill inte att jag skall gå under och det skall jag inte heller göra.

Varje dag skall jag lyfta fram det positiva och leva i det.Låta det och mina vänners omtanke bära mig i hamn, till tryggheten i det som komma skall.

Jag är tacksam över att ha lyckats såhär långt:)
Mållinjen är inte långt borta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...

Under vecka 15 blev det till att jobba med Tågpassning först åt Let's Go i Örebro under Onsdagen. Tog min husbil dit och installerade den utanför depån för att sedan köra tågersättning Örebro, Kumla Hallsberg på eftermiddagen. Var på väg tillbaks...

Efter att ha blivit hämtad av mina tjejer på Måndag eftermiddag 8/4 så kunde jag vara lite ledig. Hade först under Måndagen efter jag sovit 5 timmar, städat ur rummet jag sovit i. Det var nog evigheter sen den fått sig en ordentlig städning. Nu b...

Söndagen blev en riktigt spännande och rolig och lång dag. Vi checkade ut och lämnade hotellet för att spela de två sista matcherna. Tjejerna jätteduktiga och gick till Final. Den spelades ganska sent och vanns av Täbytjejerna överlägset. Så ...

Fredagen och Lördagen var fylld av glada pigga tjejer. Det spelades två matcher per dag och för mig blev det mycket väntan som jag ägnade åt att se på matcherna, städa buss, ha bussen öppen och varm så tjejerna kunde vila och torka matchtröjorna i me...