Direktlänk till inlägg 24 november 2015

Gott samtal

Av Sirpa Niva - 24 november 2015 07:23

Hade igår så himla jobbigt med mig själv.
En stor, smärtande klump i magen.
Dvs ångest!!

Kämpar så med att fixa de dagar jag har kvar i detta arbete.Känner hur det äter på mig, tär min energi som jag inte vill avvara till detta längre.

Letar ständigt efter guldkorn och små ljusglimtar i tillvaron.

Jag har själv inte riktigt förstått varför jag känt mig så sänkt.

Fick svar på den frågan igår...i ett långt samtal med min äldsta dotter.
Hon är ju utbildad i människans sätt att reagera på olika situationer och lägen i livet.
Hon känner också sin mor väldigt väl:)

Hon vet vilken stolthet jag bär inom mig och framförallt yrkesstolthet.

För mig är inte bussföraryrket bara att sitta och ratta en buss från A till B.
Det är så mycket mera!!

Jag vill verka i en gemenskap med kollegor och ledning, på ett sätt som gynnar oss alla.
Jag tycker om att hjälpa till, känna att jag kan uträtta det där lilla extra som får människor omkring mig att må bra.

Är inte rädd för att jobba.

En bussförare är inte bara en som håller i en ratt och far fram.
Vi är människor med hjärta och själ.
Med liv och personlighet, precis som alla andra människor.

Vi behöver bli behandlade med respekt och lyssnade på när vi har någonting att framföra.

Jag är ingen människa som gnäller i onödan.Löser problem, så långt jag bara själv klara.
Det är en hel del kan jag lova:)

Men när det börjar gå så långt att jag inte får svar på frågor, när saker bara sker ovanför mitt huvud, när det ständigt kommer pekpinnar och förmaningar, utan att verktyg ges till för att jag skall få en chans.
Att jag jagas hit och dit då förutsättningarna ständigt ändras...

När sömn och fritid hackas sönder av telefonsamtal, mejl och tjat om att jag behöver prestera mera....
Även då jag undanbett mig sådant.
Min ledighet är helig för mig och säkert för alla andra också som ständigt vistas i trafik och med människor.


Då räcker det för mig.....

Jag vägar ha det så!

Min dotter sade till mig när hon lyssnat på mig en stund, flikat in med några frågor....att det var väldigt länge sedan hon hörde mig så sänkt, så förminskad i min roll som bussförare.
Detta har ledit till att jag har svårt att ta till mig något bra, då jag lever i känslan att jag inte duger.

Samtidigt i detta ser hon min styrka jag bär, viljan till förändring för min egen del.

Jag vill ha en plats där jag får känna mitt värde som människa.
Inte bara vara en sak som man kör med hur som helst
Det är ingen svår sak!!

Jag vet själv, som jobbat med personal, hur himla lätt det är att bara finnas för varandra.
Det duger inte att bli behandlad som ett redskap..

Då försvinner respekten!

Det var mer än så vi talade om i detta ämne och jag fick en klar bild av min egen klump i magen.

Jobbar nu på detta....

Berättar vartefter vad det är för metoder jag kommer använda mig utav:)vet bara att det kommer bli jättebra!!

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sirpa Niva - Fredag 18 okt 19:30

Ska bli så härligt att orka jobba igen. Kör tidig tur till Grisslehamn och Ms Eckerö. Åker med båten denna gång då jag inte fixar träna riktigt än. ...

Av Sirpa Niva - Fredag 18 okt 19:15


Min mathållning har varit fullständigt hopplös under tiden förkylningen härjat i kroppen. Antingen gar jag inte ätit alls eller så har det blivit onyttigheter. Kändes som att det kvittade då orken inte fanns till nåt. Nu börjar jag vara i hyfsad...

Av Sirpa Niva - Fredag 18 okt 15:17

Vaknade imorse vid 6.30 tiden och hade sovit natten feberfri och trygg. Jätteskönt!! Har hostat litegrann som väckte mig stundtals men det är inget mot den trasiga sömn som varit den senaste veckan. Hälsan börjar räta till sig och jag känner mig...

Av Sirpa Niva - Torsdag 17 okt 10:56


Det blir som alltid för mig att när krafterna börjar återvända det minsta, så kan jag inte låta bli att göra någonting. Idag räckte det med att vattna blommorna. Var ner i källaren en sväng. Flåsade som ett ånglok i trappen. Plockade lite i köke...

Av Sirpa Niva - Torsdag 17 okt 03:58


Nu äntligen känns det som att denna jobbiga förkylning börjar vända. Har sovit 5 timmar helt ostörd sömn efter väckningen igår kväll av någon människa vid dörren. Lyckades till sist somna om efter att jag kommit ner i varv. Hostan lugnade ner sig. ...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< November 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se