Vi människor är ju satta här på jorden för att verka i gemenskap.
Vi finns för varandra i både gott och ont.
Det är när balansen rubbas och det väger av åt ett håll bara som jag kan känna att jag får nog.

När det bara blir ett givande från mitt håll och jag inget eller ytterst lute får åter, då reagerar jag.

Jag har levt under sådana förhållande i olika stadier i mitt liv och vet hur energi tömmande de kan vara.
Dit vill jag inte igen.

När min glädje och framåtsträvan, hjälpsamhet och stöttning blir ett krav för att jag skall duga som människa, så drar jag öronen åt mig.

Jag vill ha någonting tillbaka också!
Annars tycker jag inte att vänskapen är någonting att ha.
Vet mitt eget värde idag och den sätter jag inte längre i andra hand.

Jag behöver också peppning, stöd och bekräftelse.Hur ska mina energier annars fyllas på.
Jag vill höra att jag gör något bra och att jag är bra som person.
Det räcker inte med att säga att jag duger...

Ordet duger är för mig som att att man kan vara bra att ha men också utan problem kan vara utan.
Jag vill mer än bara duga!

Behöver höra emellanåt att jag är bra, trevlig, snygg och allt vad det nu är:)
Det gör vi ju till mans.

Så fungerar jag i både arbete och privat.
Kalla det egensinnig eller vad du vill men jag vet mitt eget värde idag.

Människor har igenom åren utnyttjat, slagit, kränkt, hånat, förminskat och misshandlat mig ....men den tiden är över och kommer aldrig mera igen.

Ständigt släpper jag in människor i mitt liv som har i syfte att ha bara egen vinning av en bekantskap/vänskap med mig.
Dessa individer släpper jag ganska snabbt.

Jag är en öppen person och släpper en del väldigt nära.
Säkert i hopp och tro att de vill mig väl.
Sedan kommer straxt stunden då jag får det intygat att jag bara är ett redskap för deras välbefinnande.En språngbräda till framtiden.

Min glädje och energi är väldigt bekväm att surfa fram på då den bara finns där.

Just nu är sådant extra kännbart då jag själv är sänkt i mina energier för stunden.
Jag har pressat mig själv för hårt och försöker nu reparera skadan på olika sätt.
Få tag om min glädje igen och tron om att livet är nådigt, trots allt.

Har sprungit med huvudet före in en vägg som jag trodde var min framtid i arbetslivet.
Tvingades snabbt tänka och planera om.Mitt i den djupaste energisvackan.

Jag har i detta också lärt mig förstå, hurdana människor jag vågar lita på.
Resten stänger jag dörren för!
Jag vill inte ha med dem att göra mera.Aldrig någonsin igen!

Jag är ingens redskap till egen framgång, utan en människa av kött och blod med ett eget värde och ett eget liv.

Gilla och acceptera det eller dra vidare!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter att ha blivit hämtad av mina tjejer på Måndag eftermiddag 8/4 så kunde jag vara lite ledig. Hade först under Måndagen efter jag sovit 5 timmar, städat ur rummet jag sovit i. Det var nog evigheter sen den fått sig en ordentlig städning. Nu b...

Söndagen blev en riktigt spännande och rolig och lång dag. Vi checkade ut och lämnade hotellet för att spela de två sista matcherna. Tjejerna jätteduktiga och gick till Final. Den spelades ganska sent och vanns av Täbytjejerna överlägset. Så ...

Fredagen och Lördagen var fylld av glada pigga tjejer. Det spelades två matcher per dag och för mig blev det mycket väntan som jag ägnade åt att se på matcherna, städa buss, ha bussen öppen och varm så tjejerna kunde vila och torka matchtröjorna i me...

Den 4/4 körde tjejerna mig till depå Håbo buss utanför Bålsta för min första körning för det bolaget. Tjejerna behövde bilen hemma och jag hade ju ingen nytta med den när jag skulle iväg i flera dagar i busskörning. Installerade mig först av al...

Fast jag var bortrest i jobb hela Påskhelgen så jag missade allt påskfirande hemma med allt vad det brukar vara. Äggletning, påskbuffe och påskgodis. Nu hade tjejerna en överraskning åt mig när jag kom hem. Dem hade sparat mat åt mig från buffen...