Direktlänk till inlägg 20 december 2015

Känslorna hinner inte med...

Av Sirpa Niva - 20 december 2015 05:36

Kan bara säja...pjuh! just i denna stund.
Ligger i min säng med några ljus tända.Kaffedoft i hela rummet.

Det ringer i mina öron av någon anledning och jag tror mig veta vad det är.
En inre stress.

Livet har gått för fort fram detta år och jag hinner inte med i känslor och tankar.Allt bara ramlar på i ett rasande tempo och jag hänger med som en hamster i hjulet.

Har nu med stor glädje och samtidigt en osäkerhet, tagit mig in i det nya jobbet på Swebus.
Trivs jättebra redan :) efter två egna arbetsdagar.
Känns helt rätt allting som jag kommit in i.

Det är bara en sak som saknas....min glöd!
Jag sprakar inte!!
För jag orkar inte....

Jag är så mentalt trött av dessa omsvängningar.Snabba byten mellan arbetsplatser, som nu det sista var ett absolut måste, för att jag inte skulle gå sönder av stress och frustration.

Nu har jag kommit till ett ställe där det är ordning och reda, jämfört med det tidigare kaoset.

Jag behöver bara få tiden att i lugn och ro få landa i det nya.
Den tiden finns inte riktigt, nu mitt i juletid.
Så mycket annat som jag känner, skulle behöva göras, men jag har varken tiden eller orken.

Är helt slut när min arbetsdag är över.
Så trött att jag skulle kunna sätta mig i bilen och sova, mitt på landsvägen!!

Det är en mental trötthet som sakta bryter ner mig, om jag snart inte gör någonting åt det.

Behöver få tiden till att i mitt huvud, prata och skriva ur mig det gamla.
Reda ut begreppen som..

Vad hände?
Hade jag kunnat agera och tänka annorlunda?
Varför lyssnade jag inte på mina inre varningsklockor?
Varför lyssnade jag inte på min kropp, utan lät den bli så sjuk att jag hamnade på sjukhus?

Behöver helt enkelt reda ut.
Prata ut, få svar på frågor och sedan succesivt lägga bit för bit bakom mig, för att till sist landa i nuet.

Är inte färdig med det gamla helt enkelt.

Känner i detta en enorm stress över min ekonomi.

Förra jobbet tar tillbaka en hel månadslön som jag turligt nog sparat undan, då den kom i förskott när jag blev fast anställd i September.

Sedan har jag Tittis kremering och vandringen över Regnbågsbron som kostade mycket.
Jag ville ha det så och beklagar mig inte, utan konstaterar fakta.
Husvagnens fuktskada kostar över 9.000:- och jag börjar inte få pengar förrän i slutet av Januari då jag nu gått in som timanställd.

Kostnader som jag absolut inte räknat med just nu mitt i allt annat.

Volvons bromsar har börjat låta jätteilla så någonting är helt galet där.
Jag visste att de fram var på väg att bli dåliga men nu låter det illa bak.
Jag behöver bilen för att ta mig till jobbet.

Ekonomin hänger som en mardröm över mig och det gör ju inte tillvaron lugnare.

Allt detta krångel för att jag så våghalsigt kastade mig in i ett nytt jobb som kändes jättebra.
En satsning som för mig blev helt galet.

Jag arbetade som en galning hela sommaren och trodde så på det nya, gav min själ och mitt hjärta.
Avstod från min semester på Öland för att börja på det nya jobbet.

Allt har ju en mening och jag kommer att få skörda frukterna från detta senare.
Jag vet det!
Men min ork tryter...
Det känns bara så vilset just nu.

Jag vill så gärna njuta av detta nya och trygga men vägen är inte ren bakom mig.
Det ligger en massa vrakdelar kvar som jag måste plocka undan först, för att få fritt i mitt sinne.

Det är mera tankar i detta också som ligger och gnager.
Min sökning av boende som inte går framåt.
Jag vet inte längre vart jag vill bosätta mig.
Hus är bara att glömma!
Ingen timanställd får lån och jag vet heller inte om jag skulle klara ett hus ensam.

Har så ont i mina armar och fingerleder av det nya i arbetet.
Öppning av bagageluckor och släpa med kunders bagage.
Jag tror inte jag mäktar med skötseln av ett hus när mina händer inte ens klarar detta lilla på jobbet, utan att jag får ont.

Då blir frågan...
Kan jag få tag i boende i Västerås.
Skall börja söka efter Nyår...orkar bara inte just nu.

Familjen har inte klagat på att jag bor kvar:) tvärtom!
Men jag känner själv att jag behöver få komma till något eget.

Så det är några frågor och funderingar som hänger över mitt sinne just nu och som stjäl kraft ifrån mig.

Rensa rent, vila och prata är det som behövs åtgärdas i första hand.

Känner en stor trygghet i det nya arbetet och det är jättebra.
En grund att bygga på.

Swebus kommer att få ha mig kvar till dödagar:)
En av deras blivande pensionärer, det är jag det:)


 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sirpa Niva - Onsdag 17 juli 14:43

Tisdag morgon 2.30 vaknade jag för att få iordning hemma, innan det var dags att åka till Öland några dagar. Kände mig seg och trött. Kvällen innan hade jag lastat in allt som skulle med. Jag hade handlat mängder med mat och annat till min yngsta...

Av Sirpa Niva - Tisdag 16 juli 03:19

Min balkong :) en blomstrande och grönskande oas

Av Sirpa Niva - Måndag 15 juli 06:52

Lägger upp mina inlägg i lite kortare och flera delar från händelserika dagar då jag förra veckan tappade två långa inlägg. De bara försvannnär jag skulle ladda upp ett foto Det är jobbigt tycker jag när inläggen jag gör har den känsla jag sjäkv...

Av Sirpa Niva - Måndag 15 juli 06:14

Jag har nu kört två dagar Eckerö i rad och det är i tuffaste laget. Upp 3.30 och isäng vid 22 tiden. Egentiden blev i Lördags i Grisslehamn då jag valde att inte åka med båten. Körde först dit mina goa gäster och ställde bussen. Bytte om till tr...

Av Sirpa Niva - Fredag 12 juli 23:42

Min lilla fina Titti skulle fyllt 19 år idag. Saknar henne för alltid. ...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16 17
18
19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< December 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se