Har idag en kort tjänst på eftermiddagen så hela förmiddagen och fram till 14 snåret har varit till fritt förfogande.

Kör tvätt för fullt då det blir en del extra när lillungen hostar så hon kräks.Sängkläder och pyjamas får lov att bytas ofta.
Grejade frukost åt oss som klarade äta.

Håller också på och packar för fullt.
Blir tokig när krafterna är så begränsade!
Måste stoppa och bara vila.

Rummet ser ut som en lagerlokal nu med kartonger och kassar.

Hoppas på att snart få nyckeln så jag kan åka över med ett lass grejer.
Känns knas att bara gå och vänta nu.

Har pratat med en fd kollega om flyttfirma och när det skulle vara aktuellt.
Jag jobbar ju jättemycket framöver så tiden är så begränsad.

Vilar just nu för att sedan åka till apoteket åt min dotter för att hämta ut mediciner åt lillungen.
Sedan är det dags för jobbet.

Försöker att ransonera krafterna så de skall räcka hela dagen.

I mitt förra inlägg som handlade om Ville katt, skrev jag en lång sekvens om min saknad och sorg efter Titti.

Det bara försvann från inlägget såg jag sedan när jag lagt ut det.
Undrar vart sådana saker tar vägen?
Jag gjorde precis som alltid när jag skriver och lägger ut.

Jag skrev om hur min sorg efter Titti kom av sig i samband av att jag insjuknade i Influensan.
Hur jag saknat hennes under sjuktiden då hon alltid brukade ta hand om mig.
Hon låg tätt intill och värmde och tittade på mig med sina stora, fina ögon.

I nya lägenheten kommer jag att inrätta en plats för hennes urna och foton.
Känner att jag vill ha tiden och sörja klart henne.
I lugn och ro.

Varje morgon när jag vaknar och går ut i köket så har jag Ville katt med som trogen följeslagare.
Han springer runt mina ben och bedyrar att han håller på att svälta ihjäl, om jag inte omedelbart ger honom frukost.

Vi brukar prata och kela en stund innan matservering.
Det har varit lite hursomhelst med den biten när jag varit sjuk.
Självklart har maten serverats men inget mer än så.
En saknad för oss båda skulle jag tro.
Djur tycker om vanor och rutiner.

Denna morgon gick jag så upp och hann ta på kaffe och servera maten innan lilla herrn kom kurrande ut i köket och sträckte på sig.

Jag trodde nästan att han var ute då ingen Ville for omkring i mina fötter.
Han hade tagit sig en sovmorgon svarade han.
Gäspade stort och tittade lojt på mig, sådär som bara han kan:)

Värdige Ville som jag gärna kallar honom för.

Pratade med mig en stund och jag fick lov att visa hur skålen med frukost stod och väntade på honom.
Vet inte om han berättade om nattens drömmar eller om han helt enkelt börjar lägga om sina morgonrutiner, då jag snart kommer flytta ifrån honom.

Kommer kännas jättetomt att vara helt utan katt.
Förmodligen fixar jag det inte utan kommer att ta in en ny individ till mitt hjärta, när allt lagts tillrätta i nya boendet.

Det blir nog en från något katthem, som behöver få sig en ny matte att värna om.
En ny individ som blir min trogne livskamrat i många år.

Ligger mitt i natten och hostar upp en massa ur luftrören.
Känner att det är urrensning på gång nu och det kommer upp en massa skrafs, som behöver loss innan den totala läkningen.

Så skönt att inte ha ont någonstans direkt.Mest bara "träningsvärk" av att ha varit igång lite mera än jag varit på länge, under gårdagen.

Riktigt skönt med promenaden bort för att hämta bilen.
Tar det så lugnt när jag går och andningen fungerade fint då det inte var mer än -10 ute då.

Hoppas den här kylan snart ger med sig lite.Den tär på en.

Tog en liten extra sväng med bilen när den var fräsch i bromsarna igen.
Hade lärt mig köra så jag bromsade minimalt annars.
Mycket motorbromsa istället.

Nu kunde jag trycka normalt på bromsen och det var tyst och fint.Tidigare skrapade det så det skar i märg och ben på mig.
Det blev extra väntan på att få dem fixade då han som skulle gjort det, inte hade tid först, trots löfte om att lösa mitt problem.
Sedan klarade denne inte av att fixa dem ändå.Sånt händer, bara att lösa problemet.

I Mars är det dags för frambromsarna innan besiktning så Lasse får ta dem då.Smidigt och bra!
Kommer anlita honom fast jag flyttar till stan.
Jag byter inte bort en verkstad som fungerar bra.

Igår fixade min hyresvärd med att flytta över elen på mig i lägenheten, från 1/2.
Nu går jag och väntar på besked om jag snart kan börja flytta.

Jag ser mig om efter flyttfirma då ohälsa råder hos många nu.
Fick tips och råd via facebook från vänner och det kommer nog bli ett företag från Köping som jag tar på jobbet.
Min kollega och vän i Köping känner dem och rekommenderade dennes tjänster.
Låter smidigt och bra samt till en rimlig kostnad.
Vi skall höras av så fort jag fått besked om när jag får nycklarna.

Skriver på kontraktet först givetvis så vi är överens om allt.
Det är ju ändå en andrahands lägenhet.
Skall genast ställa mig i kö för den.
Står redan i en kö hos en annan fstighetsägare på samma område.

Allt jag har står i stort sett färdigpackat
Det blir enkelt för flyttfirman att lasta bilen från förrådet och sedan kommer jag vilja ha upp allt jag har till lägenheten.

Sorterar upp allt där och fördelar mellan källarförråd och den förvaring som finns i lägenheten.
Det är smidigaste lösningen för att få till en snabb flytt.

Sedan kan jag i lugn och ro plocka med mitt och stuva in där det hör hemma, när jag väl är på plats.
Längtar så!
Få stänga min egen dörr.

Jag älskar ju att inreda och lägenheten har en planlösning som jag tycker mycket om.
Ska bli spännande också med allt som jag får av förra hyresgästen.

Det märks att jag börjar friskna till då hjärnan spinner på det nya, som komma skall.

Det har varit mysigt att bo så nära mitt barnbarn och dotter.Kommer att sakna dem väldigt.
Men redan i höstas kände jag hur skönt det skulle vara med helt eget.
Det har inte gått någon nöd på mig här men nu känner jag verkligen hur jag är i vägen.
Allra helst efter sammandrabbningen härom dagen då jag blev orättvist anklagad för saker som inte hade med mig att göra ens.

Ingen kommer hädanefter att få komma med erbjudanden och löften till mig som jag inte kommer att trippelkolla om det verkligen stämmer i verkligheten.
Jag bär inte skott för någons dåliga mående.
Mitt människovärde får inte tryckas ner i någon annans mentala ohälsa.

Mina egna avkommor värmar jag om med kärlek och omsorg men resten vänder jag ryggen och lägger bakom mig.De finns inte längre i min värld.
Mig behandlar man inte hursomhelst och det ett flertal gånger.

Schas! Bort!!

Hädanefter lägger jag min energi endast på sanna människor i min omgivning.Kommer inte att vara så naiv längre.
Man mognar av sina egna misstag.

Hade igår kväll ett längre samtal med en älskad vän som finns för mig, men som har ett liv som suger enorm kraft ständigt.
Jag har saknat denne och är jätteglad att vi äntligen hade ett längre, givande samtal.
Denne betyder oerhört mycket för mig och jag somnade med ett varmt hjärta efter våra timmar av glada, allvarliga och utvärderande samtal.

Denne gläds mycket över mitt nya boende och över att jag mår så bra på min nya arbetsplats.

Även min trogne vän och följeslagare, som följer mig ständigt här på bloggen och min livsvandring, hörde kort av sig och hejade på över mina framgångar.
Att hälsan återvänder och att bilen min är fixad.
En sak i taget, som han säger.
2016 är vårt år, har vi sagt ett tag.
Med nya möjligheter och val framför oss.

Tack L för att du finns för mig ständigt!
Du är den vännen som aldrig kommer att lämna mig, utanför dina vingars beskydd.

Jag hoppas ditt år följer av att du kan finna din glädje och harmoni.
Att allt ordnar sig för dina nära och landar i trygghet och att sorgen lägger sig tillrätta med tiden.
Du är en kämpe du med och jag är stolt över att få vara din vän.

Det blir kaffe sedan när jag hyfsat kommit iordning.
Jag vill ju så gärna visa dig vad jag åstadkommit live också.Inte bara via blogginlägg.
Det är ju inte långt från Ludvika till Västerås:)

Nu har hostan lagt sig tillrätta.
Jag hör hur mitt lilla barnbarn hostar uppe i sovrummet.
Hon är väldigt sjuk den lilla.
Feber och hosta.
Kräks av allt hostande och det går knappt att få i henne annat än vätska.
Känner så väl igen detta från hennes mor var liten.

Säkert har hon också fått influensan.
Så sorgligt och se henne må så dåligt och inte kunna hjälpa.
Hoppas penicillinet ger effekt snart.
Båda har ju öroninflammation.

Får se hur hon tar det att mormor flyttar bort från henne.
Det får bli övernattningar hos mig i stan sedan.