Denna Söndag har helt gått i avslappningens tecken.
Tog det lugnt på morgonen.Bloggade och vilade.
Känner hur jag landar i mitt nya hem och nya liv.

Fixade vidare härhemma med småplock.Satte upp lite tavlor och plockade undan sådant som låg framme och väntade på en plats.

Tog mig en lång och varm dusch.
Bytte om till kläder jag trivs i.
Har mest skrotat runt i träningsbrallor sen jag flyttade in.

Vid lunchtid kom min älskade vän och xkollega på besök.
Vi hade massor att prata om och tiden gick rasande fort.
Fikade och bara mådde gott i varandras sällskap.

Han hjälpte mig klura ut hur jag får upp plattv:n på väggen.

Det var evigheter sedan som vi fick tid till att prata som vi gjorde tidigare då vi jobbade på samma ställe.
Vi har alltid massor att skratta åt.
Fantasi så det räcker till:)

Likaså mera djupgående samtal om livets frågor och politik:)
Inget sitter i vägen i våra samtal.

Kändes som alldeles för kort tid när han fick lov att åka iväg då livet kallade.

Härligt med eget hem igen så jag kan leva normalt :)

Fler besök väntar framöver.
Längtar till min "syster" V kommer på besök.Vi har också jättemycket att prata om.

Tack K för att du får mig glad och lugn som vanligt.
Längtar till nästa kaffestund...
Du vet ju vart jag bor nu:)

Det var ingen enkel match direkt, att genomföra den här flytten.

Ändå fast jag fick hjälp av flyttfirma med att frakta allt till lägenheten så har det varit riktigt jobbigt.

Detta på grund av den envisa influensa som jag burit i kroppen ända sedan dagarna innan Julafton.
Har aldrig varit med om envisare förlopp och att jag blivit så sänkt.
Fullständigt ner i botten!!

Livet går ju vidare, arbete måste skötas och så på detta flytten.

Nu är jag en bit på väg iallafall och det känns jättebra.

Men mina krafter??
Var i sjutton har de tagit vägen?

Visst...jag plockar och fixar, bär och bubbar i trappor, ner till källaren, soprummet och bilen.
Men det känns så frustrerande när jag måste lägga mig ner och vila emellanåt.
Är fullständigt matt i knäna och känner mig illamående och yr.

När ska detta släppa?!!!
Jag vill börja leva igen till fullo.

Pratade med äldsta dottern igår och hon har samma känsla.Ingen ork!
Det ger en ångest helt enkelt, att inte mäkta med att uträtta allt som behövs.

Har nu som tur är ledig helg.
Igår blev mycket gjort.

Städade delvis ur badrummet.
Påbörjade rengöring av den vidriga ugnen :/ (ska försöka få en ny insatt då denna är helt slut)Spisplattorna rostiga.

Färgade min grånande hårbotten och duschade, efter att ha burit ner ett gäng kartonger i källaren.
Genomsvettig och darrig efteråt!

Sedan bar det av till Surahammar och urlastning av full V70 med tomkartonger.
In med kvarvarande saker.
Spindelgumman i sitt terrarium.
Sorterade in mina husvagnsgrejer snyggt inne i dotterns förråd, samt mina sommardäck.
Det blir kvar till i vår.
Har inte plats någonstans hemma.

Åkte snabbt hem och bar upp terrariet så Gumman inte skulle fara illa utan värme inne hos sig.

Hade med transportbur och kattlåda.
Förberedde dem inför Lovans hämtning.

Lät resterande grejer vara kvar i bilen.
Fixade mig snabb lunch och kaffe.
Sedan var vila ett måste!
Mådde illa...var så medtagen av det jag hållit på med.

Något frustrerande!!!!
Jag som är van vid full rulle ständigt.
Nu är det som att trampa fram i en sumpåker mest hela min vakna tid på dygnet.

Hostar upp segt slem ännu och det är ett tryck över näsa och kinder stundtals.
Annars känns det som att själva infektionen ger med sig.
Snyter mig ständigt men det är ju en del av förloppet.

Tar sällan värktabletter heller nu.Bara om spännbandet över huvudet sätter in.Har ont i magen som sjutton emellanåt så den har tagit stryk av allting, känner jag.

Vikten har minskat med säkert 4-5 kilo under veckorna som gått och det är bara bra.
Ska inte äta upp mig igen, utan hålla den nivån på vikten.
Vänta in ork och energier och sedan sakta men säkert, dra igång träningen.

Ligger just nu i sängen.
Vaknade redan vid 5 tiden.Det är bra då jag börjar tidigt de flesta mornar nästa vecka.

Intog morgonkaffe och pratade med en jättekelig Lovan.
Nu ligger hon någonstans och sover, väl gömd för att få vara ifred.

Gick igenom alla papper som medföljde från Huskatten.
Kontrakt och avtal.
Satte in i en egen mapp i pärmen jag har för ordningens skull.

Har ätit lite flingor och fil.
Tänkte fortsätta med uppackning av kvarvarande lådor.
Ska se om det finns tvättid att boka.
Vore skönt att få tvättat det som samlats på vid flytten.

Har satt upp mitt namn vid dörren och har lapp klar till postfacket nere vid ingången.
Fixade eftersändning från 5/2 men jag vet att det kommer post hit redan imorgon.

Betalade månadens räkningar i Fredags.Stor summa blev det då hyran tillkom nu och min lön ligger ju och släpar.

Fick med mig räkningen för bromsbytet på Emil V70, då jag hämtade grejerna från Sura.Lite annan post också.

Allt går framåt, sakta men säkert:)
Längtar så efter ordning och reda.
Struktur och ekonomi som känns trygg.
Det kommer:)

Kämpar på!

Självklart har jag försäkring på Lovan!

Agria Djurförsäkring har alltid fungerat till fullo med mina djur igenom åren.

Katter, hästar och kaniner.
Allt har fungerat perfekt!
Finns inget annat alternativ för mig.

Fick redan nästa dag efter besöket hos Lovan, ett samtal från min handläggare och vi slöt ett avtal under ett härligt, skojigt samtal:)

Tack Marina för ditt härliga bemötande av mig i telefon.
Du är på rätt plats:)

Agria Djurförsäkring!
Utan tvekan.
Tryggt och bra till en liten kostnad.
Jag betalar via Autogiro.

Jag vill känna mig trygg om Lovan behöver vård.
Vet att jag tack vare försäkringen kan ge Lovan den bästa vården.
Klarar det ekonomiskt.

Vet ju från åren med Titti och hennes diabetes hur bra försäkringen var.
Hade jag inte haft den så skulle Titti och jag inte fått våra 5 bonusår.

Igår Lördag var det då dags att hämta hem min lilla älskling.
Lovan...den lilla svarta pantern som plötsligt korsade min livsväg.

Var och besökte henne på katthemmet, tidigare i veckan och det blev genast kärlek mellan oss.
Jag helförälskad och Lovan lite mera avvaktande.
Två famnkramar lyckades jag få till innan hon tyckte att jag var tröttsam:)
Ville sova i sin "holk"

Det är inte enkelt att få bra bilder på fröken då hon är kolsvart.
De stora vackra ögonen dominerar bilderna.

Min yngsta dotter och lilla barnbarnet följde med då jag hämtade hem Lovan.
Transportbur med och den "holk" jag hade kvar från Titti gick i inbyte mot den Lovan var van att sova i.
Hennes trygghet.

Papper skrevs på.Avtal slöts och vi pratade om allt runtikring.
Jag visste ju allt redan då Titti kom från Huskatten också:)
Så min andra tjej hämtades:)

Inlastningen tyckte inte Lovan om.Hon jamade yngkligt så vi gjorde avskedet kort så hon snabbt skulle komma ut ur buren igen, hemma.

Vi kom hem där jag förberett med kattlåda inne i badrummet och matskålar i köket.

Visade tjejen lådan direkt och hon föredrog att krypa in under badkaret i trygghet.Bort från allt det nya.
Straxt blev vi själva hemma Lovan och jag.

Plockade med mitt och lät henne vara ifred.
Pratade med henne där hon satt tyst, när jag passerade badrummet.
Hon fick helt bestämma takten själv härhemma.
Lät henne bara sitta där.Kikade in med ficklampa efter en timme ungefär för att se så hon mådde bra.

Hon satt längst in i hörnet.

Jag fortsätter att gulleprata med henne och plötsligt efter knappt 4 timmar, hör jag henne säga Hej innifrån sovrummet :)
Då hade spärren släppt och hon insåg att allt var värt att börja undersöka.

Vi kelade och spann en stund och sedan hade hon att göra hela kvällen.
Allt måste undersökas!
Hon var överallt, lugnt och samlat gick hon igenom sitt nya hem.

Kissade på lådan:)
Inga konstigheter där inte.
Tog sig en matbit i köket och åt kattgodiset jag lagt ut.

Lilla sötnosen!
Kändes toppen att just hon och jag blev till att vandra vidare i livet tillsammans :)