Det underbara ljudet av en kisse som krafsar i kattlådan, får jag återigen uppleva:)
Njuter så av det!

Min lilla svarta Panterdam anpassar sig mer och mer för var dag som går, till sitt nya liv.

Hon har massor att göra ständigt:)
Igår satt hon i rumsfönstret och tittade ut i stora vida världen.
Hoppas hon inte minns när och hur hon hamnade på E18 där Linda hittade henne.
Att hon bara minns Lindas snälla röst och varma händer.

Att det var sådan kort stund hon satt där, att det inte satte spår i henne.

Jag är så tacksam att Linda stannade och tog med henne...det tyder på ett hjärta av renaste guld!
Jag skulle gjort samma sak själv.

Minns för många år sedan då jag åkte hem från jobbet en kväll.
Just på E18 vid Emausmotet blev en katt påkörd av en bilist.
Jag såg hur bilens bromsljus tändes, katten träffades och rullade runt på vägen.Blev liggande vid mittlinjen...
Bilen bara fortsatte sin färd.
Människan i den kunde inte ens besvära sig med att stanna för att se hur det gått med katten!!!

Det gick att göra det där, utan nån fara och det var knappt någon trafik.
Jag stannade direkt!!!
Ställde bilen med varningsblinkers på och rusade ut till katten som låg mitt på vägen.
Svepte till mig den lilla kroppen och sprang till bilen.

Undersökte katten snabbt och såg att den blödde vid nosen.
Den var vid medvetande och gnällde ynkligt.
Lade den på en filt jag hade i bilen, på golvet vid passagerarplatsen i värmen.

Körde sedan mot Strömsholms sjukhus medans jag ringde dem.
Berättade läget och de sa att de väntar på oss....

Katten låg och skakade och gnällde där på golvet och jag kunde inget göra annat än köra på.

Straxt utanför Kolbäck drog den sitt sista andetag och jag kom fram med den lille död i min famn till Strömsholm.

De som arbetade där tackade för mitt agerande och lovade undersöka om katten var märkt och ta reda på ägaren isåfall.
De skrev ner min berättelse och tog mitt namn.

Lämnade den lille hos dem där den fick ett värdigt slut, istället för att ligga död och lemlästad på E18.

Jag var jätteledsen men också glad över att jag fick möjligheten att agera.
Den lille fick gå över Regnbågsbron i min varma bil istället för på vägen med bilarna rusande över sig.

Kan det vara den kissens själ som nu kommit till mig, i skepnad av min svarta Panter??

Lovan...som blev hittad, sittande apatisk på E18.

Jag vill gärna tro det:)
Min lilla nya livskamrat.