Efter de intensiva dagarna med allt det nya, var det riktigt skönt med tråkkörningarna på mdh bussen.

Vacker dag och trevliga människor i farten.

Då var den biten avklarad och jag är jättenöjd med min egen prestation:)

Tack Matte och Janne för att ni stått ut med att lära mig alla färdvägar jag behöver kunna, för att få igång mina körningar på linje 830 och 835 på Swebus.

Bussarna känner jag ju sen några månader tillbaka, så det är inget problem.
Inte heller körningen.
Jag älskar ju att köra buss och gärna på krångliga, svåra ställen:)

Med min speciella hjärna så blev det lite problem med så många städer och ställen på två dagar.
Dessutom kväll och nattkörning.
Jag är ju morgonmänniska och har svårt att ta in kunskap kvällstid.

Så framförallt den andra eftermiddagen och kvällen blev jobbig.
Hade ju heller inte hunnit sova mer än drygt 3 timmar, natten innan.

Kom hem 2 på natten från Uppsala.
Isäng vid 3 tiden, sov jätteoroligt fram till 6.30 ....
Det räckte verkligen inte efter en arbetsdag på 12 timmar först.

Det straffade sig på sista turen då jag hade jättesvårt att hitta.
Orkade inte koncentrera mig längre.

Sedan är ju allt annorlunda när jag kör ensam och har allt ansvar.
Då kan jag lägga upp arbetet på ett helt annat sätt.
Nu var det ju 12 timmar av ständig information som skulle matas in i min minnesbank:)

Jag är stolt över min insats!!
Glad och jättestolt!!

Jag har gett mig på sådant som tidigare var fobier och rädslor för mig och klarar av det:)

Bevisar för mig själv att jag kan förändra min verklighet till någonting jag trivs i.

Sedan att jag dessutom i detta blir utsatt för en kvinnas nedvärderande ord och utryck i min blogg gör saken bara ännu bättre:)
Jag retar någon som själv tydligen inte fixar att bära sina egna problem.
Som försöker lägga sina apor på mina axlar och göra sina värderingar om liv och leverne, till något jag skall knäppas på näsan för.

En sådan människas ord får mig att le ännu större och blir ett bevis för att jag väljer helt rätt väg.

Kärlek, glädje, öppenhet och humor är livets elixir:)

Bitterhet och surhet kan andra ägna sig åt.
Jag går min väg så går andra sin väg.
Jag är stolt över att leva som jag gör och det kommer jag fortsättningsvis att vara än mera:) Tack vare dig !!
Du gjorde mig en stor tjänst med det du skrev till mig.

Jag rör om i grytan precis som jag vill:)

Idag skall jag köra mdh bussen.Delad tjänst.
Kommer att träna på min rast och sedan köra klart dagen.

Tisdag är jag ledig och ska äta lunch med en god vän som jag trivs grymt bra tillsammans med.

Jag älskar att umgås med mina vänner, som till största delen består av män.
Män är härliga att umgås med.
För det mesta ärliga och öppna.

Den enda kvinnliga vän jag litar på fullt ut är V, min bästis:)
Älskar henne!
Samt mina döttrar.
Ingen annan kvinna har jag tillit till för jag vet hur många kvinnor fungerar.

Vänder jag ryggen till så stelnar det fina leendet och de goda orden i någon sorts begär att göra ont.

Så har det många gånger varit under min livsvandring.

Min vänskapskrets består till 95% av män och det trivs jag i.
Tycker om att bli bekräftad och lite bortskämd som jag blir utav de flesta av mina vänner.
Det kallar jag kärlek!
Det vill jag leva i.

I vissa kvinnors värld anses jag som Desperat för att jag väljer manliga vänner och skojar hellre med dem på ett något tuffare sätt än med kvinnor.

De tjejer jag har som kollegor är underbara!
Vi hör till samma skrot och korn.

Nu skall jag gå upp och göra mig iordning.
Sminka mig snyggt så jag behagar de ögon som så gärna vilar på mig i arbetet.
På min snygga uniformsklädda kropp som jag bär med stolthet och på mitt glada leende ansikte.

Det är Desperat Bekräftelsebehov...haha;) Bara så ni vet!
En expert har givit sitt utlåtande om detta i text och ord till mig i min blogg:)

Jihaaa!!

Jag älskar att bli bekräftad och få positiv energi åter av det jag själv ger utåt av mig själv som person.

Kommer aldrig att förändras!!