Min lilla sambo tyckte redan tidigt imorse att morsan hennes ska gå upp och serva henne med kli bakom öronen, kramar, Sheba och det hon ansåg var viktigt:)

Hon går omkring härhemma och kurrar, piper och spinner så mattorna krullar sig på golven.

Hon är så lycklig den lilla svarta damen.
Lika lyckig är jag, hennes nya morsa som korsade hennes väg, då hon behövde komma till ett alldeles eget hem med en serviceperson, i form av mig:)
Vi är ett hon och jag, redan!
Det har gått 5 dagar sen hon flyttade hit och det känns som hon alltid hört hit.

Härligt!

Jag gick upp till sist och gav henne allt hon behövde.
Vi har också börjat med att korta stunder, finnas i morsans famn.
Det tycker Lovan är både lite läskigt och samtidigt gudomligt mysigt.
Morsan pussar henne på huvudet och kramar mjukt, kliar med båda händerna på hennes, lite spända kropp som slappnar av mer och mer för varje gång vi gör detta.

Håller Lovan kanske 20 sekunder, släpper ner henne sedan och hon snor omkring mina ben och bara mår gott:)

Linda som hon bodde hos tidigare måste ha fostrat Lovan jättebra för vi har få diskussioner om att gå på bord och bänkar.
Lovan vet vart hon får vara.

Som jag brukar säga...Inga kattassar där det finns människomat.
Där hör inte tassar hemma.

Tack Linda!
Du har gjort det väldigt enkelt för mig med förberedande fostran.

Just nu har Lovan dragit sig tillbaka och jag skall straxt bege mig till Surahammar och cellprovstagning.
Kommer att hämta Lovans klopelare samt saker som jag ännu har kvar hos min dotter.

Enda lediga dagen denna vecka.
Har att göra hemma innan jag tar mig en promenad till min älskade vän, för timmar av goda samtal och glada skratt.
Vi skall tanka upp varandras energikonton för att ge själen en chans att orka med de utmaningar som livet ständigt bjuder på.

Goda samtal om allt vad livet innehåller är en oerhört bra terapi.
En ventil som hjärnan behöver för att orka fungera i situationer som är energikrävande och tömmande.

Ser fram emot dagen:)

Har att göra härhemma också men jag känner att avkoppling är av yttersta vikt idag.
Ladda batterierna då jag har långa och intensiva arbetsdagar framför mig.
Har fått full kvot av timmar för denna månad ifrån personalplaneraren och det gör mig trygg och glad.
Älskar mitt arbete och min arbetsplats.

Swebus:)
Mitt andra hem som gör mig jätteglad.

Att leva i en verklighet fylld av tro, hopp och glädje, är härligt.

Från att ha under en period fått kämpa så in i vassen för att få till min vardag så tycker jag att livet börjar få en bra struktur.

Ett tag hade jag ingen trygghet i arbetet, inget eget boende och hälsan sviktade rejält.
Det blev ambulansfärd till sjukhuset med nogrann undersökning av mitt hjärta, vilket bara var stress i arbetet.
Hjärtat är superstarkt och friskt.
Toppkondition blev svaret vid arbetstestet av hjärtat.

När sedan nya arbetet kommit igång hyfsat, så fick jag influensan.
I samma veva sökte jag boende med ljus och lykta.
Hade gett upp drömmen om eget hus.
Nu gällde bara att hitta boende som fungerade och det snabbt.

Annonserade...vilket resulterade i det boende jag nu har:)
Lyckokast!
Flytt i influensans slutskede...höll på att sluta i total krasch av min ork.
Höll mig flytande...kämpade så tårarna rann.Flytt, jobb och sedan iordningställning av lägenheten.

Nu bor jag för fullt:)
Har en liten sötnos till sambo som styr och ställer härhemma.
Hon i sin tur fick ett hem som hon behövde.
Min älskade lilla kattjej

Hälsan återvänder mer och mer för var dag.Har vågat/orkat börja röra på mig igen.

Kärleken har fått ny vind under vingarna och det känns toppen:)
Njuter av nuet och det ordentligt.
Känner mig behövd och attraktiv och det är viktiga bitar för mig.
Får mig att växa som människa.

Framtiden ser ljus ut och min livsgnista sprakar rejält:)

Idag fick jag det goda samtalet från min hyresvärd:)
Jag skall få en ny spis och nya kranar/blandare i både kök och badrum.
Blev jätteglad:)

Känner också en stor arbetsglädje.
Varje gång jag sitter vid ratten känns superbra.
Idag blev det körning över Stäket, Rotebro då ordinarie körsträcka var blockerad av lastbilsolycka.
Blev flera telefonsamtal med driften och kollegor/vänner om färdväg och omfattning.
Slutade jättebra!
Kom hem i helt rätt tid.

Känner att jag har fantastiska vänner som finns för mig när jag behöver dem.Hjälp i olika former finns att tillgå.

Livet har börjat rulla i positiv anda igen och det uppskattar jag oerhört.
Känner en tacksamhet varje dag jag vaknar....

Lilla fröken Lovan landar mer och mer i sitt nya liv med mig:)
Hon är superduktig med allt!

Går på toan.
Äter sin mat.
Har inrättat sitt liv med nya rutiner i ett alldeles eget hem, med en morsa som älskar henne högt.

Det är så härligt att komma hem till henne för den glädje hon visar, ökar för varje dag som går.

Hon har fått styra takten med allting.
Vi kelar när hon vill.Aldrig att jag petar på henne om hon vill vara ifred.

Just nu ligger hon och spinner så det dånar.Tätt intill mig i soffan:)
Vi trivs båda två!

Har haft mängder med tvätt som jag inte haft, varken orken eller tiden att tvätta.

Bokade tid för imorgon men insåg imorse när jag var ner och tittade, att jag kan tvätta påmin långrast idag:)

Så blev det!
4 maskiner fixade på ett par timmar.
Effektiva maskiner som tvättar och centrifugerar toppenbra.

Tog upp allt och hängde i lägenheten.
Så nu doftar här gott och luften är fräsch och lätt att andas.

Skönt få det gjort!
Då kan jag göra annat imorgon på min lediga dag.

Ska snart iväg och köra den andra halvan av min tjänst för idag.
Vilar först:)

Diskade upp det som låg sen igår och njöt av en balja kaffe med en chokladboll till:)

Prima liv!!

Tisdagen bjöd på flera promenader och dessutom en kort joggsekvens.
Fick lite bråttom när jag skulle med en buss....funka bra att jogga med väska och allt:)

På hela dagen blev det 13500 steg.
Är jätteglad över det.

Gick först till jobbet på morgonen.
Nästan all snö var borta som kom ner kvällen innan.Halt på sina ställen och blaskigt.

Flyttade på bussar innan jag själv körde dagens första tur till Arlanda.
Få resenärer och jättelugnt.
Fick byte vid Centralen.
Hade med föraren till Mdh bussen också, så han fick ta depåbilen åter och jag klev av vid Coop Extra på Pilgatan.
Handlade och gick sedan hem därifrån.

Väl hemma, genomsvettig, blev det mat och vila.
Somnade till en stund.
Lovan så lycklig när jag kommer hem till henne sådär:)
Hon kelar och pratar, äter och far omkring.

Köpte lite annan mat åt henne idag för det hon först fick var hon inte så glad i.Hon behöver äta.
Smal och fartig som hon är.
Fick bli dyrare mat som är mera anpassat för henne.
Hon började äta direkt.

Vi får prova oss fram vad som passar bäst för min lilla panter:)

Gick sedan till jobbet igen och hämtade ut buss.Tog en tur till och från Arlanda i regn och mörker.

Hann med en buss sedan som jag åkte med ett tag och pratade, umgicks med älskad vän.
Väl spenderade timmar som lägger sig likt sammet i själen.
Goda samtal och glada skratt.

Vi har aldrig tråkigt:)
Den dagen kommer inte.Vi köpte oss lite mat på rasten och jag åt ett vegetariskt mål som var supergott.
Behövde riktig mat kände jag.

Väl hemma, sent, kröp jag genast isäng och tvärsomnade.
Hade rört på mig så mycket denna dag.Jobbat en hel arbetdag, uppdelat.Trivsamt umgänge på kvällen som avslut.

Svart, söt panterdam väntade på mig hemma.
Livet känns toppen just nu:)
Jag blir piggare och friskare för var dag som går.
Lägger pusselbitar hela tiden och finner ur detta en helhet som jag trivs i.

Ringde min mor idag också och vi hade ett jättebra samtal som handlade i stort sett om allt i livet, som det ser ut nu.

Likaså var jag i kontakt med Vårdcentralen i Surahammar.Hade tid för cellprov och fick ändrat den till Torsdag då jag är ledig och kan åka.
Fick veta att jag kan fortsätta vara listad där, fast jag bor i Västerås.
Kändes toppen:)

Fick även kontakt med han jag hyr av om att jag behöver få saker fixade i lägenheten.
Spisen bytt och packningar i kranar som läcker.

De skulle komma och titta på detta.
Bra!!

Bit för bit lägger sig tillrätta.

Idag har jag delad tjänst igen och väljer ta bilen.Känner att jag vill snabbt hem sedan för att fortsätta plocka med de kartonger som är kvar.

Tvättstugan är dags att göra ett besök i.Hoppas på att fånga en tid idag under de timmar jag är hemma.
Vill inte binda upp morgondagen med tvätt.Vill göra annat då som är mycket trevligare, efter cellprovet.

Mår fint:)

Det underbara ljudet av en kisse som krafsar i kattlådan, får jag återigen uppleva:)
Njuter så av det!

Min lilla svarta Panterdam anpassar sig mer och mer för var dag som går, till sitt nya liv.

Hon har massor att göra ständigt:)
Igår satt hon i rumsfönstret och tittade ut i stora vida världen.
Hoppas hon inte minns när och hur hon hamnade på E18 där Linda hittade henne.
Att hon bara minns Lindas snälla röst och varma händer.

Att det var sådan kort stund hon satt där, att det inte satte spår i henne.

Jag är så tacksam att Linda stannade och tog med henne...det tyder på ett hjärta av renaste guld!
Jag skulle gjort samma sak själv.

Minns för många år sedan då jag åkte hem från jobbet en kväll.
Just på E18 vid Emausmotet blev en katt påkörd av en bilist.
Jag såg hur bilens bromsljus tändes, katten träffades och rullade runt på vägen.Blev liggande vid mittlinjen...
Bilen bara fortsatte sin färd.
Människan i den kunde inte ens besvära sig med att stanna för att se hur det gått med katten!!!

Det gick att göra det där, utan nån fara och det var knappt någon trafik.
Jag stannade direkt!!!
Ställde bilen med varningsblinkers på och rusade ut till katten som låg mitt på vägen.
Svepte till mig den lilla kroppen och sprang till bilen.

Undersökte katten snabbt och såg att den blödde vid nosen.
Den var vid medvetande och gnällde ynkligt.
Lade den på en filt jag hade i bilen, på golvet vid passagerarplatsen i värmen.

Körde sedan mot Strömsholms sjukhus medans jag ringde dem.
Berättade läget och de sa att de väntar på oss....

Katten låg och skakade och gnällde där på golvet och jag kunde inget göra annat än köra på.

Straxt utanför Kolbäck drog den sitt sista andetag och jag kom fram med den lille död i min famn till Strömsholm.

De som arbetade där tackade för mitt agerande och lovade undersöka om katten var märkt och ta reda på ägaren isåfall.
De skrev ner min berättelse och tog mitt namn.

Lämnade den lille hos dem där den fick ett värdigt slut, istället för att ligga död och lemlästad på E18.

Jag var jätteledsen men också glad över att jag fick möjligheten att agera.
Den lille fick gå över Regnbågsbron i min varma bil istället för på vägen med bilarna rusande över sig.

Kan det vara den kissens själ som nu kommit till mig, i skepnad av min svarta Panter??

Lovan...som blev hittad, sittande apatisk på E18.

Jag vill gärna tro det:)
Min lilla nya livskamrat.

Imorse var det då dags att ta den första promenaden till jobbet.
Det var rejält halt och då lite jobbigt att gå.
Tog 20 minuter:)
Vad jag njöt av att röra på mig utan att hosta eller svårt med andningen.

Jobbade på hela dagen med att köra 4 vändor på Högskolebussen.
Till och från Eskilstuna.

Mot eftermiddagen började det snöa och det bara tilltog.
Sista turen riktiga lovikavantar.

Städa ur bussen och lämnade den för tvätt.
Gick hem och såg ut som en snögubbe straxt:)

Återigen så himla skönt att röra på mig.Blev 6000 steg idag iallafall och det känns bra.
Nu ska jag gå varje dag...

Det känns så härligt bra att jag fick möjligheten att jobba med gänget i Västerås.
Jag trivs så oerhört bra med allt!
Kollegor, ledning, bussar, depån och arbetstiderna.
Trafikledningen är suverän.

Kom på härom dagen att jag faktiskt haft dålig hälsa hela den tid jag jobbat hittills.
Började ju köra 14/12 förra året och insjuknade i influensan dagarna efter.
Sedan har jag ju kämpat med allt, varje dag!
Lärt mig allt det nya.
Jobbat i sträng kyla och riktigt sjuk i hosta, halsont och allt som farit omkring i kroppen under de senaste veckorna.

Det är inte förrän nu som jag kan börja känna att livet känns bra igen.
Kämpar bara med att hosta ur mig det sista och återfå orken.

Känslan jag har för Swebus är trygg och skön.Jag vill verkligen att denna depå är min frantid och att jag kan landa, stanna här.
Det känns så rätt och hemma.

Min högsta önskan är att få bli fast anställd så jag vet hur mina dagar ser ut vartefter.
Få en trygghet i att veta vad jag har att leva på varje månad.

Visst är timtid en frihet på sitt sätt men jag fördrar fast schema.
Livet går att planera på ett annat sätt.

Hoppas att Swebus tycker att jag gör ett bra jobb och vill ha mig som fast anställd snart.

Jag älskar arbetet med att köra på Arlanda.Vägen är trivsam att köra, över Varpsund.
Jag älskar ju att köra och det fpr jag ofta höra från kunderna, hur mjukt och behagligt jag kör.
Med smidighet och snabbhet.

Swebuskunderna är inte van vid att ha en kvinna som förare.
Det är ju mest män som sitter på sådana körningar.

Swebus:)
Jag trivs och jag vill bli gammal i företaget.Timmis kan jag vara sedan när jag blir pensionär.
Än är det ett tag dit.