Dagens träning blev riktigt tung.
Det har snöat under natten.
Ligger som ett vått, slabbigt täcke på ca 3 cm överallt.

Tog på mig broddarna på skorna, då jag vet att under snön gömmer sig ställen med blankis och det fick inte stoppa mig.
Ville inte bli skadad.

Stack ut med målet...10 km.
Det var tungt och jobbigt så det fick bli powerwalk med inslag av jogg/löpning.
Stack iväg över Viksäng till Björnöbron och vidare förbi Hässlö, via Hälla och sedan hem.

Vändan landade på 12 km och det var precis vad jag kraftmässigt klarade av idag.

Var riktigt medtagen då jag kom hem.Så svårjobbat underlag.

Rått och kallt i luften.
+ 1 grad när jag stack ut.

Kom hem frusen och väldigt trött.
Stretch, varmbad och kaffe.
Gjorde gott:)

Känns jättebra att komma ut dagar som känns motiga med vädret och underlaget.
Just de passen stärker oerhört.
Kroppen får slita ont och viljestyrkan sätts på rejäla prov.

Känns alltid härligt att ha klarat av detta.Vila och återhämtning krävs.
Likaså bra mat som ger musklerna det som behövs.

Känns toppen:)

Efter Tisdagens ledighet och även Måndagens sköna avslut så kände jag mig pigg, glad och livet bubblade i ådrorna.
Så skönt med givande samtal, umgänge med värme och kärlek.
Nattlig, återbyggande vila och på det vetskapen om en fylld arbetsvecka.

Toppen för mig:)

Onsdagen började tidigt.
Vaknade vid 3.30 av mobilens väckning.Sov ännu tungt och kände mig lite yrvaken en stund.
Det så Lovan till att jag snabbt kom ur...Morsaaan...Gomooorroon hojtade hon i glädjeyra.
Sprang omkring med svansen i vädret.Upp på klättertornet där jag serverade henne gottis.
Hon har sina favoritbitar som hör till hennes liv.
Några stycken, det räcker...sedan pussar och klappar.
Men bara så länge hon vill.

Sedan kaffe i sängen, blogg och en stund i ro med levande ljus.
Bra start på dagen.

Plockade ihop torr tvätt som doftade så gott:)
Härlig luft hemma efter att jag låtit all tvätt torka inne i lägenheten.
Vintertid behövs den fukten då och då.Luften är så torr av elementens värme.

Sedan en rask promenad till jobbet.
Tog ut en dubbeldäckare för körning av högskolefolk mellan Västerås och Eskilstuna.

Bilden är från förra veckan.
Onsdagen bjöd inte på så mycket sol.

Mådde gott de två första vändorna.Kunde njuta av körningen.
Många av kunderna börjar känna igen mig och hälsar glatt...vilket jag gör med alla.
Ler och säger hej:)
Det hör till min natur att göra så.

Kort rast på depån och sedan bilen ner till avlösning av go kollega.
Sedan följde två vändor som sög ur mig glädjen över körningen.
Så grymt tråkig väg att köra så många gånger på samma dag.

Jag beundrar mina kära kollegor som kör detta varje dag.
Jag behöver så mycket mera.
Utmaningar, folk som behöver mig i frågor, som jag kan hjälpa.
Körningar som sträcker sig åt olika håll och kanter.

Arlandakörningarna gillar jag då det ständigt är en ström av nya människor, från alla håll av världen.

Längtar väldigt efter att få köra från Uppsaladepån.
Lära in de körningarna så de sitter i mitt huvud.
Sedan bara kunna hoppa in när det behövs.
Så skulle jag trivas som bäst:)

Efter jobbet kom det sms från V, min bästis.
Hon hämtade mig och vi åkte till Maxi.Handlade det jag behöver i matväg.
Har ju inte många kronor att leva av denna månad så det blev bara det jag absolut måste ha.

Hem och på med kaffe.Starkt och gott.Dukade fram smörgås åt oss, tände ljus och kommande timmarna hade vi mycket att prata om.

Vi behöver varandra i de samtal vi har.Kommer till insikter i livet och ger varann inputs.
Som en bästa vän är till för:)
Mycket prat om kärleken.
Även om jobb...hon har ideer min käre vän som även jag triggas av.

Får se vad framtiden visar.

Kanske sticker jag och jobbar utomlands ett tag:) vem vet.

En sak är iallafall säker.
Om inte de förhoppningar jag har på vissa områden i mitt liv inte blir som jag tänkt, så kommer inte jag att hänga läpp, utan lyfta huvudet stolt och ge mig på nya äventyr.
Jag lever här och nu!
Sorger och bekymmer kan någon annan bära.
Jag kommer bearbeta allt snabbt och hänga av mig känslorna så snabbt som möjligt och vandra vidare på livets stig:)
Då är det inte menat, utan något annat väntar.

Men än sålänge kämpar jag och avser göra det ett bra tag till:)
Jag har kraften att göra det jag tror på!!

När V åkt hem så gjorde jag kväller ganska snart.
50 minuters givande, peppande telefonsamtal med älskad vän.
Som behöver lite puttar framåt för att tro på sin egen förmåga.

Bäddade i sängen med duntäcket, som är ett härligt dubbeltäcke.
Kröp ner i detta som blev likt en omfamning.
Härligt!!

Somnade glad, trött och jättenöjd med dagens händelser.
Många kramar, goda vänner och tankar om framtiden.

V och jag ska ta en kryssning och boosta oss med.
Vi kommer ha jättekul:)