Alla inlägg under mars 2016

Av Sirpa Niva - 14 mars 2016 21:43

Ligger här i min säng, borde sova.
Ska gå upp om knappt 6 timmar och bege mig till Uppsala, för att jobba i över 12 timmar.

Tankarna snurrar i mitt huvud....

Funderar på de människor jag känner som mår dåligt i sig själv.
Hur beroende vissa individer gör sig av sina nära, sin partner, sina barn.

Människor som inte har styrkan att bära sina egna liv, utan måste ha någon annan att leva igenom.

Som inte har någon egen identitet.

Jag värnar mycket just om mitt eget värde.Jag är glad och lycklig över att vara just den jag är.
Kämpar med mitt och strävar framåt, trots motgångar.
Självklart vill jag ha mina nära och vänner hos mig i både glädje och sorg, men jag står inte och faller om jag bär ensam.

Tvärtom så ökar det min viljestyrka.

Sedan har jag också lärt mig att tillåta mig falla, krascha fullständigt om så blir.
Att tillåta sig vara svag är ingen svaghet, utan en stor styrka.

Steget ur ett nederlag är ju alltid ett steg av styrka och framåtsträvan, oavsett hur litet det än är.

Jag lever i tron att man inte skall göra sig beroende av någon snnan människa.
Även fast kärlek finns så måste det egna få finnas.
Egentiden och egenvärdet måste leva i gemenskapen.

Man får aldrig ge sig in för att härska eller kräva en massa från den man lever med.

Fungerar inte kommunikation utan härskarteknik, krav och hot så är det gemensamma inget att bygga på.
När livet bara suger och det blir ett enda dystert molntäcke över tillvaron.
Då är det dags att ge livet en chans på olika håll.

Offerrollen träder ofta in i sådana lägen också.Man talar om åren som gått som ett offer man gjort för den andre.
Man är ju två i en relation...
I sådana fall har ju båda offrat tiden som gått.

Så många, mår så dåligt till ingen som helst nytta.
Livet bara väntar på att få levas om man själv är mottaglig för att tillåta sig göra det.

Jag lever själv som en stark individ efter mina kraschade relationer.
Har byggt en styrka ur nederlagen men heller inte tillåtit mig att stanna kvar i något som inget tillför.

Jag vill må bra och jag hoppas på att en dag få med kärleken på samma färd i livet.
Livet är nu, här, idag...ingen vet nåt om morgondagen.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 14 mars 2016 20:33

Vaknade vid 7 tiden fast jag somnade så sent efter min händelserika Söndag.

Kaffe i sängen självklart.
Lovan jagade upp mig ur sängvärmen, krävde sitt morgongodis.

Kände mig riktigt nöjd med min prestation igår:) nu när det fick landa.

Tittade på den tjänst jag har på Onsdag i Uppsala och insåg att den var för komplicerad för att jag ska fixa den själv redan.
Så många ställen där det skulle plockas och lämnad kunder.

Ringde min chef och jag föreslog att jag åker med på den tjänsten imorgon.
Med en kollega så jag får mer kött på benen.Vill vara säker på färdvägen, framförallt i Stockholm, i rusningstrafiken både morgon och eftermiddag.
Får inte köra förrän efter lunch, men sitter med och noterar och lägger i minnesbanken.
Måste få min veckovila.

Jag vill verkligen lära mig allt!
Tycker att det är så kul:)

Ringde upp min kollega som jag ska åka med.Vi har två timmars rast i Norrköping så jag ska ta med träningsdojor och gå en rejäl promenad där.

Sedan får jag köra hem och får då inblick i färdvägen in till Cityterminalen igen.Då borde det sitta i mitt minne:)

Hade städ och tvättdag.
Dammsugaren åkte fram.
Tvättade 5 maskiner tvätt.Hängde i lägenheten självklart, fukt och väldoft behövs i den torra luften.

Åt lunch med min vän som kom över för att se att jag mår bra.Han månar om mig.
Jättegod mat hade han med sig:)
Vi pratade om jobbet och om hur jag ska ta mig vidare i beställningstrafik.
Skönt med omtanke och go kram.

Behövde det!

Saknar min älskade.
Varje andetag...han finns ständigt i mina tankar.Mina känslor för honom minskar inte...de ligger inbäddade i bomull


Skönt att få rent och fint hemma.
Känns att jag hinner landa i mig själv av att pyssla och plocka hemma.
Som terapi...

Vänner söker kontakt med mig och vill prata men jag känner inte för att släppa in någon i mitt liv just nu.
Behöver tiden till mig själv och allt som sker hela tiden.

Facebook ligger nere än och det känns skönt.Jag får inte in en massa som stör min inre frid som jag behöver just nu.
Tids nog delar jag med mig av glädje och sorg.

Jag lever fullt ut ändå utan att redogöra för allt.
Jobbet tar mycket tid och kraft.Jag vill ha det så.

Mina vänner vet hur jag funkar och respekterar detta.

Jag är nere på sparlåga ett tag nu.
Behöver det....

ANNONS
Av Sirpa Niva - 14 mars 2016 16:30

Den här bilden visar verkligen, vem det är som bestämmer hemma hos Lovan och mig:)

Av Sirpa Niva - 14 mars 2016 10:03

Jag var så uppe i varv inatt då jag kom från jobbet, att hjärnan hade svårt att koppla ner.

Det var en väldigt spännande, orolig, jätterolig och annorlunda arbetsdag.
Min första, helt egna arbetsdag på Uppsaladepån.

Började straxt innan 15 men var på plats en timme innan:)
Typiskt mig!

Bra var det för det var inte helt enkelt...
Min buss var borta.Fick kontakta Trafikledningen.Kunde ta en annan.
Slogs med skyltningen sedan...
Ringde en kollega och resonerade, fick ordning på det också.

Sedan satt bussen fast i bromsarna...som tur var visste jag vad felet var.
Spärrventilen:) Fixade det.

Loggade in och såg att jag hade dubblering från Cityterminalen...så mycket resenärer.
Den skulle gå till Västervik.

Så spännande.
Körde efter mina noteringar.
Till Stationsgatan.Lastade några kunder.
Vidare Businesspark, en dam till där.

Sedan full rulle mot Cityterminalen Stockholm.Raka spåret.

Jätteskoj att lasta.
Hade en Terminalvärd på plats som hjälpte till att fördela kunderna mellan bussarna.
Den andra var en Raskensbuss från Kalmartrafiken:)
Jag var överlycklig!!
Jättego chaffis som jag sedan hängde på ända till Norrköping.
Skönt att ha honom som trygghet för säkerställande av väg.

Rast i Norrköping.
Var till vår lilla lya den stunden.
I det vackra huset med kristallkrona vid entren.


Bilderna på buss och kristallkrona tog jag tidigare.
Nu var det mörkt ute och kronan släckt när jag tassade in.

Tog sedan över en buss som kom från Kalmar, med trötta resenärer.
Fixade färdvägen bra från Norrköping..vidare Nyköping och Södertälje Syd.
Inga problem!

Var osäker på färdvägen till Cityterminalen från det hållet så jag rådgjorde med V min bästis.
Valde en väg i mobilens gps och den tog mig in på vägar som var smala, trånga och fyllda med vägbyggen:)

Men det fixade sig.
Kunder från Stockholm hjälpte mig tillrätta och körningen i sig var bara spännande, tyckte jag:)

Några tackade glatt för sightseeingen och berömde min skicklighet att föra fram bussen.
Jag var stolt och glad.Lättad att det fixade sig om än med lite krångel.

De flesta klev av på CT och sedan for jag vidare till Arlanda.Släppte av där och de sista klev av i Uppsala.
Missade en hållplats.Körde in fel avfart men det gjorde inget, mitt i natten.
Ingen skulle av där ändå.

Fick ihop en hel kasse med pant ur bussen.Rätade upp stolar, drog ifrån gardiner och räta upp fotstöd, så det var lättare för de som sedan städade.
Bussen hade rullat långt och länge.

Kände mig inte hundra nöjd med min prestation...gjorde ändå mitt bästa.

Åkte hemåt vid 00.40 tiden.

Av Sirpa Niva - 13 mars 2016 12:29

Nu är den dagen här då jag skall köra själv från Uppsala till Norrköping.
Via Cityterminalen Stockholm.

Det är spännande och lite nervöst.
Jag är ju en sådan som gärna garderar mig så långt det bara går i sådana lägen.
Vill göra rätt och lära mig snabbt.

För att få en klarare hjärna och allert kropp så fick det bli 11km powerwalk/jogg på morgonen.
Toppenskönt!
Boostade energi som jag vet kommer att behövas i allt det nya i eftermiddag/kväll.

Tog mig sedan ett varmbad.
Åt en sen frukost och gick igenom alla mina anteckningar för färdvägen.

Det är en utmaning för mig att göra detta:) men jag vet att det bäddar för flera körningar av detta slag, som jag så gärna vill ha.
Vidgar mina vyer.

Jag vet också att om några månader kommer jag att kunna detta som ingenting:)
Alla barn i början.

Kommer hem vid 1.30 tiden inatt.

Straxt på med uniformen och iväg till Uppsala:)

Håll tummarna för mig.

Av Sirpa Niva - 13 mars 2016 07:38

Att ha barn är en fantastisk gåva.
Jag har tre och de gör mig så stolt, alla tre på sitt sätt.
Olika individer med egna liv som de skapat.Med familjer och egna val att leva.

Barnbarnen är livets gåva, när de egna vuxit upp och bär sig själva på egna vingar.

Jag har en liten tjej som just nu ger så oerhört av sig själv, i det skede i livet hon befinner sig i.
En klok, söt och helt fantastisk liten tös, med hjärta av renaste guld.

Mormors prinsessa!

Fotot tog jag igår då vi besökte mitt jobb i Uppsala.
Utanför står denna staty av en häst.

Ser ut som hästen säger något och lillan svarar med...nää...så är det inte alls:)
Hästen puffar på hennes arm....

Foton kan bli lite skojiga ibland:)

Tidigare på morgonen fick jag en gåva från min lilla tjej.
Ett hjärta att hänga på väggen med text som fick mormorshjärtat så varmt av glädje.
Kramade den lilla med tårar i mina ögon.

Det känns så hemskt att inte kunna skydda mina egna från att fara illa.
Det enda jag kan göra är att försöka finnas för dem då de behöver mig.

Jag har 5 barnbarn och det är ett härligt gäng alla.

De två bonusbarnbarn jag haft under många år är tyvärr borta från mig nu.
Jag hoppas och ber att de får det bra i det nya livet med sin far och att lugn råder i deras liv.
Kanske ses vi någonstans framöver, vem vet.

Av Sirpa Niva - 13 mars 2016 07:22

Kände att jag ville få iväg min dotter och barnbarn från deras egna tillvaro en stund.
Så de fick koppla bort allt som hänt en stund och tänka på annat.

Hann sova några få timmar mellan Fre o Lör men det gjorde inget.
Gick upp och duschade.
Fixade frukort till tjejerna och Ludde kom.
Åt och for så iväg i min bil till "mln" andra depå, i Uppsala.
Ville visa den för mina älsklingar.

Anläggningen är jättefin och jag är lite stolt över att jobba där också.

Sedan började vi följa linjesträckning mot Norrköping.
Stationsgatan Uppsala, vidare mot Stockholm Cityterminalen.
Därifrån mot Södertälje Syd.
Tankade Volvon där.

Vi hade lördagsgodis i bilen och pratade massor hela tiden.
Massor att diskutera och ventilera.

Väl framme i Norrköping blev det mat och den åt vi medans vi såg på snygga bilar:)

Hemfärden fick bli den väg vi åker då vi kommer från Öland.
Via Kungsör, Köping.

Kaffesugna och trötta anlände vi hem igen.
Jag känner mig säkrare på färdvägen jag idag skall köra för första gången ensam, från Uppsala till Norrköping.
Med stopp på Cityterminalen.

Hemvägen lite luddigare i mitt huvud.
Behöver lära mig Stockholm ordentligt.
Övning, övning i mängd gäller.

Vill så gärna lära mig så jag kan få körningar av alla de slag i framtiden.
Vill ha en stor variation.

När mina älsklingar åkt hem tog jag det lugnt.Diskade
Pluggade vägar och såg på tv.
Min mage var riktigt arg på mig på kvällen.Vet inte om det var för jag sovit för lite eller vad.

Såg till att komma isäng väldigt tidigt.

Kände att denna långa bilåkardag behövdes.Dels för att få vara med mina tjejer men också för att få öva nya linjesträckningar.
Min dotter har det jobbigt och jag vill finnas för henne, så gott jag bara förmår.

Av Sirpa Niva - 12 mars 2016 07:35

Fredagen blev en dag med både härliga händelser och tråk.

Gick upp 5 och såg till att komma till jobbet i bra tid för att få buss varm.
Den var lite varm redan tack vare omtänksam kollega, som startat värmaren.

Körde två vändor E-tuna.
Inget mer att skriva om det.

Skrev meddelande till min chef.
Behöver få förändring i vissa saker.

Kom så hem på långrast.
Hopp i träningskläderna direkt och ut i solen.
Det blev en pw/joggrunda på 8 km som kändes härligt i både kropp och själ.
Är så bunden på de körningar jag har att jag inte hinner röra på mig alls.
Mår pyton av det!

Kom hem fylld av energi och trött i musklerna.Bråttom in i dushen och in med lite mat innan jag gick tillbaks till jobbet.
Pratade med chefen och mejlade planeringen.

Iväg med depåbilen och lösa av kollega.Två vändor E-tuna igen.
Min kropp gjorde ont av stillasittandet.
Ryggen börjar bråka med mig.
Måste ju gå böjd i bussen då taket är så lågt.
Jag är ju lång.
Sitter på förarplatsen med taket 10-12 cm ovanför mitt huvud.
Känner mig så instängd.

Blev uppringd av kollega.En kund klagade på att jag pratat telefon.
Hur jag än gör på de körningar så är det inte bra.
Inga stunder för mig själv då folk ska in i bussen direkt, kan inte gå ifrån.
Får inte svara i telefon trots headset.

Slutade så vid 18.15 tiden i garaget.
Städade bussen kutryggig.
Kände mig nedstämd och på gränsen till värdelös.
Kände inte att jag uträttat något på jobbet denna dag.Även de senaste dagarna kändes så timma.

Duger jag inte till mer än såhär så måste jag söka annat jobb oxå så jag kan tacka nej till dessa körningar.
Mår så dåligt av det.
Bättre någon får dessa styrningar som tycker om dem.
Jag måste få mera stimulans annars deppar jag ihop.

Jag klarar så mycket mer än detta.

Hängde på en kollega/vän på hans körningar för att ventileroch ha nån att prata med om livet, hur det ser ut just nu.
Vi hade ömsesidigt utbyte av varann och det piggade upp mig.

Fick så meddelande från en av de personer som vill in i mitt liv.
Suck!
Snälla låt mig bara få vara.
Svarade med att jag inte vill att denne skriver mera till mig.

Så tråkigt att behöva göra så.
Att inte vanligt bondförnuft kan råda hos en människa.

Jag måste få bort energitjuvarna ur mitt liv återigen och inte släppa in nya individer.
Måste få landa i mig själv.
Finnas för mitt barn och bara vara trygg i själen.

Jag har ingen energi att dela med mig av till andra än mina närmaste.
Min älskade är en av de mina närmaste och han ger mig mycket just nu genom att bara skriva några lyftande ord till mig, när jag som mest behöver dem.

Hoppas och ber att hans liv kommer på rätt köl.Han är värd så mycket bättre än det han lever i just nu.
Inget energiinflöde i hans liv heller.
Bara utflöde.

Sådant tär oerhört på en människa.
Vi är båda värda att vara lyckliga i livet.Må bra och njuta.
Då orkar man bära bördor bättre också om man själv får må bra.

Kom hem sent och tog mig en smörgås innan sovdags.
Lovan var trött också.

Tog av mig stegräknaren och fick en glad överraskning.
Hade gått så mycket efter jobbet och träningen på rasten, så det blev över 20 tusen steg.

Med en tuss i hjärtat somnade jag.

Nöjd med dagen ändock:)

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
29 30 31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se