Alla inlägg den 17 april 2016

Av Sirpa - 17 april 2016 08:43

Denna helg blev inte som den var tänkt från början.

Fredagen sov jag alldeles för lite efter att ha jobbat natt och kommit hem vid 7 tiden.

Mot kvällningen ringer min yngsta dotter och gråter..
....Mamma kom hit!
Han har varit här och knuffat, slagit mig och spottat mig i ansiktet.
Sparkat hunden över revbenen så denne skrikit i smärta.

Allt återigen mitt framför ögonen på mitt 5 åriga barnbarn.
Som gråtande skrikit och försökt få sin pappa att sluta slå mamma....
Då han vrålat Håll käften åt sin egen lilla, livrädda dotter...

Herregud!

Det som inte fick hända, hade hänt igen.Misshandel av mitt barn!!
Återigen!!

Jag slänger på mig kläder, kastar mig i bilen och åker mot Surahammar.
Ser hur en polisbil svänger ner från E18 och med blåljus åker mot samma destination.

Jag känner att det är bilen som är på väg till min dotter, för att undsätta henne.
Ringer vår vän H som oroligt finns med från Skåne.
Jag berättar att jag är på väg och även min dotters pappa och hans hustru.
Familjen sluter upp igen, som hjälp och beskydd.

På plats finns polis och en underbar granne som kommit in för att beskydda min dotter om han kommer tillbaka.

Till saken hör att denna gång hade min dotters x man, med sig sina två söner som är 8 och 12 år gamla.
De beskådade även de misshandeln...fullständigt passiva!
De var ju vana då detta hänt flera gånger tidigare, igenom åren.

Fullständigt vidrigt och respektöst beteende.Blanda in barnen i sitt eget dåliga mående och låta dem leva i skräck!!!

Han har bedyrat sin kärlek till min dotter, bett henne förlåta, ta honom tillbaka och lova bot och bättring.
Hon har lyssnat på honom.
Vi i släkten har litat på att han inte skulle skada henne igen.

Han har visat en sida av sig själv som verkat trovärdig och återigen var allt bara teater.
Han manipulerade oss alla för att sedan låta sin vrede och frustration gå ut över min dotter och barnbarn igen.

Jag satt med den lilla späda kroppen i min famn och lät henne bara känna att mormor var där hos henne.
Nära, länge...vi småpratade medans polisförhör pågick av min dotter på övervåningen av huset.

Det var svårt att ta in allt igen...att detta hänt.
Våld, slag, sparkar, spott, gap och skrik...inför denna lilla späda varelse som inte bett om att få leva i detta.

Kände en skuld över att jag inte beskyddat mina tjejer, att jag trott på lögner igen och låtit detta ske.
Samtidigt som hjärnan svarade med att det inte gick att tänka så.
Alla hade vi blivit manipulerade av denna människa.
Säkert rättsväsendet också.

Hans ångerfylldhet och välvilja till att ställa allt tillrätta.

Min dotter var/är ju helt kraschad av utmattning och fullständig kraftlöshet, efter senaste tidens händelser.
Hon orkade inte mera...hennes kropp hade gett upp.

Ändå har hon kämpat på.Packat i huset, ordnat med ny lägenhet, fixat försäljning av huset och allt som måste göras.
Tagit hand om sin dotter och djuren.

Efter förra misshandeln fanns jag med henne i en veckas tid och släppte sedan greppet så familjen fick agera tillsammans.
Då den goda viljan visade sig från hans sida.

Ångrar detta nu!!
Skulle ha fortsatt finnas nära och sett till att han inte kunde nästla sig in igen.
Nu har detta hänt och det är försent att ändra några förfarandesätt.

Nu var det bara att agera utifrån dagsläget.

Grannen gick hem till sitt.
En rar, härlig stor nallebjörn med hjärta av guld.
Hans hustru på samma vis.
Tackade honom och han gick med orden...Vi finns, kom ihåg det!
Bara att ringa eller komma över.

Min dotters pappa och hans hustru kom.

Vi bestämde att jag skulle bli kvar i huset hos tjejerna.
Hon ville inte lämna sitt hem.
Förhöret fortsatte och jag tog med lillan i bilen, vi åkte till min husvagn.
Tog hand om Lovan, min katt.
Packade det som behövdes för övernattning.
Kom så åter till huset.

Klockan var sent vid det laget.
Polisen hade åkt och vi satt och pratade.
Efter ett tag var det jag, min dotter och lillan kvar bara.

Socialjouren kom vid 21.30 tiden.
Jag läste Bamse för lillan och hon somnade.
Var i kontakt med H i skåne.
Lugnade honom att vi har koll på läget i stunden.

Själv var jag totalt utmattad efter allt som hänt.
Bäddade i soffan och somnade när dottern kom upp, efter vi pratat en stund.
Hon var helt slut mitt barn!!

Varför måste hon genomgå detta?

Bli slagen och förnedrad, kränkt och trampad på, för att en människa som hon älskat och har barn ihop med, mår dåligt i sig och låter sin ilska och frustration gå ut över fru och barn.

Mitt yngsta barn!!

Återigen skräms jag av känslan av hat inom mig....att känna hat för en människa är så främmande för mig.
Den känslan förstärktes efter denna händelse, ännu mera.

Ingen skadar mina nära utan att få mig som ett skyddsmonster emot sig...




Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19
20
21 22
23
24
25 26 27 28 29 30
<<< April 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards