Söndagen kom med ösregn...som senare lättade upp.

Vi gick upp tidigt och fortsatte göra klart allt.

Vid 12 tiden packades hund och katter in i sina burar en stund, under tiden visningen pågick.
En timmes tid ungefär.

Huset var så fint...

Kändes otryggt att lämna mina tjejer resten av Söndagen för att åka och jobba.
Behövde också vara med min lilla katt.

Dottern mådde fruktansvärt dåligt då människan som vill henne ont, ringt och tjafsat om saker som var helt utanför det som pågick denna dag.
Visningen av huset tog all hennes kraft...
Hennes drömhus skulle bort...det var fruktansvärt för henne.

Som tur fanns grannen som stöd...där fann hon trygghet medans individen som plågar henne, var och hämtade något som var jätteviktigt för honom just denna dag.

Med all respekt, gör det du ska och låt mina tjejer vara ifred.
Du har förverkat all rätt till umgänge med dem!!

Jag försöker inte ens förstå hur denne person tänker och agerar...i min värld är han utraderad som någon jag ägnar hjärnverksamhet på.

En Nobody helt enkelt!!

Det som är viktigt för mig är mina tjejer.
Dem finns jag för.
Dem skulle jag kunna dö för att skydda från ont.Bara jag vet att det hjälper för att de skall kunna leva i fred, utan våld.

Visningen gick bra och jag återvände till mina tjejer efter jobbet.
Kändes tryggt och vi somnade sent, tillsammans i samma rum.

Sitter i soffan i min dotters vackra hus i Surahammar.
Ser mig omkring i det välstädade, fina och stilrena.

Vi gick upp tidigt i Lördags för att hinna med all städning och fixning inför husets visning på Söndagen.

Jag tvättade alla fönster, åkte sedan och handlade det vi behövde för frukost och övriga måltider för dagen.
Dottern städade i garage och förråd.

Efter god frukost och samtal om gårdagens jobbiga timmar så fortsatte vi jobba på.
Överallt skulle det vara tipp topp rent och fint.Både inne och ute.

Rum för rum betade vi av.
Pausade för fika och kramar, vidare samtal och svar på goda vänners frågor om vad som återigen hade hänt.
Vänner sluter upp i stunder som denna.

Grannen körde bort återvinning åt oss så vi kunde jobba vidare med städningen.Bästa grannar och vänner!

Mot eftermiddagen åkte jag till husvagnen och tog hand om Lovan, tog med krukor och annat att ha vid huset som dekoration.

Mycket har ju min dotter redan packat ner inför sin egen flytt nästa helg.
Köpte blommor på Maxi och Blomstergården.
Vissa av dem behåller jag själv på min balkong, likaså dotterns balkong dit hon flyttar.
Så allt kommer till nytta.

Vi städade vidare och slet.
Dekorerade och stylade.

Fick åka till stan en extra gång då jag glömde stänga till bagageluckan till husvagnen.
Nåja:) alla kan missa nåt i stunder då det är mycket ikring.

Mot kvällen var vi helt slut och stupade isäng.
Lillan var jätteduktig och fanns med i dagens jobb med sin mor och mig:)
En klok liten tjej...

När vi satt i soffan och pratade hon och jag så sade hon...
Nonno (det är jag det, mormor)
Vet du...sen när mamma och jag flyttat så kan vi låsa våran dörr så inte pappa kan komma in och vara dum och slå mamma.

Jag fick kämpa för att inte gråta...
Kramade om den lilla tösabiten och instämde i det hon sagt.
Att det blir jättebra när hon och mamma fick vara ifred, utan bråk och skrik.

Vi satt länge och bara kramades min lilla tjej och jag...i våra egna tankar.

Jag får aldrig in i mitt huvud hur någon kan vilja denna lilla varelse något ont!!
Hur kan man skada sitt eget barn??
Det är för mig obegripligt.

Nu har det skett två gånger på kort tid då hon fått utstå stunder av skräck, då hennes pappa slår hennes mamma...
Ett barn ska inte behöva uppleva sådant.

Den otrygga tillvaro hon nu lever i är inte ok...inte en sekund!!

Men denna individ som utsätter mina tjejer för detta kommer inte i närheten av dem, sålänge jag finns och beskyddar dem.

Huset ska säljas, skilsmässan ett faktum och en framtid med förutsättningar som ger trygghet och hopp om en lugnare tillvaro.
Utan våld, bråk och skrik.