Vaknade vid 6 tiden, första morgonen här på Kyrketorp.
Hade tänkt ge mig ut på en pw på stranden men den tanken gav jag snabbt upp.
Det var isande kallt ute!!
Men så oerhört vackert över havet och den nyuppstigna solen.

Gick bort till stranden i bara nattlinnet för att få lite bilder på allt det vackra.
Alla andra sov ännu.
Det var inte många vagnar som anlänt ännu.

Vad jag älskar mitt Öland!

Här får själen ro och sinnet kan landa.

Kröp åter ner i bädden med en kopp kaffe, bloggade och bara njöt av friden innan allt jobb som skulle göras.
Traskade iväg till servicehuset, unnade mig en skön, lång, varm dusch.
Jättekallt därinne också, men det gjorde mig inget.

Återvände till vagnen, bäddade upp och fixade frukost åt alla.
Sedan var det dags för tältbygge.

Bar fram allt.
Lade tältstängerna i ordning.
H och Camilla kom ut och vi drog på tältduken.

Vinden var i stort sett obefintlig när vi började och den tilltog vartefter.
Jag hade så ont i mina höfter och leder av det iskalla blåsandet.

Fick upp tältet och fäste det efter konstens alla regler.
Fick lov att flytta fram vagnen lite då den inte var i fas med golvet.
Så tältet gick att fästa.

Vid det laget hade det gått några timmar och vi var trötta alla tre.
Fikade och jag fortsatte inreda förtältet.

Det är ett tufft jobb att få tältet spänt nog och redo för väder och vind.
Lägger stormlinorna imorgon.
Ägnade tiden åt inredning innan mat.

H och Camilla var och handlade.
H grillade kycklingklubbor, Camilla fixade tsatzikisås och sallad.

Vi poppade upp en flaska Chapel Hill, alkoholfritt bubbel, skålade in årets husvagnssäsong på Kyrketorp.

Jag plockade vidare med allt som skulle fram.Skruvade, fixade, hängde upp och donade.
Var nöjd med resultatet och jättetrött när kvällen kom.
Mediterade med disken i servicehuset...nåt jag verkligen tycker om.Handdiska

Så skönt att vara installerade.
Imorgon flyttar vi golvet från min förra plats, hit till befintligt.
Har ev en köpare till tältgolvet i helgen...får se.

Gårdagen bjöd på glädje, sorg i själen, hårt arbete och fysisk smärta, innan det blev kväller.

Då vi anlände till campingen så var det mycket stök innan vi fick husvagnen på plats.
Förtältsgolvet låg redan klar, under sin skyddande presenning från förra året.

Grannvagnen hade anlänt och det gjorde allt krångligade för oss.
Jag trixade, backade, tog om och knölade, innan den till sist stod tätt intill golvet.

Kände mig stolt över mitt jobb.
Camillas och mitt vana samarbete gjorde sitt till.
Vi förstår varann så väl i ord och tecken.

Det blåste isande kallt och regnade hela tiden som jag sedan stökade med allt.
Tömde vagnen och bilen, på allt som skall vara i förtältet.
Tungt och bökigt.
Camilla och Josefina skickade jag in i värmen i vagnen.
Lånad skarvsladd av Richard och Mia på campingen.

Försökte trixa vagnen i balans, då den lutade mot havet.
Gick inte med andra medel än att vi flyttade vagnen en bit, sköt med handkraft...
Grävde en avlång grop för boggiehjulen och baxade ner vagnen i gropen.
Vips var den i perfekt balans:)

Vevade ner alla stödben med brädor under.Så stabilt och fint:)
Sedan var jag helt färdig i kroppen.
Den sprängvärkte i höfterna.
Fick lov att ge upp mera sysslor med vagnen denna dag...

Den kyliga luften gör sitt och mina höfter är ännu medtagna efter flytten i Lördags.
Innesysslor resten av eftermiddagen.
Mumsade gott och ägnade tiden åt själasamtal, lek med Josefina.
Sova lite, äta god middag med kryddiga korvar.

Ludde är en riktig odåga här.Olydig, gnällig, bråkig och riktigt energisugande.Han känner nog av sin mattes dåliga mående.

Snart landar vi alla här i vårt paradis saden vi till varandra och kämpade vidare.

Kvällen var vacker över havet.
Solnedgången lika fin som alltid, trots regn och kyla.

Jag bäddade ner till storbädd på den sidan jag skulle sova.
Visste inte riktigt varför, redan denna kväll.
Vår vän H skulle ju inte komma förrän Fredag hit, för att hjälpa oss resa tält och själv med få några dagar i paradiset med oss.

Låg i bädden och bloggade när ett glatt ansikte dök upp i husvagnsfönstret.
Det var H som kom redan denna kväll, överraskandes:)
Glädjen var stor och det blev en till i vagnens värme in i natten.
Jätteskoj!

Jag hade svårt att somna pga värken i min kropp.
Planerade att ge mig ut på en powerwalk kommande morgon.

Så blev det inte...
Vaknade tidigt av fåglarnas glada diskussioner på havsstranden.
Solen gick upp över havet och morgonen bjöd på ett vackert skådespel...
Men min kropp sade ifrån...
Ingen träning utan spara krafterna till dagens arbete med att få upp tältet och inreda denna.

Lyssnade på min kropps önskan.

Gick ut en kort sväng bara för att få några bilder.

Mitt älskade Kyrketorp är så isande kall just nu att det fick bli kaffe i vagnen.
Kröp ner i bäddens värme igen med en doftande kopp i handen.
Smakade gudomligt!
Resten av gänget sov tryggt....

Min första morgon på Kyrketorp Öland för denna säsong...
I stillhet medans kaffet spred sitt välbehag i kroppen.
Fåglarnas tjatter nere vid havet, vindens svaga brus i träden, solens strålar som letade sig in igenom rullgardinsspringorna...

Livet går framåt...

Ansiktet i fönstret från igår kväll, sover ännu djupt, lyckligt ovetande över vilket jobb han kommer att ha under dagen med att hjälpa oss tillrätta med säsongsboendet här i vårt gemensamma paradis:)
Som även han och dottern kommer att få njuta av när jag jobbar hela sommaren..