Imorse var jag uppe med tuppen igen.
Skrev till min älskade som har det tufft just nu efter ett praktiskt val han gjort i yrkeslivet.
Tar tiden att acceptera läget och sedan lägga det gamla bakom.

Bloggade om min kämpiga gårdag och kunde inte somna om.

Klädde mig och for till bästisens katter, som såg förvånade ut när jag dök upp så tidigt.
Satt en stund med dem och kelade, pratade och visiterade dem så alla var ok.
Det pratades och kråmades på rygg så jag skulle killa magar :)

Sötnosar :)

Den röda hankatten Totte är jätteförtjust i mig och vill ha full uppmärksamhet hela tiden när jag är där.

Efter katternas skötsel, satte jag mig i bilen för att åka gamla vägen åter hem till Västerås.
Blev sugen på att köpa färskt bröd till frukosten.

Gick in på Coop och valde ut nyttigt bröd.
Det doftade gott om alla bullar som låg där, varma och nybakade.

Valde ut en pistagelängd och en kanellängd.
Åkte till jobbet och hälsade på då jag visste att min goa chef var åter efter semestern.
Uppdaterade lite saker som hänt och pratade framtid, tankar och planer.
Vi fikade, käkade bulle med två andra kollegor.

Alltid givande samtal med honom.
Tyvärr slutar han om 7 veckor och går över på körning.
Kommer sakna hans ledarskap som varit suverän.
Han är en människa med sunt tänk och medmänskligt agerande i sin roll.

Åkte så hem.
Utfodrade mina egna vilddjur härhemma.

Min yngsta dotter som är nere på Öland i min husvagn med sin dotter och hundarna, samt sin syster och hennes lilla son, fyllt 27 år idag :)
Min minsting :)

Bestämde mig för att vila så mycket jag bara hann innan jobbet idag.
Diskade först.

Låg och slumrade tills magen knorrade hungrigt.

Sitter nu och äter macka med leverpastej och gurka.
Känner mig trött och sliten....

Jag älskar färska Svarta vinbär.

Helst nyplockade från en solvarm buske och direkt i munnen.

Just nu har jag lite hemma som jag plockade hos äldsta dottern i Lördags
Tar en rejäl näve i morgonfilen med muslin.

På Onsdag är jag ledig och då skall jag åka och plocka för att frysa in i portionsförpackningar.
C vitaminer att ta fram under den mörka årstiden

Det blev räddningen för mig igår kväll, då jag kom hem, alldeles darrig efter en lång och tuff dag.

Den började tidigt min Söndag.
Som från första stunden varit min lediga dag men som planeraren ändrade till en arbetsdag, medans jag var i Italien.
Upptäckte det när jag var på hemväg och trodde då att det var jag som skrivit och planerat fel i min agenda.

Jag hade tagit åt mig uppgiften att sköta om min bästa väns katter medans hon var bortrest och det funkade ypperligt då jag skulle vara ledig Lördag Söndag.

Vips hade dessa lediga dagar ändrats till Fredag Lördag utan min vetskap.

Så igår Söndag gick jag upp 5.30
For direkt med en kaffekopp i handen till katterna som hungriga väntade på mig i Hallstahammar.
Mockade och städade efter dem.

Full fart hem igen för att ta hand om de tre katter jag har hemma.
Hopp i duschen.
Fixa lunchmaten.Unnade mig en stund med god frukost.
Plock och stök hemma innan avfärd till mitt jobb på Uppsaladepån.

Redan då hade det rullat iväg över 4 timmar i bara bilåkning och fixa.

Fick i mina händer en ostädad buss...
Inte kul då den skulle rulla ända ner till öland, till Byxelkrok.
Städade så gott jag hann och förmådde.
Var inte nöjd då toan ännu var ostädad.Kunde bara torka med papper och handsprit.
Hade ju inga rengöringsgrejer alls tillhands.

Rullade så iväg efter att ha fått passagerarlistan via skrivare, då vårt system låg nere.
Redan i det läget 57 passagerare och extrabuss väntade på Cityterminalen.

Ingen bra början på en dag.

Kommer till Cityterminalen och möts av våran mysiga och duktiga terminalvärd.
Han hjälpte oss lasta.
Jag jobbade på i glatt tempo och höll glädje och humör på topp :)
Mängder med bagage som snabbt fyllde bagageutrymmena.

Lugnade stressade kunder och fick dem att varva ner.
Många hamnar i stress då det är mycket folk som ska ombord.
Vissa tränger sig fram fräckt och andra mår dåligt av detta.

Man får vara lite dagisfröken och medlare.Styra upp och ställa tillrätta.
Försöka få in lugn och humor i läget.

Rattade fint ut ur stan, glatt hälsande välkomna i microfonen.
Berättade om att det eventuellt kunde var köer i Södertälje vid den påkörda bron.
Informerade om bussens funktioner.

Blev självklart fast i köerna i Södertälje.Inget flyt alls där då det var så mycket turister och husvagnsekipage i farten.
Det for bilan mellan filerna, stressade och irriterade bilförare.
Det tutades och pekades...
Alla vet att det ser ut som det gör där men ändå väljer de att åka den vägen.
Som stor buss har jag inte stora valmöjligheter, men personbilar kan faktiskt välja mindre vägar om viljan finns.
Tittade förundrat på röran och kom sakta framåt där i kön.

Kunderna började klaga i bussen och stämningen sjönk dramatiskt.
En klagade med hög stämma i ett telefonsamtal att hon ångrade att hon inte valt flyget istället.

Irritationen steg och jag beklagade i microfonen att läget såg ut som det gjorde.
En kund kom fram och var arg över att det inte var spolat på toan.
Att den säkert var sönder.
Att det inte fanns vatten att tvätta händerna.

Jag förklarade att det fanns endast alkogel på toaletten och frågade om hon kunde tänka sig att prova spola.
Det gick inte för sig....

Så där satt jag i brydderi...var spolningen trasig eller var det bara nån som struntat i att spola.

Ville få det bekräftat innan jag felanmälde tlll Trafikledningen.

Rullade så vidare från Södetälje ca 20 minuter försenad.
Pinnade på allt jag kunde.
Mycket trafik och väldigt hetsigt då alla hade bråttom.
Meddelade Trafikledningen min försening.

Rullade så efter en dryg timmes färd in i Norrköping.
Möttes där av irriterade kunder som skulle ombord på stört.
Jag fick lov att be dem vänta då andra skulle av först.

Min kollega som tog över var lugn och saklig.
Han tog allt med ro.
Kollade toaletten och det var mycket riktigt bara ospolat.
Han spolade den nu överfulla toastolen.

Jag hade när jag rullade in i Norrköping frågat i microfonen om någon provat spola då jag såg att flera gått på toan.
Det var sönder fick jag till svar bara...
Hur ska vi klara resan utan toa var resonemanget....

Så Ingen hade ens provat ... Suck!
Passiva svenskar!!

Min kollega meddelade kunderna högt och tydligt att det inte var något fel på toaletten.
Att man måste trycka på spolknappen för att det skall spola.

Jag hade jättebråttom ut med förarkortet för min rast var hotad av förseningen.
Måste ju ha mina 45 minuter för att kunna köra åter.

Hann ha 20 minuter för mig själv innan det var dags att gå till bussen igen.
Fick samtal från Trafikledningen att den var sen in.Satt fast i köer i Söderköping.
Det räddade min rast.
Hann få de 45 jag måste enligt lagen.

Kom på att min tröja var kvar i bussen, på väg ner till Öland.
Glömde den i stressen.

Fick så bussen 15 minuter sen.
Den var nästan fullastad också.
Körde via Nyköping till Cityterminalen.
Lite köigt i stan men inget alarmerande.

Lastade ur cyklar, bagage, vagnar och jag vet inte allt :)
Fick tack och beröm för bra och trygg körning.

Folk gillar min körstil i Stockholm:)
Kul att det uppskattas.
Jag är ju lugn och har stor framförhållning hela tiden i stadstrafiken.
Finns ingen anledning att stessa eller kasta bussen mellan filerna för att vinna metrar.
Titta långt långt fram och se rörelsen i köerna.

Körde så hemåt Uppsala efter urladning.
Bussen luktade pyton efter alla matrester, bananskal och utspilld dricka och jag vet inte allt.
Såg ut som en soptipp!

Svettig och trött rullade jag hemåt depån
Tog mig en kopp kaffe ur thermosen..
Hade då varit igång i 13 timmar.
Det kändes i huvudet.

Magen skrek av hunger.
Åt bröd som jag inte hann få i mig på lunchen.
Har svårt att äta med stresskramp i magen som jag hade på min minimala lunchrast.

Rullade i depå.
Rensade ur alla grovsopor och lade längst fram.Rätade upp stolsryggar och gardiner.

Stängde ner allt och gick trött in för att läsa av förarkortet och lämna igen nyckeln.

Satte mig i bilen och åkte till Västerås och vidare till Hallsta för att ta hand om katterna igen.
Handlade på hemvägen och pratade med min älskling i telefon.

Var hemma 21.20
Helt slut och darrig...

Så räddningen blev en uppvärmd pizza ur frysen med extra ost som jag åt när mina katter var matade, mockade och klappade.
En glass och kopp espresso till efterrätt.

Den pizzan var nödvändig...behöve energi i form av fett.

Somnade sent...straxt innan midnatt.
Vilken dag!

Det var länge sedan jag pressade mig så till det yttersta...
Var yr av att fara omkring hela dagen åt olika håll

Ligger härhemma i sängen.
Det är tidig morgon och kaffet doftar ljuvligt där i koppen bredvid mig på nattduksbordet.

Katterna har fått sin frukost, friden råder.
Läser om händelser i världen och känner en stor oro inför vår framtid.
Har precis skrivit ett inlägg på fb om min egen tanke i, hur vår värld börjar se ut.

Vägrar låta mig skrämmas av terrorn utan vandrar vidare i mina tankar.
Hamnar då i Venedig...

Denna annorlunda stad som jag fick möjligheten att njuta utav i några timmar.
Alldeles för korta timmar.

Jag har alltid haft drömmen om att se denna stad med alla sina 100 öar och mängder med broar.

Den största drömmen har varit att få åka gondol och det fick jag göra :)
Tyvärr inte med min älskade bredvid mig.
Gondoljärens skickliga framförande av detta speciella fordon, där i de trånga kanalerna, imponerade stort på mig.

Jag hade blivit varnad för att det skulle lukta illa överallt.
Det upplevde jag inte någonstans där vi var iallafall.

Väldigt varm dag och då borde det ju ha luktat någonstans.
Jag vet ju inte vad som påverkar.
Kanske vindar och vattenstånd.

Mycket människor i rörelse överallt och på Marcusplatsen rådde stor kommers med alla dessa duvor som samlades för att bli matade av människor.

Jag tycker om fåglar men gillar inte att de sätter sig på mig som dessa gjorde om mat placerades i händerna.
Kom på rätt snart också att allt gick ut på att tjäna pengar.
Fick du några smulor stoppade i din hand så skulle personen också ha betalt.

Många människor hamnade i stress i situationen och gav pengar givetvis.

Själv gick jag bara och öppnade inte händerna för detta.
Rosor stacks i händerna på oss tjejer och sedan avkrävdes pengar från våra manliga följeslagare.
Vi lämnade rosorna åter :)
Inte behöver en bussförarkollega betala mina blommor.

Jag fotograferade dessa storslagna byggnader.
Helt underbara!

På många ställen syntes det hur naturens krafter vittrar sönder byggnaderna.
Sorgligt att se...

Kostnaderna för att rädda Venedig är stora.

Jag hörde förut talas om att motorbåtstrafik var förbjuden i staden, men det for omkring motorbåtar överallt.
Kanske att de har reducerat hastigheten.
Svallvågorna är en stor bov till förfallet av byggnaderna, har jag förstått.

Det hade varit så mycket mera att se men vi hann inte.
Vet heller inte om jag orkat i den enorma värme som rådde.
Det tog på krafterna.

Jag vill så gärna besöka den fantastiska kyrkan som är så omtalad.
Nu var jag klädd i shorts och hade inte kommit in där.

Lite shopping av de berömda maskerna och mat var på agendan.
Middag hörde till programmet.

Början av båtresan åter var magisk med den underbara solnedgången bakom oss.

Venedig vill jag till igen och då vill jag bo i staden för att få tid att utforska överallt.

Nu blev det sådär dumt igen efter nattjobb.
Kom hem 6.45 imorse och isäng i stort sett direkt.
Somnade som en stock.
Stängde ner mobilljudet också så inget skulle störa.

Vaknade vid 11 tiden och kunde inte somna om.

Upp och på med kaffe.
Natten var lugn med jobbet.
Mycket kunder men fridfullt mitt i natten.
Folk sätter in sitt bagage, visar biljetten och sätter sig sedan och sover medans jag glider fram på vägen med en nedsläckt buss.

Såg solen gå ner och några timmar senare gå upp igen.
Var pigg hela arbetspasset.
Sov en kort stund på min rast i Örebro.

Efter kaffe och påklädning for jag så via macken och tankning, till Ramnäs och hämtade alla tre katterna hem till mig.
Lånade ut min säkerhets transportbur från Emil till hundarna.
De ska ju åka långt, till Öland.

Åt en sen frukost med tjejerna och lastade in blommor och katter i bilen.
Åkte hem, lastade ur.
Två av katterna hade varit så nödiga så de bajat i transportburarna...vilken stank :/

Nu är de förnöjsamt installerade hemma hos mig och sover sött på varsitt håll.

Pompis i en byrålåda som hon gillar
Lovisen går omkring och inspekterar en stund och Ville i en stol på balkongen

Jag värmde mig lite mat ur frysen och ligger nu likt en padda i soffan.
Jag är jättetrött!
Alldeles för lite sömn.
Blir tidigt isäng ikväll då jag har katter att ta hand om i Hallstahammar imorgon.

Efter gårdagens långa arbetsdag var det skönt att få sova ut.

Jag hade den jobbigaste dagtjänsten på Uppsaladepån.
Cityterminalen via Karolinska och sedan vidare Norrköping via Nyköping.
Nu var tjänsten bra då trafiken är lugn under semestern.
Annars bär det av på samma vis åter till Uppsala.
Båda hållen i rusningstrafik.

Började 5.49 och slutade 17.40
Tog fantastiska bilder i Kaktusparken i Norrköping på min rast.

Kom hem vid 19 tiden.Jättetrött och hungrig.
Pratade med min älskade i timmar och det kändes så skönt.
Saknar honom så!

Imorse vaknade jag tidigt.
Bloggade och fixade med mitt hem innan dusch.
Fick sedan härligt besök.
Som alltid härliga skratt och goda samtal.
Mådde som en prinsessa när han var med mig.
En människa som ger mig sådan energi och glädje :)

Sedan hade jag tvättstugan.
6 maskiner blev det till att springa ner och hämta och hänga i lägenheten.
Nu doftar det gott här.
Skönt få allting rent.

Fixade lunch och åt medans jag skrev med min käresta.
Mådde gott!

Har nattkörning så jag försöker att sova nån timme innan det bär iväg till depå Uppsala.
Har Örebrokörningen.
Börjar 21.30 och slutar 5.40 imorgon bitti.

Väldigt lugnt härhemma i lägenheten då Lovan är kvar med sina kompisar i Ramnäs.
Hämtar hem alla tre hit imorgon.
Min tur att ha hela gänget.

Hittade en helt underbar bikini i Italien.
Den är riktigt snygg på nu när jag är så brun efter den soliga veckan, timmarna på stranden.

Muffinsmagen tronar där ännu :)
Den ska minskas ner med träning, när jag känner för det

Jag är stolt över min kropp och kan därför visa upp den såhär i bloggen.
Säkert retar sig någon på det....men jag bryr mig inte :)

En vacker bikini som jag kommer att trivas i...

Min upplevelse med Italienresan blev verkligen en intressant blandning.

Helt fantastisk och samtidigt chockartad och fruktansvärt energisugande.
De bitarna av resan som jag funderat över och känt en viss spänning för, flöt på galant och helt smärtfritt.

Det var bla ombordkörning på TT Linebåtarna.
Körde av först i Travemunde och det var hur kul som helst.
Lugnt och fint. Inte en tillstymmelse till stess, som jag blivit varnad för.
Lite trångt men vad gjorde det.

Likaså körde jag på i Travemunde och av i Trelleborg.Denny ville att jag gör det för att lära mig och det ville jag själv också.
Inga problem där heller.
Dubbeldäckare med släp. Funkade hur bra som helst.

Sedan det andra som jag blivit så varnad för....körningen på Autobahn!
Jag såg inga problem i nånting där.
Mycket trafik och ett rejält tempo och hastigheter på personbilar som hette duga.
Men mig bekom det inte.
Det var bara att vara allert och planera långt i förväg, noga, alla omkörningar av långtradarna som krävdes hela tiden.
Inget problem för mig.
Jag rattade fram oss med lugna förflyttningar och inte någonstans behövde jag bromsa eller göra undanmanövreringar.

Planering och blicken långt fram och med hela tiden.
Inbromsningar blev det många men jag var ständigt med och fick till allt mjukt och fint.

Jag älskade körningen hela vägen.
Jag trivs ju med att ligga och bränna mil.
Lika mycket som jag tycker om utmaningar i körningar.
Trångt, knöligt och bökigt...det gillar jag.

Det som förstörde i Lido var detta hektiska, aggressiva och vårdslösa körsättet som bilister hade.
De skulle fram till varje pris.
Tutade, gestikulerade, skällde...
Kastade fram sin bil överallt.
Parkerade precis vart som helst..

En enda röra!

För att undvika kollision med bil fick jag då skador på bussen.Det blev ett träd och en liten stolpe som skrapade lacken på bussen och krossade lyktglas.

Det märktes hur nära jag var tvungen att köra allt för att komma fram och sånt är inget problem heller.
Det gillar jag, det behärskar jag.
Men i dessa lägen kom yttre omständigheter och tog bort mina marginaler då jag måst göra rörelser för att undvika skador på bilar.

Att jobba ifred de sekunder som behövdes, för att lösa min färdväg och framkomlighet med mitt jättefordon på dessa gator och i korsningar...de sekunderna fick jag inte, utan lösningarna skulle finnas direkt.

En stor sorg för mig att behöva skada min fina, stora buss som jag älskade att ratta fram.

Jag trivdes oerhört bra med att jobba på det vis vi gjorde.

Tufft som sjutton med att få körtiderna att funka med alla dessa 200 mil enkel väg som vi brände fram.
Stor planering krävdes.
Synka körningarna med båtresan över som bara gav oss förkortad dygnsvila.

Vi körde ju med dubbla kort hela resan ner och hem.Så båda jobbade ju mest hela tiden.
Det var bara korta stunder som vi kunde slappna av och blunda.
Det var ständigt något som måste göras.

Med så mycket människor i bussen under så lång tid, krävde en hel del.
Diciplin vid matstoppen.
Vi fick lov att jaga på eftersläntrarna som inte riktigt förstod hur viktig all tid var för vår körning.

Våra kör och vilotidsregler är ju stenhårda.Inte en minut i överträdelse får ske.Ingen av oss ville ha böter från polisen som är väldigt på hela tiden.

Det fick vi erfara i Italien när vi tankat.
Bara den tankningsproceduren tog av vår tid.
Det var inte bara att rulla fram till pump och tanka heller.
Nej, jag måste in och lämna registrerinsnummer och betalkortet innan.
Fick gå in tre gånger för att få dem starta pumpen med ordväxling som till sist krävde att jag med bestämd röst sa att vi måste ha bränsle till vår buss, att vi var på väg hem till Sverige.
Jag frågade om de behöver mitt pass eller om jag kunde lämna min mobil i pant för att de skulle låta oss tanka.

Då förns åkte pumpen på och alla var hur trevliga som helst.
Tankningen tog oss 25 minuter.
När vi skulle åka iväg med full tank, så stannade en polisbil framför oss.
Ut klev två herrar.
En kom in i bussen och den andre gick runt vårt ekipage.

Vi såg tiden rinna iväg medans de kollade körremsan, bussens och släpets handlingar.
Ställde frågor om ekipaget.
Vart vi kom ifrån, vad vi gjort och vart vi skulle.

Vi fick böter för sprucken vindruta och att släpet inte hade originalhandlingar...kopior satt inne i släpet på väggen.
Snyggt och prydligt, tillgängliga.
Men det räckte inte...fick inte vara kopior.

Det var bara att hålla god min och betala.
Jag hade redan fått erfara hur Italienska polisen var inne i Lido.
Vår buss blev bortkörd från många ställen.
Då jag en natt lastade av vid hotellet kom polisen och pekade med hela armen och krävde att kag flyttade på bussen.
Jag stod inte i vägen för någon och det var mitt i natten.
Jag var jättetrött den natten efter en lång dag med körning och riktigt grymt varma timmar i underbara Venedig, samt båtresa.
Hade varit uppe och igång i 30 graders värme i 15 timmar så jag var helt slut....

Ropade åt poliserna och satte upp ett finger...one minute please!
Och blev jättehäpen då jag fick svar tillbaka...Ok, one minute, no more!

Sedan åkte de och kom tillbaka efter nån minut då jag redan var på rull till våran hyrda uppställningsplats, 2 km bort.
De såg barska och bestämda ut och jag vinkade och tackade.

Så den kollen där på hemresan och tankningen tog oss över en timme.
Tur att vi hade avsatt gott om tid för resan på 140 mil till båten.

Det som mera krävde energi från mig var strulet med rummet jag fick först.
Jag blev tilldelad en skrubb på ett närliggande hotell.
Vi var tre från gänget som inte fick plats på samma hotell som var bokst för oss.

Det gjorde mig inget förrän jag kom in i skrubben.Jättetrött och varm efter 26 timmars vakentid och jobb.

Där inne kände jag mig så instängd att jag bad om ett annat rum.
Förklarade att jag inte kunde sova där, att jag inte klarade av så liten yta.
Det fanns inget annat.

Så den kvällen var jag uppe länge för att slippa rummet.Tog en dusch där, packade inte upp utan lämnade rummet.
Tog bussnycklarna för det var alternativet för sömn om "rummet" inte funkade.
Bussen stod 2 km bort.
Sov 2 timmar den natten.
Var helt slut på morgonen...ingen aptit, åt inte frukost.

Hade redan dan innan berättat hur jag bodde för dem som arrangerat resan och blev så glad när jag gick till de andra.
Jag skulle få byta till ett riktigt rum på samma hotell.
Jag var gråtfärdig av lättnad och trötthet.

Packade ihop, lämnade igen nyckel och annat.Fick en utskällning av damen i receptionen.
Fick veta att mitt byte blev stora förluster för dem och någon aldrig hade klagat på deras rum.
Suck!
Jag beklagade och gick uppgiven därifrån.
Vilken början på vistelsen i Italien.

Blev sedan jublande glad över rummet jag fick.
Stora glasskjutdörrar med fransk balkong.
Ljust och fint!
Jag kunde andas fritt :)
Litet badrum med duschen över toastolen, men vad gjorde väl det.
Jag fick luft och ljus!
Såg ut över en bakgård...inte bara hustak från ett litet fönster.

Vad jag njöt!

Gick ner till receptionen och tackade dem väldigt för att det gått att ordna.
Packade sedan upp min väska noga och pysslade.
Duschade och gick ut för att få lite frukost i magen.
Shoppade skor och shorts då jag insåg att jag inte hade nog med kläder med mig.

Det var ju så varmt och klibbigt.
+28 första dagen och varmare blev det för var dag.
Risk för åska hela tiden så det var tryckande varmt.

Söndag kväll hade vi första körningen där i Lido.
Denny tog både Söndag och Måndag så jag fick veckovilan.
Körningarna bestod i att köra instrument och utrustning till nån piazza i Lido.
Ibland köra ungdomarna ifall de skulle marchera längre bort ifrån.
Sedan lasta allt i bussen igen och köra den åter uppställning på natten.
Oftast var vi igång i 5-6 timmar med allt.Väntan inbakad i det.

Det finns mycket mera att skriva om så jag tar det i omgångar.
Resan var fantastisk på många sätt och vis och det kommer att ta ett tag för mig att idissla alla händelser och intryck.
Så det får bli flera blogginlägg vartefter min hjärna sorterar och lägger allt till historien.

En resa att minnas :)