Under de två månader som jag varit hemma sjuk tidigare, så gick jag upp i vikt på ett så konstigt sätt.
Det kom snabbt och lade sig på ställen som jag tidigare inte upplevt.

Efter många prover och tester så kom vi då fram till att mitt blodtryck ligger för högt.
Nu har jag ätit medicin mot det i ett gäng dagar och poff....så har vikten börjat rasa.
Det är vätska som samlats i min kropp och nu kommer överflödet ut med medicinens hjälp.
Milt vätskedrivande.

Så skönt!
Inte behöva känna mig så svälld.

Jag traskar och går ju flera kilometer mest varje dag och det känns också toppen.
Jag är ju van att röra på mig och det ordentligt.

Denna morgon vaknade jag riktigt tidigt. Redan 4.30 fast jag inte börjar jobba förrän 8.20
Har en delad tjänst idag och det innebär att jag har minst 3 timmars rast.
Tänkte komma hem då och äta mat och ta mig en vila innan det andra passet för dagen.

Har duschat, fixat frukost med til jobbet, plockat undan disken från igår.
Pysslat med katterna och plockat undan härhemma.

Känns lite som att jag är i fas.
Märker att jag får krafter åter varje dag som går.
Sedan blir det stunder då jag glömmer bort mig och jobbar på för mycket med det jag just då håller på med.Som igår i källaren, fast jag redan var trött och behöver vila.

Ska bli riktigt skönt sedan när vi är två med sysslorna.Det blir inte jobbigt för någon av oss.
Bägge kan ägna sig åt det som är njutbart istället.
Typ varandra :)

Jag skall snart börja höra mig för hur mycket jag kan få för min bil när den skall säljas.
Den måste bort ifrån oss.Alldeles för stor kostnad.
Jag använder ju bilen så lite.

Måste först bara rengöra den riktigt ordentligt.

Sedan behövs ett släp och starka armar för att köra bort en massa gamla möbler och prylar från källaren som jag inte längre vill ha kvar.

Vill ha sådant klart innan älsklingen flyttar in.

Vi har många banankartonger i källaren för våran flytt sedan.
Kommer att börja packa redan under Januari månad.
Får ju nycklarna 1/3 och då vill jag genast börja göra iordning det nya.

Sätta upp gardinstänger och gardiner.
Ta dit saker vartefter och plocka in för att få en god ordning från första början.

Sedan får vi se hur mina nuvarande hyresvärdar gör med denna lägenhet.
Om de kan ta den en månad tidigare oxh vi kan flytta helt direkt vi får det nya.
Denna skall ju rotrenoveras och de visste inte om de fick tag i hantverkare innan februari månads slut.
Håller tummarna att det är flyt så vi inte behöver ha dubbla hyror under mars.

Nu ska jag dricka upp mitt morgonkaffe här i sängen och dra på mig lite smink.
Att jag blir piggare gör också att jag ser gladare och mindre hålögd ut.

Så härligt :)
Det går framåt.
Snart kanske jag kan knäppa igen mina jobbarbyxor igen.
När vikten lägger sig tillrätta, sakta men säkert.

I min ålder brukar många redan ha stadgat sig sedan lång tid tillbaka med sin kärlek och livskamrat.
För min del kom kärleken sent in i mitt liv.

Visst har jag älskat och varit förälskad tidigare, i mitt äktenskap och även efter.
Men jag har aldrig känt som jag gör nu.Ett sådant djup i mina känslor.
En sådan passion, tillit och glädje.

I min kärlek idag känner jag en sådan trygghet.Han låter mig vara den jag är, utan att ifrågasätta.
Jag måste inte stå till svars för hur jag tänker, agerar och mår.
Han bara finns där för mig :) i alla väder och sinnestillstånd.

När vi talar om detta så kan han bara le mot mig och säga: Varför skulle jag vilja ändra på dig?
Du är den jag älskar så som du är.
Sedan kan han rada upp de egenskaper han finner hos mig.

När jag hör honom säga dessa ord så fylls jag av en sådan värme inombords.
Det är ju precis så jag känner för honom.
Finns ingenting jag vill ändra hos honom.En mer ärlig och öppen man med en inre vilja och styrka, har jag aldrig tidigare mött i mitt liv.

Han vill så väl för så många och det jag mest beundrar hos honom, det är hans förmåga att säga ifrån när någon kliver över gränser.
Ingen trampar ner honom!

Jag är ärligt talat så grymt trött på alla velournissar i vårt land som inte vågar rakryggade, stå upp för sig själv och sin familj.
Det mesas och daltas åt alla håll och kanter.
Resultatet blir bara att ingen vågar säga sin mening.
Jag avskyr sådant!

Var rak och ärlig!
Stå för din sak och tro på det du gör.
Det är enda linjen som gäller.
Dalt och pjolt leder ingenstans.

Jag ser så fram emot att flytta ihop med min, både fysiskt och psykiskt starka, rakryggade och ärliga man.
Vi kommer att vara och är redan ett hållbart team som står upp för varandra.
Vi vet vart vi har varandra och vet vad den andre känner och tycker om tillvaron.

Det han säger till mig, det menar han och så vill jag ha det i relationen till den människa jag lever närmast.
Sedan är det viktigt med passion och glöd.En gemensam tillvaro med mycket fysisk närhet, alla tider på dygnet och det överallt.
Finns inga begränsningar.

Aldrig att vi kommer behöva vakta ryggen mot varandra utan den öppna dialogen skall ständigt finnas där.
Rakt språk, red ut om något är oklart och sedan gå vidare.
Inget ältande, gnällande, skällande eller i övrigt, själadödande vill vi ha.
Det finns inte tid för sådant.
Livet är alldeles för sårbart och kort för att lägga tiden på en massa onödigt dravel.

Vi skall leva fullt ut, njuta och må gott av varandras närhet och trygghet.
Skapa en gemensam tillvaro som passar oss båda.
I detta också egentid som också är oerhört viktigt.

Vi har fördelen att arbeta med samma sak och det skapar en förståelse.
Det boende vi redan hittat och kommer flytta till 1/3 som senast är en första viktig del i vårt praktiska liv.
Bo bra.Trivas på arbetet.
Köra den bil vi båda vill ha.

Se till att ha den fritid med de aktiviteter vi båda vill ägna oss åt.
Tillsammans eller var för sig.Det finns inget som säger att man måste sitta fast i varann som plåster ständigt.
Tilliten och tryggheten är grundpelaren i en sund relation.

Vi har gjort valet att leva tillsammans och då kommer vi att använda alla dessa fördelar vi har, i vårt lika tänk.
Gemensamma passioner som ger oss så oerhört mycket.

Drömmar som vi redan börjat förverkliga som saknats i bådas liv tidigare.
Prova nya saker, leva ut känslor och passioner.

En härlig tid väntar.
Självklart inte ständigt i rosenskimmer men jag vet att vi båda kommer att göra vårt yttersta för att detta skall bli bra.

Vi skapar en energi tillsammans som ger oss styrkan att ta hand om allt det som ligger ikring oss.
Båda har vi gamla sjuka föräldrar.
Barn och syskon som behöver oss ibland.
Djur kommer alltid att finnas i vårt liv och vi har även den gemensamma passionen husvagnsliv.

Styrkan att bära varandra finns redan.
Ingen av oss har någon som helst nytta av att försöka trycka ner den andre eller på något vis vilja ont.

Båda är vi ordningsmänniskor.
Helt, snyggt och rent vill vi ha det.
Praktiskt och lättarbetat.

Jag längtar så efter att vi skall gemensamt inreda vårt nya hem.

Börja på nytt, tillsammans med en människa i denna ålder, är ett beslut som man tar bara om man är absolut säker på sina känslor.

Han är mannen jag sökt, som jag inte trodde fanns.
Som jag hade givit upp att söka efter.
En dag stod han bara där, tog min hand i sin starka, trygga hand och presenterade sig.
Aldrig jag trott att vi idag skulle stå där vi är idag...

Sambos om ca 3 veckor.

Vad jag älskar denna man.
Mitt livs kärlek
Detta trodde jag inte när jag med stor sorg i mitt hjärta lämnade Örebro och min dåvarande kärlek, för drygt 2 år sedan.
Med tron att jag aldrig kommer hitta mannen jag kan fungera med till fullo

Nu är vi snart sambo....

En dröm går i uppfyllelse :)

Varje dag i resten av vårt liv vill jag värna och vårda kärleken vi bär, för varandra och för vårt liv i gemenskap.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta!