Lördagen började för mig redan klockan 6.
Var trött och ville helst sova lite till men detta var ju en lite annorlunda dag.
Jag och kollegan L hade tagit på oss uppdraget att storrengöra en av våra Setra dubbeldäckare.

Rngöringsapparatur hade inhandlats av företaget för att få detta gjort ordentligt.

Vi möttes upp 7.00 och började med att starta upp bussen som stod iskall i -8 graders kyla ute.

Monterade ihop alla redskap och läste bruksanvisningar noga.Vill ju göra rätt och vara rädd om vår utrustning.

Plockade bort alla tidningar, soppåsar och säkerhetsföreskrifter från varje plats.Grovstädade då det var skräp kvar överallt.
Petade loss tuggummin.

Körde in bussen i tvätthallen och drog/skruvade loss och ut, alla golvmattor. Tvättade dem noga med högtryckstvätten.
Hängde upp över stegar och egna utklurade ställen :)

Sedan dammsög jag noga alla golv och skrymslen.
Kollegan började tvätta säten.
Jobbade på så svetten rann.

Sedan tog jag över sätestvätten och han fortsatte med att ångtvätta toalett, förarplats, under säten och i alla vråer där skiten samlas.
Tuggummin överallt!

Kort kort kaffepaus så jag fick i mig frukostmackan.Stretade vidare.
Bilden på tvättvattnet är efter 6 st säten i bussens nedervåning.
Så äckligt!!

Kollegan drog loss alla stolssitsar för att det skulle bli ordentligt gjort.
Peta loss tuggummin på ca 20 sätersitsar tar tid.

Tvättade även stolsryggen på båda sidor.
Kaffespill överallt vid de små fällbara borden.Det är ju textil bakom.
Fyllde på vatten och medel säkert 20 gånger.
Totalt 82 säten, med förarplatsen.
Jag tvättade 70 stycken.
Kravlade omkring och vred mig som en märla i de trånga uteymmena.

Vid lunchtid kom min älskade man med mat åt oss.
Åt det under skratt och tok med värme och gemenskap med ännu en go kollega som hade sin rast.
Vi hade kort rast då pressen på oss var stor att hinna denna buss samma dag.

Fortsatte och slet med vårt.
Ångtvättade.Skurade golv, lister, fotstöd, bord och alla tänkbara ställen.
Skurvattnet kolsvart ständigt.
Tuggummin fastkletade tom i taket på sina ställen.

Mot eftermiddagen var jag totalt färdig i kroppen.Kunde ju inte stå upprätt alls på övervåningen under arbetet.
Ständigt krökt rygg då det är så lågt i tak.
Ryggen och höftena skrek av smärta.

När sätena var klara så satte kollegan tillbaks alla sitsar.
De sitter så hårt så jag rådde inte på dem.

Skurade och bonade golvet uppe.
När allt torkat och vi plockat undan all utrustning så var klockan 17.00
Då hade vi kvar att ta in alla nytvättade mattor och sätta fast.

Som tur kom min älskade och hjälpte till med den långa, tunga gångmattan till övervåningen, för jag var helt uttömd på krafter.

Fönstren fick vi lov att lämna denna gång.
Vi varken hann eller orkade dem samma dag.
Jag lyckades klämma min hand när vi körde in bussen på verkstaden för att torka över natten.
En av portarna kom farande med full kraft och det stod en grej i vägen.
Det gjorde ont vill jag lova.
Är öm och svullen idag.

Satt och pratade, drack kaffe och pustade ut innan vi for hemåt.
Då var klockan 17.45
Vi hade varit igång sedan 7.00

Pjuh!
Fint blev det :)