Nu har jag garnerat och levererat smörgåstårtorna till jobbet.

Jag var ju hemma måndag förra veckan, efter att min syster gick bort under Söndagen.

Den måndagen var fylld i telefonsamtal till olika instanser och i en känsla av overklighet.
Jättesvårt att ta in det som upplevts, dagen innan, då min lillasyster tog sitt sista andetag, med oss i familjen runt sig.
På det följde en sådan smärta, förtvivlan och känslan av att detta inte var sant....
Min hjärna började genast arbeta praktiskt. Dels för att jag är van vid att agera så som storasyster.
Känslorna stoppar jag undan och plockar fram dem med de människor som jag känner mig trygg med.
Min älskade sambo och mina egna vuxna barn.

Där kan jag visa vad jag känner och bara låta sorgen strömma ut.
Annars biter jag ihop och bara agerar.
Fixar med allt som måste göras så saker och ting kan lägga sig till ro hos min systers barn och min mor.
Dödsboet skall bli klart innan jag släpper ut min sorg över det som hänt.

Tisdagen jobbade jag i vanlig ordning och sedan var Onsdagen fylld igen med göromål.Dels med dödaboet men också mina/våra egna ting som behövde göras på en ledig dag.
Var vaken i 23 timmar innan sänggång.

Sedan har jag jobbat tors, fre, lör, sön och långa, jobbiga dagar.
Hostan börjar äntligen ge vika och det är så skönt.
Hostar bara stundtals och inte dygnet runt som tidigare.

Min sambo har varit kraschad helt i helgen med sin hosta.
Tvingad till vila för att återhämta sig efter veckan.

I Lördags var min egen födelsedag och den kändes liksom fel på nåt vis.

Så idag är jag trött.
Jättetrött och det får jag inte vara då det är mycket som skall göras.

Men jag hade lovat smörgåstårta på jobbet sen långt tillbaks och det löftet håller jag.
Igår kväll gjorde jag dem klara så långt som att det skall på garnering bara.

Satt i soffan bredvid min älskling och hackade purjolök, öppnade tonfiskburkar, skalade ägg och blandade majonäs i fyllningen till tårtorna.
Kryddade och smakade av och såg på ishockey och pratade samtidigt om allt möjligt.
Vi fick äntligen lite timmar tillsammans.

De färdiga tårtorna har stått i kylan på balkongen och gonat till sig.
Med fördel göras dagen innan de skall garneras och ätas.

Om en stund skall jag gå upp och göra dem klara.
Jag somnade om efter att min älskling åkte och jobbade vid 4 tiden.
Hade tänkt åka med honom, med tårtorna och göra dem klara på jobbet.
Men mitt huvud satte stopp.
En molande migränattack var på gång och jag tog en Eeze och kröp ner djupare i sängen.

Vaknade igen vid 6 tiden och det hade släppt.
Pjuh! Vilken tur. Jag har inte tid med sånt idag.

Nu upp och igång.
Första kaffekoppen är tömd och klar.

Min syster väntar på att jag skall ordna med resten av hennes begravning.
En hedersvärd uppgift för mig.
Jag gör det av stor kärlek och saknad efter henne.

Hennes sista färd skall vara vacker och minnesvärd.