Det här årets Maj månad är nog den jobbigaste jag kan minnas någonsin i mitt liv.
Lägger den gärna bakom mig

Håller på härhemma och städar, dammar och skurar, inför morgondagens begravningskaffe.

Tyvärr blir det bara jag från min systers sida.De övriga väljer att avstå från det jag och mina döttrar vill bjuda på.
Det respekterar jag fullt ut.
Var och en gör precis som denne vill.

Vi väljer iallafall att hedra minnet av min syster med att samlas här hos oss efter begravningen.

Min yngsta dotter kommer att göra handbuketten åt oss imorgon.
Vi har köpt blodröda, vackra rosor och små söta nejlikor.

Ett rött band skall knytas om varje handbukett.

Jag har tinat upp en morotskaka som jag gjort tidigare.
Småkakor blir det som jag köpt.
Har inte hunnit eller orkat baka egna.

Äldsta dottern kommer med en tårta som hon själv gjort.

Jag har även vindruvor och godis om någon föredrar det.

Jag plockar härhemma, vilsen, yr och konstig.
Allt känns så overkligt.....

Min lillasyster....

Sista arbetsdagen innan jag kan släppa den biten...
Att bita ihop tar sådan energi.

Redan i eftermiddag kan jag lägga all kraft på min lillasysters begravning och kaffet efteråt som vi har hos oss