Sitter härhemma i soffan, tidigt denna Torsdagsmorgon....
Vaknade för en timme sedan och kunde inte somna om.
Älsklingen låg tätt intill mig med sin trygga värme och snarkade gott.

Jag kände mig ledsen och faktiskt riktigt ensam, där jag låg i mörkret.
Ensam med mina tankar och frågor som surrade i huvudet.

Hade under kvällen fått bud ifrån en kär god vän, att en gemensam vän till oss gått bort.
Hittats död i sin bostad....
En ung människa.
Så ung att hon kunnat vara mitt barn...

Denna ödmjuka, vänliga och rara tjej som gav sitt allt för att hjälpa andra i livet som hade det svårt.
Förra året vigdes hon till diakon...

Det känns så ofattbart att hon nu inte längre finns i livet, med sitt vänliga leende, sin godhet och sitt söta väsen.

I min hjärna spinner det igång tankarna om hur sårbart livet är, så skört.
När som helst kan livet slockna för oss, precis närsomhelst!

Jag ser in i det brinnande ljuset...

Tänker på mina barn och barnbarn, min gamla sjuka mamma, min älskade och hans gamla sjuka föräldrar...
Livet är så skört.
Plötsligt kan livet bara slockna för våra ögon.

Tänker på hur livet går vidare efter en människas bortgång.
Det är ju inte mer än veckor sedan som vi i vår familj var på min lillasysters begravning.
Min lillasyster finns inte längre bland oss.
Hon efterlämnade sina vuxna barn, vår mor och x sambo i stor sorg och saknad.

Ändå går livet framåt...
Om än hackigt och knackigt med all den sorg alla bär, men vi lever vidare.

Jag kände där jag låg i sängen, bredvid min snarkande älskling, att jag behöver få ur mig tankarna i huvudet, klumpen som ligger i magen och hjärtat, som ett hårt bowlingklot.
Jag vill släppa ut känslan, gråta ut så den lättar.
Men det går inte...
Det har liksom fastnat.

Livet är så skört...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det tidig Tisdag morgon och jag vaknade efter en natt med djup, nästan medvetslös sömn. Natten innan var det svårt att komma till ro då jag anlände rätt sent och skulle upp tidigt. Det blev slarv med matintaget också igår och det gjorde nog...

Söndagen bjöd på jättefint somigt väder, men hu så kyligt. Men kylan märkte jag inte av där vid bussratten. Hann äta frukost denna morgon innan det bar iväg till Kristinehamn för lastning av tågresenärer till Karlstad och Oslo. Jag fick med mång...

Kände mig trött och hungrig när jag gick ut till bussen och hämtade laddsladden till min mobil. Passerade receptionen på hotellet och kunde inte motstå att köpa mig en Linssallad med handskalade räkor och kokt ägg som kostade 89:- Har köpt nåt...

Vaknade jättetidigt i husbilen. Det bar minusgrader ute och det kändes inne hos mig där i bilen. Pannan gick igång ofta. Bryggde på gott starkt kaffe och låg sedan kvar i söngvärnen en stund. Hörde hur kollegor hämtade sina bussar. Jag fick ...

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...