Vi köpte ju ny, begagnad bil för en dryg månad sedan.

Elsa :) som vi döpte henne till.
Hon har nu blivit stående i garaget efter att motorlampan tändes i Torsdags kväll.
Kontaktade Möller bil där vi köpte henne och fick då besked att Elsa bör in för koll av vad som felar då lampan tänts.

Kom i kontakt med den verkstad som har hand om deras garantifel och vi fick komma direkt och få checkat vad som händer.
På vägen dit stannade hon helt, motorn lade av.
Fick igång henne igen och testet gjordes.
Visade sig vara bränsletillförseln, någon givare som strulade.
Verkstaden hade ingen möjlighet att fixa felet förrän om en dryg vecka.

Kontaktade säljaren igen och sedan följde en väntan hemma.
Fanns ingen hjälp att få så vi stod utan bil.

Sååå typiskt!
Vi som behövde henne så mycket just nu.
Sista semesterdagarna och vi stod utan bil.

Fanns ingen annan råd än att ta en hyrbil över helgen.

Det blev det vi fick och för oss en lösning spm kändes helt ok.
Bil behövdes

Vi gick till Centralen hemifrån oss och hämtade ut den från Avis.

Tog en biltur direkt för att känna på fordonet.
Åkte till Strömsholm och fikade på Markan där

Satt där och bara njöt av sommarvärmen, gott fikabröd och ledighet.
Kom en liten regnskvätt men den tog vi.
Satt kvar ute ändå när andra flydde inomhus.
Kort skur som snabbt torkade upp.

Vi körde vidare efter en timme.
Hem.och hämtade badkläder och for till Vad gropen och jag badade givetvis.
Regnmolnen hängde tunga en bit bort.

Kärestan satt på stranden och förundrades över att jag älskar att bada fast det var kallt vatten.
Vad gropen blir aldrig riktigt varm utan den är klar, ren och kylig

Jag är en del av vattnet.
Borde egentligen bo vid vatten.
Havet eller någon sjö.
Så mycket som jag älskar att bada

Så Elsas stopp gjorde inte vår tillvaro mer än att vi fick lov att öppna plånboken för extrautgiften med hyrbil
Har den hela helgen

Jag fick ju precis innan semestern lov att byta telefon.
Min Iphone som jag haft drygt ett år bara hade jäklats ett tag med laddningen.
Till slut spräcktes glaset vid nedre delen av displayen och dessutom så blev telefonen skållhet emellanåt, under användning

Det blev till att byta modell helt då jag fått nog av Iphone som inte riktigt längre höll måttet i min värld.
Enormt mycket krångel med dem/den.
Hade ju liknande problem med överhettning av den förra också

Så det blev nytt abonnemang och en Sony.

Fixade igång den hjälpligt till vår resa till Norge.
Men mina foton var inte överförda.

Igår satt min älskade sambo med sin dator och min gamla mobil och grejade i några timmar
Han lyckades få över alla foton och även annat som det var krångel med överföringen, pga av annorlunda operativsystem
Han är klurig min goa gubbe :)
Envis som han är :)
Så nu fungerar allt.

Vid 6.50 onsdag morgon, hojtade min mobil att det var dags att vakna.
Jag förstod först inte varför den ville väcka, men mindes sedan att jag bokat tvättid klockan 7.
Enda tiden som fanns att få de närmaste dagarna.

Hade så mycket tvätt efter våra semesterveckor att det verkligen var hög tid att få detta fixat, innan jobbet börjar igen på måndag.

Pallrade mig upp.
På med en klännning och ner med alla tre tunga kassar fyllda, till källaren med hiasen vi har turen att den finns i vår trapp.
Sorterade och startade igång tre maskiner med tvätt.

Uppför trapporna, av med klänningen och ner i sängvärmen, intill min älskade sambo.
Ställde väckning en timme senare och somnade om.
Jag var jättetrött.

Sov ca 45 minuter och sedan upp.
På med kaffe som jag sedan njöt av på vår balkong.
Där stod det och väntade blommor som vi inhandlat dagen innan från Burgers Växtgård i Köping, efter vi lämnat av vovven hemma hos sig.
Allt skulle planteras om och balkongen städas.
Detta hade jag framför mig som syssla denna dag, en kär syssla.

Hämtade upp färdig tvätt, laddade nya maskiner och hängde upp de väldoftande, rena plaggen.
Hängde tvätt överallt i vår bostad.
Kärestan var vaken vid det laget och vi åt frukost på balkongen.

Hängde de sista maskinerna tvätt och satte sedan igång med plantering.
Mysigt, rogivande samt jobbigt då det var varmt i solen på balkongen.
Dammsög, skurade bort vägsmuts, möblerade om och ändrade runt så det blev bra.
Älskar våran stora, fina och rymliga balkong.

Efter det blev klart valde min sambo att åka till jobbet för att låna ett vägguttag där för dammsugning av vår bil.
Behövdes efter semesterresorna och vovves färd, med sin vita päls.

Han åkte iväg med en påse med badkläder och ombyte åt mig, då jag valde att gå till jobbet.
Vill komma igång redan denna vecka med att gå den sträckan, på 4.5 km till vår arbetsplats.
Lite småjobbigt och varmt, men kändes bra ändå att få röra på mig ordentligt.

Träffade chefen och kollegor.
Fick lite positiva besked om hösten och med det i bagaget så åkte jag och kärestan, till Björnön så jag fick bada.
Vi hade mycket att prata om vad gäller jobbet.
Ska vi stanna eller lämna Swebus.
Vi funderar vidare och låter hösten komma och ser hur våra scheman blir och hur stora förändringarna blir för depå Västerås då Nobina tar över oss helt.

Vi avaktar ett tag till.
Vore skönt att slippa byta arbetsplats igen men om vår situation blir ohållbar så finns andra jobb.
Vi känner ingen oro.

Båda var vi hungriga så det blev gopizza på ett spontant stopp längs Björnövägen.
Toppengott och mängder med mat som vi tog hem, det som vi inte orkade äta.

For sedan hem och jag sov en kort stund då vi vilade på maten.
Sedan kaffe och pistageglass innan vi åkte ut igen.
Hämtade en kabel som kärestan behövde och inhandlade syrsor till spindelgumman som indikerat att hon var hungrig.

Klockan var då vid 18 tiden när vi kom hem och slog oss till ro för dagen.
Satt i soffan i några timmar och bara degade.
Äldsta dotter och barnbarnet åkte ner till Öland för att vara med min yngsta dotter och barnbarn i deras husvagn
Därifrån kom vackra bilder

Vacker regnbåge mot rosa himmel.

Gjorde kväller vid 23.30 så jag har inte sovit många timmar
Ska straxt lägga mig att sova några timmar till
Känner mig lugnare efter att ha rensat hjärnan lite, skrivit av mig och låtit tankarna flöda.

Sitter härhemma i soffan, tidigt denna Torsdagsmorgon....
Vaknade för en timme sedan och kunde inte somna om.
Älsklingen låg tätt intill mig med sin trygga värme och snarkade gott.

Jag kände mig ledsen och faktiskt riktigt ensam, där jag låg i mörkret.
Ensam med mina tankar och frågor som surrade i huvudet.

Hade under kvällen fått bud ifrån en kär god vän, att en gemensam vän till oss gått bort.
Hittats död i sin bostad....
En ung människa.
Så ung att hon kunnat vara mitt barn...

Denna ödmjuka, vänliga och rara tjej som gav sitt allt för att hjälpa andra i livet som hade det svårt.
Förra året vigdes hon till diakon...

Det känns så ofattbart att hon nu inte längre finns i livet, med sitt vänliga leende, sin godhet och sitt söta väsen.

I min hjärna spinner det igång tankarna om hur sårbart livet är, så skört.
När som helst kan livet slockna för oss, precis närsomhelst!

Jag ser in i det brinnande ljuset...

Tänker på mina barn och barnbarn, min gamla sjuka mamma, min älskade och hans gamla sjuka föräldrar...
Livet är så skört.
Plötsligt kan livet bara slockna för våra ögon.

Tänker på hur livet går vidare efter en människas bortgång.
Det är ju inte mer än veckor sedan som vi i vår familj var på min lillasysters begravning.
Min lillasyster finns inte längre bland oss.
Hon efterlämnade sina vuxna barn, vår mor och x sambo i stor sorg och saknad.

Ändå går livet framåt...
Om än hackigt och knackigt med all den sorg alla bär, men vi lever vidare.

Jag kände där jag låg i sängen, bredvid min snarkande älskling, att jag behöver få ur mig tankarna i huvudet, klumpen som ligger i magen och hjärtat, som ett hårt bowlingklot.
Jag vill släppa ut känslan, gråta ut så den lättar.
Men det går inte...
Det har liksom fastnat.

Livet är så skört...

Igår när jag åkte ifrån min dotter så satt jag där i bilen och tänkte slå en signal till min syster.

Det har nu gått över två månader sedan hon gick bort, men i min hjärna lever hon ännu.
Jag ser bilden för mig där hon sitter i sin fåtölj i lägenheten på Resmilan.
Stundtals sovande och i vaket tillstånd ständigt blossande på sin cigarett.

Nu är det inte så....
Lägenheten är tömd på hennes tillhörigheter, urstädad av hennes barn och x sambo.
Där bor någon annan nu...

Jag får liksom inte inte det i mitt huvud att min syster inte längre finns bland oss
Hjärnan tillåter inte det....

Den 27/6 var urnsättningen av henne
Jag valde att inte vara där
Kände att mitt farväl var vid begravningen

Det går inte längre att ringa till min syster....

Jag saknar henne så

Hoppas och ber att hon har det bra i himlen hos vår far
Att hon slipper lida.
Utan ångest och sjukdom

Fredagens planerade besök på finbilscruisingen under Västerås Summer Meet, byttes raskt till något helt annat.

Vi fick till oss min sambos exhustrus hund och då blev allt annorlunda i tillvaron.

Vi valde att åka ut till husvagnen och hade där en dag i solen med många bad.
Ett av baden med vovve också.

Jag var en hel del i solen och det var ju tur, för dagen efter följdes av regn i stort sett hela dagen.
Det behövs ju också i naturen såklart.
Planerna ändrades igen och jag valde att ta ett besök hos min äldsta dotter med familj, i Eskilstuna
Åkte iväg efter frukost och disk.Hade självklart tagit min simtur i Hjälmaren först, direkt på morgonen efter en lång natts sömn.

Stannade hos dem i några timmar.
Blev bjuden på god mat och tårta till kaffet.

For åter till husvagnen och två trötta grabbar som sovit en hel del, varit ute och gått och hängt i husvagnen då det regnat mest hela tiden.
Vi tog en kort promenad med vovve och jag badade trots regnet.
Varmt och skönt i vattnet.

Hängde förtält och kom fram till att Söndagen skulle bli annorlunda mot vad vi planerat också
Vi skulle ha hälsat på sambons föräldrar då pappan fyllde år i Fredags
Han låg på sjukhus efter andnöd så detta besök blev inställt.

På kvällen gick vi en skön långpromenad med vovve i skogen och på stranden
Det var äntligen uppehåll

Sedan häng i förtältet till ljudet av hundar överallt då det är nåt evenemang med småhundar som det verkar i helgen
Grannar bakom oss festade och levde om till sent.

Hoppas på något bättre väder Söndag
En vecka kvar av semestern

Våra vackra lyktor på balkongen

Jag har under semestern, vissa dagar känt mig yr och konstig.
Blir samtidigt liksom matt och orkeslös och hjärtat tar skutt och pauser om vartannat

Funderar på om jag inte längre behöver min blodtrycksmedicin utan det blir för lågt trycket, när jag tar medicinen

Måste nog ta ett läkarbesök fast det är semester