Idag hade vi tid hos Familjens jurist för bouppteckning.

Den enda som fanns på plats var jag, som tagit hand om min syster dödsbo, med allt vad det innebär.

Det har inte varit enkelt kan jag lova.
Ordna med begravning, se till att den blev betald.
Många instanser har jag varit i kontakt med för att lösa allting längs färd.Timmar i kö hos banken, samtal och möten med socialen osv, osv...

Som tur var behövde jag inte befatta mig i tömning av bostaden hennes och inte heller var jag med vid urnsättningen
Kände liksom att vi tog farväl där i kapellet vid min systers kista.

Under färd har jag känt en enorm oro inför hur allt skall lösas, då det inte fanns medel att tillgå.
Räkningar, påminnelser och inkassokrav har trillat in vartefter och fortsätter hela tiden.
Känns så olustigt med dessa inkassobrev.... Jag har aldrig i mitt liv fått något sådant själv.
Nu kommer det då in till ett dödsbo och jag kunde inget göra åt det.

Idag kunde jag då äntligen lägga allt i händerna på en jurist som tar hand om det som nu står på tur.
Bouppteckning och deklaration.
Slutklämmen närmar sig och för mig är det en enorm lättnad att lämna över till en sakkunnig.

Hon var mycket nöjd med allt jag åstadkommit så långt och alla papper jag noggrant lagt i en fin ordning i en egen pärm.
Jag kunde där hos henne redogöra för allt och lämna hos henne för sammanställning.

En stor börda lämnade mina axlar då jag tog hissen ner från 19:e våningen i Skrapan, där mötet var.

Gick hem, trött , svettig och yr igenom centrum.
Hem till en stor kopp starkt kaffe.

Tårarna rann på mig då jag högt pratade med min syster, som jag saknar så....
Jag berättade att jag hoppas och önskar, av hela mitt hjärta att hon har det bra där hon nu är.

Kändes lite som att även jag nu får tid att sörja henne, min lillasyster.

En oro inom mig, som jag burit sedan hon somnade in i den eviga sömnen 7:e maj, får nu möjligheten att släppa.

Jag ber för min mor och för min systers barn.
Ber om styrka och hopp om att sorgen och saknaden lägger sig på en nivå som alla tre orkar bära.

Livet går vidare....

Allt tar sin tid och kraft...

Vila i frid min lillasyrra.

Storasyrran fixar det praktiska.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det tidig Tisdag morgon och jag vaknade efter en natt med djup, nästan medvetslös sömn. Natten innan var det svårt att komma till ro då jag anlände rätt sent och skulle upp tidigt. Det blev slarv med matintaget också igår och det gjorde nog...

Söndagen bjöd på jättefint somigt väder, men hu så kyligt. Men kylan märkte jag inte av där vid bussratten. Hann äta frukost denna morgon innan det bar iväg till Kristinehamn för lastning av tågresenärer till Karlstad och Oslo. Jag fick med mång...

Kände mig trött och hungrig när jag gick ut till bussen och hämtade laddsladden till min mobil. Passerade receptionen på hotellet och kunde inte motstå att köpa mig en Linssallad med handskalade räkor och kokt ägg som kostade 89:- Har köpt nåt...

Vaknade jättetidigt i husbilen. Det bar minusgrader ute och det kändes inne hos mig där i bilen. Pannan gick igång ofta. Bryggde på gott starkt kaffe och låg sedan kvar i söngvärnen en stund. Hörde hur kollegor hämtade sina bussar. Jag fick ...

Måndagen började jag med att haltande av smärta kliva upp tidigt och få igång kroppen innan det var dags att köra barnbarnet till skolan och direkt därefter åka och besiktiga min lilla bil. Jättetrevlig besiktning. Dekra i Svista hemma i Eskilstun...