Alla inlägg under november 2017

Av Sirpa Niva - 19 november 2017 07:29

Trots att jag kunnat sova riktigt länge idag, så vaknade jag redan innan 5.
Låg kvar och lyssnade på tystnaden som var riktigt behaglig.

Ville sova lite till men det gick ju inte då hjärnan spann igång med sorteringen av intryck från det dygn som gått.

Jag vaknade på hotell Scandic Klara i Stockholm och min älskade sambo låg fortfarande och sov tungt.
Vårt rum som ligger på andra våningen, kändes alldeles lagom för oss, i det ändamål vi denna gång hade med boendet.
Bara att ta det lugnt och sova en god natt.

Det var lite livat på kvällen när grannar kom till sina rum. Det pratades och stojades högt utanför vår dörr men när de försvann så har det varit tyst och lugnt.

Vi kom hit igår eftermiddag vid 17 tiden.
Gick från Cityterminalen.
Alldeles lagom gångavstånd för oss som var trötta och bara ville stänga allt liv ute och vara för oss själva.
Dagen hade börjat tidigt och vad vi gjort under dagen tar jag i ett separat blogginlägg.

Jag smög upp och gick på toa för att sedan krypa ner under det fluffiga täcket igen, in i värmen och fridfullheten.
Älsklingen sov tungt.

Bloggade om mina härliga nylonstrumpor som jag älskar att bära.
Tänkte på hur skönt det var att komma hemifrån.
Inte behöva gå upp och utföra alla pikter innan lång dag på jobbet.
Det gäller att ta tillvara alla guldstunder, som jag kallar dem för.
Njuta av att bara finnas till och vänta in själen som hamnar på efterkälken, när livet ramlar på med en rungande hastighet.

Låg kvar en timme där i mörkret innan jag kände att morgonkaffe vore toppen.
Vi var så försekomna igår kväll, att vi gick till ett närliggande Hemköp och inhandlade instantkaffe, lite annat smått och gott, innan vi parkerade oss i rummet, i sängen och bara trivdes.

Vi hade då installerat oss ordentligt på rummet och konstaterat att detta var perfekt för oss, just nu då vi behövde bara vara tillsammans och njuta, leva och vila.

Älsklingen såg en hockeymatch på tv, åt chips. Jag låg och dåsade med en kaffekopp i handen, bredvid honom i sängen.
Unnade mig en veckotidning som jag bläddrade lite i innan ögonlocken hotade med att falla ner.
Jag var jättetrött och det tillät jag mig att vara.

Det var så grymt skönt att bara ligga och idissla dagen i själen.
Lägga in det på energikontot som ett plus.
Denna weekend behövde vi verkligen.

Tjejen i Receptionen var helt underbar i sitt sätt att bemöta oss, då vi anlände.
Det var jättemycket människor i rörelse i stan då vi gick till hotellet. Stressigt för min hjärna, som hade vid det laget fått nog av stojiga människor.
Likaså i hotellets restaurang som ligger i anslutning till receptionen.
Jag ville bara bort från allt och stänga vår dörr.

Energiladdning på hotell sitter fint...

Fotot är utsikten från vårt fönster.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 19 november 2017 05:56

Du som följt mig ett tag här på min blogg vet ju att jag har en passion i livet, som jag nuförtiden inte ofta hinner njuta av.

Att bära nylon.
Det är en underbar njutning att trä på nylonstrumpor på mina långa ben.
Äkta nylon vill jag ha, inga billighetsvarianter.
Sköna strumphållare till dessa, så strumpan sitter rakt och fint.
Helst vill jag bära nylon med söm.
Det är för mig så stilfullt, lite elegant och sexigt.
Jag känner mig så härligt kvinnlig.

Denna helg, då vi är lediga och ute på sköna äventyr, bär jag nylon med söm.
Svarta, skimrande och helt underbara mot huden.
En smekning för kropp och själ.
För mig ger det balsam för hela mitt väsen, att tillåtas få vara kvinna fullt ut.

Min älskade är en man som tycker om äkta kvinnlighet.
Han njuter av mina långa ben i alla lägen, men det sista lilla extra kommer fram med nylonet och sömmar framförallt.
Lite 50 tal över det hela och jag är ju av årsmodell 59 så det är ju perfekt.

Denna helg bär jag svarta nylon med söm.
Skimrande, mjuka och formsydda, just för mina ben.
Skimret är så vackert.
Fotot är taget vid ett tidigare tillfälle, med samma strumpor.

Vi beställer ju dessa sönheter från England och de är dyra.
Så jag är rädd om dem.
Just de formsydda för mina ben är de vackraste.
Mina smycken, som jag kallar dem för.

Hela denna helg bär jag mina smycken med värdighet och stolthet.
Som en riktig kvinna.
Jag är en riktig kvinna och det skall ingen ta ifrån mig.
Jag bär det jag älskar och som jag även ser att många andra uppskattar.

Det tänds en speciell glimt i äldre mäns och även kvinnors ögon då de ser nylon med söm.
Väcker säkert minnen till liv.
Från deras ungdom då kvinnorna bar nylon och med söm som ett helt naturligt inslag i livet.

Vi har vår passion, min älskade man och jag.
En stor njutning för oss båda.

Hans varma, smeksamma hand på mitt ben :) Det är passion och kärlek för mig.

ANNONS
Av Sirpa Niva - 17 november 2017 05:19

Den som tror att jobbet som terminalvärd på Arlanda, för Swebus är ett glassarjobb, får gärna hänga med mig en dag och testa.

Jag bär ju mobilen på mig och igår fick jag ihop dessa steg.

Det är ett traskande i ett och på golv som är hårda.
Jag klagar inte utan bara konstaterar fakta.

Igår var det dessutom väldigt mycket kundkontakter då ett par av våra bussar kom in försenade, fast i trafiken.
Jag höll kunderna vid gott mod och förklarade läget.
Längsta förseningen blev 15 minuter och det är en hel del om man som vissa av dem, inte hade nog varma kläder.

Det var folk som varit i Australien, spanien, afrika och jag vet inte allt.
Stor temperaturskillnad mot våran vinter, som ännu inte slagit till ordentligt.
Jag klarade mig fint då min nya jacka är varm och skön.

Jag fick mycket frågor om annat också från andra frusna resenärer.
Hann med ett par kortare raster bara då jag kunde gå åt sida och äta lite.
Energi går åt till allt mitt traskande och utevistelsen.

På Arlanda börjar det vara julpyntat lite varstans och det känns trevligt.
Den långa glasgången har sin ljusgardin uppsatt, som är jättefint när det är mörkt ute.
Tog en bild över solnedgången, bakom SAS plan som stod inne.
Blir inte så bra när jag tar igenom glasrutor.

Ett par härliga kunder som jag pratade extra länge med under väntan igår, tyckte att jag skulle bli bjuden på en resa till värmen någonstans, så som jag bjöd på mig själv och gav Swebus så fin reklam.
Samt att jag var ute i så många timmar varje dag och då vore värme en fin gåva till mig.

Gulliga tankar från goa människor.

Jag drömmer mig bort en kort stund varje dag då jag stannar till längs min vandring mellan terminalerna och tittar ut på startande plan.
Den lyxen unnar jag mig.

Igår hade jag så mycket goa kunder som kom från alla möjliga håll i världen.
Jag hjälpte dem att köpa biljetter klart och berättade om hur allt går till med deras väntande bussresa.
Det är så härligt att se hur kunden går ner i varv och blir trygg av mina ord.

Jag hjälpte många äldre med bagaget så de bara kunde gå in i varma bussen.
Möttes av en enorm tacksamhet.

Flera av de kunder jag hade där på plats, provade Swebus för första gången.
De brukade åka tåg men hade övergett tågen pga den osäkerhet som råder med resande på tåg.
De sa att Swebus gick att lita på och att ha en Terminalvärd dessutom fann de som en underbar trygghet.
En fysisk person som kunde ge svar på allt.

Så härligt för mig att höra.
Att jag är värdefull för dem i deras resplan.

De tyckte att min jacka var toppen för det syntes verkligen vilka jag företrädde.
Vitt med Swebuslogga precis som våra bussar.

Min dag igår var härlig och jag åkte hem med trygg kollega i 16 bussen till Västerås.
Även den lastade jag och lastade ur i Västerås. Visade kunderna vart anslutningen till Karlstad stannar.
Den var något sen igår.

Mycket olyckor längs våra vägar när det är halt väglag som nu.
Det påverkar oss självklart när vägar blir avstängda och vi inte kommer fram.


Av Sirpa Niva - 16 november 2017 20:29

Idag kom det en vinterjacka med en av våra bussar från Stockholm.
Kändes fantastiskt att ta på en varm jacka som gick ner ordentligt bak, över rumpan som jag varit så kall om.

Fick också en piketröja och en mössa.
Vita fina kläder med swebus på.
I like it :)

Av Sirpa Niva - 16 november 2017 12:01

Hade ledig dag från jobbet igår och det för att kunna ta hand om mitt lilla barnbarn, medans mor hennes var på viktiga besök.

Vaknade jättetidigt fast jag var ledig.
Låg kvar i sängen och tittade runt bland lediga jobb och skrev mejl.
Gick upp och kände mig nedstämd, trött och liksom känslan av att jag inte vet om jag har ork och lust att kämpa så på jobbet som jag gör mest hela tiden.

Känns som jag trampar vatten och kommer ingenvart.
Problemställningar dyker upp som inte är mina egentligen men det blir jag som får bära skott för dem.
Sådant blir energisugande.

Jag kämpar på med alla turerna på Arlanda som jag finns tillgänglig vid och det är ju en hel del under de timmar jag vistas där.
Känner mig ensam i det jag gör, fast jag har människor omkring mig hela tiden.
Som jag hjälper tillrätta och finns för.

Många luckor öppnas och stängs och jag lyfter mängder med bagage för att få fram minuter åt mina kollegor att ta utav för att klara av tiden till nästa tur.

Totalt hjälper jag 21 turer.
Det tar sin tid och kraft.

Denna lediga dag krävde kropp och hjärna vila, fast jag ville göra saker hemma men jag iddes inte, helt enkelt.

Självklart gjorde jag hemmasysslorna och fixade mängder med mat.
Mot eftermiddagen kom lillungen och hundarna.
Jag skjutsade min dotter till centrum medans sambon passade de andra.

Hämtade henne två timmar senare.
Det blev mat och kaffe innan de åkte hem till sitt och vi gjorde straxt kväller.
Jättetrötta båda två

Av Sirpa Niva - 15 november 2017 04:50

Igår Tisdag, åkte jag som vanligt till Arlanda för att jobba som Terminalvärd.
Det var -7 grader ute när jag gick hemifrån och det såg ut att bli en strålande solig dag.

En lugn dag med inte alls så mycket resenärer på bussarna som vi brukar ha.
Det var lugnt på hela Arlanda så troligen var det ett mindre resande över lag denna dag

Jag passade på att ta lite fina foton på blomgrupperna som nu börjar se lite medtagna ut i kylan.
Men än hänger en del av växterna med, vackrare än någonsin.

Jag hade själv också en mellandag.

Mådde inte så bra efter att jag insett att kanske kämpar förgäves här på Arlanda.
Det jag gör har nog inget större värde hos fler än några få.

Meningen är ju inte att jag skall göra kollegornas jobb medans de hämtar kaffe åt sig, utan tanken är att vi ska hjälpas åt med jobbet så att kunderna och de själva får det lättare och smidigare med resandet/arbetet.

Det är konstigt att några få alltid måste utnyttja och missbruka det som görs extra.

Jag har blivit en form av städerska och bussvakt åt några kollegor och det gillar jag inte.
Jag sätter snart stopp på detta om jag inte blir lyssnad på och återgår till min körning och fortsätter söka annat arbete.

Kan vi inte ro båten tillsammans så är jag inte intresserad att ro extra för att några bara skall glida med.

Svårare än så är det inte.

Av Sirpa Niva - 13 november 2017 22:21

Idag åkte min egen fleecejacka på då thermometern visade på -5 när jag traskade iväg till Resecentrum.

Kom väl till pass på Arlanda i kylan.

Av Sirpa Niva - 13 november 2017 22:18

Det blev en hel del vandrat på Arlanda idag.
Jag hade fullt upp med att pinna fram.och tillbaka, mellan våra ankommande och avgående bussar.

Mycket resenärer och det är jättekul.

Motion får jag :) helt klart!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7 8 9
10
11 12
13
14
15 16 17
18
19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29 30
<<< November 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se