Igår morse när jag gick upp var det krisigt.
Jag var så in i bomben trött och med rungande huvudvärk.
Tog tabletter så värken lugnade sig något.

Var yr och vimmelkantig då jag gick till bussen. Kroppen drog åt vänster när jag gick, så det var bara att balansera upp hela tiden.
Tröttsamt!

Åkte med en kollega som hade förståelse för att jag inte mådde bra, så han gjorde nästan allt jobb själv.
Var inte så många resenärer.

Satt och mejlade till min chef och berättade hur jag mådde och hur förvirrat det var för mig med kommande dagar, då jag inte visste om/vem/ när jag skulle få hjälp på Arlanda.
Jag hade ju tänkt vara hemma Tisdag men fick då plötsligt en värd med som jag skulle lära upp.
Så där försvann den ledigheten, som jag var i enormt behov utav.

Väl på Arlanda fick jag till mig en av de nya, helt otränade värdarna som i sin tur vände åter mot Cityterminalen, då hon fick order om det.
Jag förstod ingenting, tills han jag haft dagen innan lät meddela, att han blivit dirigerad till mig på Arlanda.

Min goa chef hade ordnat så jag fick vara ledig idag och gå med Niclas, som värden heter, under Onsdagen så han blev varm i kläderna.
Jag blev så glad att jag fick tårar i ögonen, där i min förtvivlade trötthet.

C sände turlistor med en buss, som jag bytte ut på alla terminaler och sedan tog vi hand om bussarna tillsammans.
Tillfälliga turlistor över helgerna, då körningarna är ändrade.

Tog hand om en psykiskt sjuk människa som inte visste vart hon skulle.
Tydligen hade hon irrat på Arlanda under morgonen, då jag pratade med Skyddsvakten.
Jag vill ju inte att någon far illa så de skulle ta hand om henne och checka av vart hon hörde hemma.
En sådan stackars människa kan råka illa ut rejält om det kommer någon oärlig person i hennes väg.

Kämpade mig igenom dagen och åkte sedan hem med en tur som hade stora problem och jag behövdes.
En lånebuss kom våran förare i, 15 minuter försenad.
Jag fick skäll av en resenär som bokat tåganslutning för tajt och som skulle missa den.
Hon var riktigt otrevlig mot mig så jag fick lov att vänligt be henne att avsluta samtalet, vända sig till kundtjänst med klagomålen och inte mig.
Jag var utom min makt att hjälpa henne med problemen som uppstod, då hon bokat en anslutning som var under 10 min från vår ankomst.
Sånt funkar över huvud taget inte.
Allra minst vintertid.
Hon bar ansvaret själv då hon medvetet bokat så.
Inte via oss.

Det hela slutade med att hon ändå fick bli kvar på Arlanda då hon inte hade allt bagage.
En väska var på vift nånstans, kom hon på efter att hon lastat in.
Det var bara att lyfta ut allt igen.

Hjälpte hela vägen med kontakt av trafikledning, bytesförare och lite annat som måste fixas till nästa tur med samma buss.
Hjälpte lasta ur och åter lasta, visera och få iväg bussen från Västerås, efter förarbyte.

En av våra 888 mot Oslo stod fast på bärgningsbil då den lagt av i en korsning och blockerade trafiken i rusningstrafik.
Vilken dag!!

Jag tog stadsbuss 2 till Lidl på Björnövägen och började handla det sista i matväg till Julen.
Älsklingen kom dit när jag var nästan färdig och hämtade med bil.
Han hade i sin tur levererat julmatvaror till sin son i Köping, där han kommer att vara några timmar på Julafton, med sina båda söner.

Vi kom hem hungriga och trötta.
Skönt få handlat.
Fixade god mat.
Åt potatiskroketter med leverstuvning.
Stuvningen hade jag sparat i frysen från min dotter, då hon gjorde åt oss.

Så gott med rårörda lingon och färskt bröd med skivor av Baronost, som min älskling hade hittat då han handlade.
Mariestads alkoholfria öl till detta.
Himmel vad vi njöt av allt, till levande ljus och fina glas.

Kaffe och gottis efteråt.
Låg sedan trötta och dästa i soffan.
Min puls låg skyhög och det värkte i huvudet igen.

Under dagen på Arlanda så fick jag två så rejäla yrselattacker att jag trodde att jag skulle tuppa av.
Hann fånga upp dem med att sätta mig en stund.

Någonting är så totalt fel i min kropp
Med posten låg det med en kallelse till Hjärtavdelningen den 23/1.
Först provtagningar en vecka innan.

Så orkar jag bara kämpa mig fram till dess så kommer allt att ordna sig.
Jobbar vidare och försöker få vila på fritiden.

Vi hade somnat igår kväll då jag väcks av att telefonen ringer.
Kärestan skulle upp 3 idag så jag stängde ner samtalet direkt.
Min puls rusade iväg så jag trodde att jag skulle kvävas.
Gick upp och ut till soffan för att inte störa kärestan, som behövde sin sömn.

Efter några minuter kommer ett meddelande från en kollega att jag satt upp fel turlista på en av terminalerna.
Vad sjutton måste han ringa om en sån sak, 21.30 på kvällen.
Inte åker jag väl till Arlanda mitt i natten och byter....
Meddelande hade väl räckt som jag skulle se på morgonen.

Kunde inte somna på tre timmar då pulsen galopperade i över 100.
När den var nere på 80 så kom sömnen smygande och jag sov i soffan.

Min ork avtar mer och mer och jag vet snart inte hur jag skall fixa detta.

Varje dag kämpar jag med skyhög puls, andfåddhet och ork som hotar med att alldeles lägga av.
Känner bara för att ge upp stundtals...

På kvällarna tjuter det i huvudet, vilopuls på 90-95, vilket resulterar i att kroppen går på högvarv även i vila.
Huvudet värker och det känns som blodkärlen på händernas översidor är för trånga. Det gör ont!
Jag har svårt att sova, trots att jag är dödstrött.
Fast jag sedan sova så är jag trött ständigt ändå
Jag jag svårt att hålla armarna uppe nå längre stunder. De tar slut i krafterna liksom.

Allt oftare måste jag stanna på Arlanda, i trappor tex och hämta andan.
Känns som jag skall kvävas.
Sockerdricka i fingrarna...
Flåsar som ett ånglok.

Ringde Vårdcentralen i Måndags och de ringde åter igår.
Läkartid finns att få i mitten av Januari.
Rådet var att om jag blir sämre så skall jag åka in akut.

Så jag kämpar på...
Än har jag inte tuppat av.
Har hunnit fånga upp det med att helt enkelt sätta mig en stund.

Går långa sträckor varje dag i jobbet och till och från bussen också.

Igår ca 13.000 steg.

Har inte råd att bli hemma med krämporna heller
Det är bra att jag inte kör buss

Vet inte om detta är min läckande hjärtklaff som ställer till med detta
Väntar på att få komma in till hjärtmottagningen.
Det är kö och ca 3 månaders väntetid

Bara att gilla läget.

Läste nåt om att det är fara för stroke med detta i kroppen...

Nog är det helt otroligt att jag som kundvärd på Arlanda, får stå till svars för kunders bagage, som lämnats kvar av dem själva i en stad långt, långt borta, där de startade sin resa.

Suck!!

Jag har knappast stått och lastat deras grejer där.... I den stad som ligger 40 mil bort...

Det är inte lätt att vara kvinna i Sverige idag.

Jag är kärringen i vitt som de anklagade....Jag råkade komma i dessa människors väg i Västerås då jag åkte hem från mitt jobb på Arlanda.
På så vis var det lätt att bara snappa upp mig som syndabock till deras egen berättelse.
Jag fanns ju inte där och kunde försvara mig.

Deras väskor hämtades sedan av taxi som betalades av.... Ja vad tror ni??
Precis... MIV.

Funderar starkt på att flytta långt in i skogen för att slippa få skit.

Jag tycker synd om människor som är överkänsliga eller rent av allergiska mot Hyacinter.
Den doften är Jul för mig.
Har varit sedan barnsben.
Hyacint och Julgran.

Nu har ju inte vi någon levande gran, då jag inte vill köpa ett träd som får leva i nån vecka bara och sedan kastas bort.
Har aldrig gillat det.
Bättre att de får stå kvar och bli stora vackra träd och virke en dag istället.

Vi köpte 4 små Hyacinter härom dagen.
Nu slår de ut, en efter en i full prakt och det doftar Jul i vårt hem.

Nu är det mesta inhandlat i julklappar.
Det roligaste jobbet är kvar, att slå in dem.

Det gillar jag!

Började lite smått igår, efter vårt besök hos goda vänner.
För mig är det lite som terapi att slå in någonting i fint papper, med snören och hälsning.

Ett sätt att umgås med kärestan, som satt vid sin dator och smuttade på sin kalla öl.
Vi småpratar om dittan och dattan.
En skön stund helt enkelt.

Den kommande veckan får vi kvällarna tillsammans, då han jobbar förmiddagar och jag kan förhoppningsvis vara hemma till 18 som senast.

Någon dag far jag vidare med buss till Surahammar och hälsar på lilla mamma.
Det får bli direktövergång från Arlandabussen.

Sedan på Fredag el Lördag efter jobbet blir det tillverkning av Janssons Frestelse.
Både till Julafton hos dottern med familj i Eskilstuna och vårt Julfira på Annandagen, härhemma.

Pussla ihop denna vecka blir intressant.

Börjar med denna dag, Söndag.
Just nu är det -10 ute och jag skall till bussen om en stund.
Full dag på Arlanda som Kundvärd.

Idag efter att sambon och jag varit till Erikslunds Shoppingcenter och inhandlat lite julklappar, så for vi ut till lillsyrrans viloplats och tände ett ljus i lyktan.
Lämnade också en vacker blomma.

Känns alltid bra att ha besökt henne en stund.
Saknaden är återigen mera påtaglig, då det närmar sig Jul.
Jag brukade ju besöka henne med någonting med mig. Vi hade ofta gofika eller så åt vi frukost som jag hade med mig.

Sedan åkte vi hem.
Värmde på Gulaschsoppa, som var supergod och åt gott bröd till.
Kaffe och en stunds vila, efter välbehövlig dusch.

Tog på oss sköna kläder och åkte ut för att hälsa på en god vän, som vi inte sett, på över ett år.
Det blev ett möte med varma kramar.
Mycket hade vi att prata om, med hans hustru också, som jag träffade för första gången.
Vi fikade och satt vid en varm braskamin.

Jag fick njuta av att klappa katter.
En gammelkatta som är döv och hon spann så det dånade när jag satt och smekte henne över den mjuka pälsen.

Det var ett gripande, känslosamt möte med vår kära vän.
Mycket har hänt sedan vi sågs senast och jag kände stundtals att jag hade svårt att hålla mina tårar i styr, då hans hustru berättade om hur livet hade varit.

De har kämpat och kämpar ännu, efter en fruktansvärd olycka som skakade om oss alla i chock för ett år sedan.

Efter drygt två timmar bröt vi upp och åkte hemåt.
Vi kommer snart att ses igen, helt klart, då vi nu tagit steget till ett första besök.

Elsa Saab och jag var iväg tidigt imorse och storhandlade på Hälla.
Det blev både Maxi och Willys.
Hon muttrade om att behöva jobba så tidigt, en för henne ledig dag, tydligen.

Trots att detta är enda lediga dagen för mig, innan Julafton, så är jag uppe tidigt.
Hann inte sova riktigt så länge som kropp och knopp behövt, men det får jag ta igen ikväll istället, lägga mig tidigare.

Ska först ner och dra igång tvättmaskinerna.
Min jobbjacka ser hemsk ut igen, efter alla droppande bussluckor.
Det är vägsalt och jag vet inte allt i den smutsen.

Hade besök av två nya kundvärdar igår på Arlanda, med sin handledare.
Deras jackor var så vita och rena.

När maskinerna är igång så sticker jag och Saaben Elsa till Maxi och handlar.
Kommer nog att besöka Willys också för att byta ut kolsyretub till vattenautomaten.

Sedan hem igen, hänga tvätt och äta frukost.

I eftermiddag skall vi åka och hälsa på en kär god vän och kollega till oss.
Ser fram emot det besöket, som vi skulle gjort för länge sedan, men det har inte blivit av.
Var sak har ju sin tid, heter det ju.

Jag får verkligen planera min tid noga fram till Jul.
Det kommer att vara intensiva dagar på Arlanda.
Framförallt 22-23 som är de värsta resdagarna innan Jul.

Det jag har kvar att göra till julbordet på Julafton i Eskilstuna, är Janssons Frestelse.
Den vill jag inte frysa så det får bli en eller två dagar innan jag gör den.

Annars är det julklappar kvar att inhandla.
Kommer bara att ge flera till barnbarnen.
Mina barn får någonting, men inget stort och dyrt.
Vi behöver pengarna till oss själva.

Straxt bär det iväg ner i tvättstugan.
Dagen måste igång om jag skall hinna allt som är tänkt.

Jobb igen imorgon Söndag