Direktlänk till inlägg 10 januari 2018
Jag borde kunna hantera detta bättre, men orkeslösheten och oron för framtiden tar liksom tag i allt.
Jag lever just nu i en ständig frustration.
Hjärnan är kreativ och i full gång, nästan som vanligt, men kroppen är som en motsträvig klump.
Anstränger jag den för mycket så kopplas trötthet och yrsel in direkt.
Hjärtrytmen lever rövare och jag mår pyton.
Igår var en sådan dag då jag bara ville klättra på väggarana, bokstavligen.
Jag kom på den kloka iden att vilja testa jobba 50% från torsdag denna vecka.
Mejlade min chef och förelog att jag kunde vara på Arlanda 50% om dagarna.
Körning är ju uteslutet med yrseln.
Jag kan ju inte äventyra andra människors liv vid bussratten.
Dessutom skulle inte orken räcka till att koncentrera mig så många timmar, utan paus någonstans.
Sambon och jag åkte ut på ärenden på förmiddagen.
Sedan följde jag med honom på hans första körpass.
Där i bussen ringde chefen och meddelade att det inte var så enkelt att bara plocka in mig sådär på Arlanda. Han skulle höra av sig närmare under nästa vecka.
I min värld lät det konstigt.
Jag var ju stationerad där innan jag blev sjuk, innan Jul.
Så han rådde mig till att fortsätta sjukskrivningen då jag inte var körduglig.
Tappade sugen helt ett tag där i bussen.
Pratade med min sambo och han förstod min känsla.
Jag kände som att jag bara var ett problem för min arbetsgivare, när jag vill tillbaks till jobbet, i en långsammare takt.
Jag har nu varit sjukskriven sedan 27/12.
Dvs idag 15:e dagen.
Så idag måste jag ge min läkare rätt då han ville att jag blir hemma tills undersökningen på Hjärtmottagningen 23/1.
Har bokat en telefontid.
Känner mig så nerstämd och betydelselös.
Jävla kropp som bråkar!!
Igår kväll hade jag det jobbigt med ett dunkande hjärta igen och andfåddhet där jag satt i soffan.
Som den planerare jag är i min natur så måste jag nu lägga upp mina dagar denna vecka, tills chefen ringer igen.
På ett sätt så jag känner att jag ändå uträttar någonting.
Med de begränsade krafter jag har.
Ska ta idag och först ta snacket med sjukvården om läkarintyget.
Vill bara förlänga denna vecka ut.
Ger inte upp om 50% än. Kanske får jag det nästa vecka.
Sedan skall jag ringa Hjärtmottagningen om de prover som skall tas, inför den större undersökningen.
Om de kan tas nu i veckan, så är det gjort.
Jag skall boka tid hos Caravan i Eskilstuna för service av våran husvagn i April.
Så den är klar sedan för boende sommarsäsong Malingsbo.
Imorgon blir det nog ett besök hos mor och då tar jag bussen.
Känner mig inte trygg vid ratten.
Sist jag körde till läkaren i Sura så var jag helt slut efteråt, av att koncentrera mig så i trafiken och att parera yrseln.
Det gör jag inte om!
Idag skall jag också laga till en större mängd av min köttfärsås så det finns att äta och frysa in.
Vi får se hur detta blir....
Igår efter att jag åkt med min kära i hans buss, så blev jag yr, gång på gång.
Hjärtat bankade stundtals så jag kippade efter andan.
Väl hemma så var jag totalt färdig.
Kallsvettig och jätteyr, trött och gråtfärdig.
Ändå satt jag bara i bussen och inget gjorde....
Är detta jag??
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 |
19 |
20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|