Ville katt, som har sitt hem hos min yngsta dotter i vanliga fall.
Men som nu är "utlånad" till oss för att jag behöver ha sällskap hemma, då jag är sjukskriven.

Ville är en underbar, social, busig, pratig och jätterar kisse som ger både mig och sambon enormt mycket.
Han är dessutom grymt söt och kelig, precis som min Titti var.

Se bara så lika de är till utseendet också.

Två första fotona är Ville och de två efterföljande är Titti.

Mitt lilla barnbarn och jag åt mat, såg på Barnkanalen och jag tom tog en kort tupplur på soffan, medans hon spelade nåt kul spel på sin mobil.

Ludde orolig och olydig.
Inte lätt när hans bästis återigen åkte in på djursjukhus.

Efter några timmar kom min dotter tillbaka.
Lilly blev inlagd och de behandlar hennes öga.
Det visar sig hur den svarar på behandling.
Hon kommer inom en snar framtid att mista synen på det ögat, vad som än görs.

Då blir det bortoperation av den som är bäst.
Om hennes höga ålder klarar det vill säga.

Vi år se hur utgången blir.
Hon är under bästa vården på Strömsholm.

Vi fikade och pratade en stund innan de åkte hem till sitt.
De väntar besök under kvällen. Bra det så får mina tjejer mera stöd därhemma.

Mina krafter var borta innan de ens kom hit och de var helt väck när de åkt.
Bra jag kunde hjälpa med något iallafall.

Vi håller tummar för lilla Lilly.
Fina Bassetjejen

Dottern ringde när jag stod och skar upp grönsaker till soppan.

Basseten Lilly hade återigen blivit sämre i sina ögon och måste in till djursjukhuset.

Det var bara att ta hit mitt barnbarn och den andra bassen Ludde.

Jag bredde iordning matiga smörgåsar till dottern då väntan kan bli lång på djursjukhuset.
Skickade med en energismoothie också så hon får krafter till det som väntar.

Skönt för henne att bara koncentrera sig på Lilly i stunden.

Vi får se hur detta utvecklar sig...

Väldigt enkel och nyttig Grönsakssoppa har vi nu skaffat ingredienser till.

Innehåller Potatis, palsternacka, morot och rotselleri. Vatten och lite olja.
Det ingår purjolök i receptet men jag hoppar över det.
Grönsaksbuljong som hör till fastepaketet.

Kärestan som behöver mera protein i sig fick en egen soppa med riktigt köttig finsk korv till.

Denna soppa kommer jag att äta till middag sedan.
Har redan till lunch intagit en färdigköpt, fryst ostsoppa med broccoli.

Köpte även en tesort till.
Örtte med kamomill

Torsdagsmorgonen bjöd på den härliga överraskningen, med att jag vaknade med så mycket lättare känsla i kropp och själ.

Hade inte ont, varken i huvudet eller hjärtat.
Var tvungen att ligga kvar en stund och bara intala mig själv att det var sant.
Det låg inget betongsugga över bröstkorgen.
Hjärnan var klarare och tankarna mera positiva.
Något spirade i själen... Ett hopp :)

Steg upp och tog mina tabletter.
Jag äter ju sedan drygt ett år tillbaka, blodtrycksmedicin.
Även omeprazol för min skiftmage, som den läkaren trodde var orsaken till den hosta jag då hade.
Har sällan ont i magen mera, så jag äter dem vidare.

Fixade kaffe. Gav Ville hans frukost givetvis.
Satte mig sedan i soffan och bara njöt av att känna mig bättre.
Sambon vaknade.
Jag gick ner i tvättstugan då jag bokat tvättid tidigt för att få det klart innan orken tröt.
Skönt få tvättat.
Gillar doften av nytvättat hemma.

Sambon åkte och tränade innan jobbet.
Jag fixade lite mat tills han kom åter från gympasset.

Försökte att njuta av känslan att inte vara helt slut. Samtidigt lägga band på mig så jag inte rusade iväg och gjorde en massa som inte orken räckt till, under de senaste veckorna.

Redan i höstas köpte jag hem ett fastepaket som jag nu börjat snegla på.
Vitaminfasta.
Med juicer och buljong, örtthe som ingredienser.

Min mathållning under sjuktiden har var under all kritik.
Jag har stoppat i mig det som jag orkat fixa och varit sugen på.
Självklart mest kolhydrater och framförallt socker, i form av kakor, godis och annat som varit kvar sen Julen. Pepparkakor är för mig så gudomligt gott under December.
Brieost en riktig last.
Allt har gått ner med lätthet i min trötta käft.

Fullt medveten om att det inte alls är bra för varken kropp eller själ med ett intag av detta slag.

Sedan i detta har jag ju knappt rört på mig, så musklerna jag hade på mina ben efter alla milen på Arlanda, har lagt sig i vila.
Fettdepåerna börjar sakta men säkert att fyllas på med allt överskott jag skyfflar in genom brödluckan under näsan.

Fnyyyys!!

Typiskt "tyckasyndommigsjälvbeteende"
Jag har ingen annan än mitt eget svaga sinne att skylla på. Tröst i stunden och hopp om att få energi, vilket blivit tvärtom istället.

Säkert har jag petat tillbaka hälften av det jag lyckades få bort under förvintern i depåerna.

Dags att agera igen för att komma ur det destruktiva beteendet.
Jag ångrar bara själv om jag låter det gå för långt.
Ingen gör jobbet åt mig, så det är bara att agera.

Där ser jag Vitaminfastan nu som en bra start.
Mjukt och försiktigt bara lägga bort gottiset, brödet och äta/dricka sånt som kroppen behöver, för att bygga upp mina krafter.

Kaffet behöver minskas, för det är något jag hämtat ork ur under sjuktiden.
En lösning som funkat några minuter.

Så idag tog jag första steget.

Vaknade även denna fredagsmorgon med lättare känsla i kropp och själ. Så skönt!
Sovit natten riktigt bra.

Kaffe har jag druckit denna morgon.
Kommer att äta yoghurt och Hälsomål till frukost.

Blir denna morgon med yoghurt med socker
tillsatt tyvärr, det enda vi har hemma.

Sedan örtte till mellis på förmiddagen.
Kanske tar en slurk kaffe för att inte kalla tillbaka huvudvärken.
Vill inte ha tillbaks den smärtan igen.
Hade ont igår kväll innan sovdags och det tog energi kan jag lova.

Fast jag hade haft några lite jobbiga telefonsamtal under eftermiddagen som gav mig oro i själen.
Huvudvärken kan ha kommit från det.
Livet pågår ju ändå, fast jag är sjukskriven och hemma.
Vissa saker måste ordnas fast orken är knapp.

Sedan får det bli en god och närande soppa ur frysen till lunch.

Örtte på eftermiddagen och tar nog buljong till middag.
Eller så får jag med hjälp av sambon åka och köpa nån mer soppa.
Har också recept på egna goda grönsakssoppor.

Drar försiktigt igång så för att sedan om ett par dagar gå över helt på bara vätska.

Gör ett försök så får vi se hur min kropp och ork svarar.
Kan ju inte vara till nackdel iallafall med att lägga bort överskottet av kolhydrater och socker.

Tröstetiden får nu vara över.
Dags att hjälpa kroppen på allvar att bygga energier. Känner nu att jag har viljan och orken till det.

Jag vill åter till livet.
Hör ju inte direkt till kategorin Soffpaddor.
Aktiviteter är min melodi.
Saknar allt det jag tycker om.
Umgänge med människor, jobbet, träning och framförallt mina barnbarn och deras kramar och bus.

Jag testar så får vi se :)
Kan ju inte försämra något inom mig iallafall. Hjärtdefekten kan ju inte påverkas annat än positivt av ett sunt leverne.

Håller er uppdaterade om hur det går och vilka effekterna blir

Kommer också att vila i mängd och parti.
Försöka att röra på mig så det känns att kroppen gör något.
Inte för mycket!
En bit i taget nu, sakta men säkert framåt.

En ny humleart i Sverige.

En Bombus :)
Bara namnet är ju så gulligt.

Vitnoshumla

Tänk dig själv en vit nos på en humla.
Hur ser en humlenos ut?
Sedan att den hittats i paradiset Öland är ju en självklarhet.

Jag måste bara studera humlorna i sommar om det är en Bombus.

Så härligt med en ny art i vår natur

Efter ännu en natt av medvetslös sömn så vaknade jag med ett spirande hopp i hjärtat, istället för tryck och smärta.

Hade igår en sådan där dag då jag kämpade med känslan av att vara en slöhög bara.

Gick och lade mig trött och ledsen.
Somna omedelbart.
Ändå hade jag mest bara vilat hela dagen.

Inom mig pågår en brottningsmatch som tar enormt med energi.
Skriver med vänner som försöker få mig att förstå verkligheten.
I att mitt värde inte består i huruvida jag presterar på arbetet och hur nöjd arbetsgivaren är över det jag åstadkommer.

Den Duktiga Sirpa har tagit över just nu och jag kämpar med att brotta ner henne.
Hon bjuder på enormt motstånd då min finska uppfostran och sisu vägrar vika åt sidan.

Jag har i stort sett hela mitt liv, tjänat mina egna pengar, genom hårt arbete, där jag känt att jag förtjänat dessa tusingar på kontot.

Livet kostar ju ändå lika mycket, om inte mera när man är sjukskriven.
Det tillkommer kostnader för läkarbesök och mediciner.

Allt annat finns ju kvar att betala varje månad. Hyra, mat, bilen och andra omkostnader.

Detta skapar en enorm oro inom mig.
Veta att kommande månad blir 3-4 tusen kronor mindre in.
Sedan efter det vet jag ju inte nå hur länge det tar, innan Försäkringskassan betalar ut något.
Jag är ju bara en vanlig knegare och vi kommer sist av dem så får ta del av de skattepengar vi betalat in hela livet.

Att inte orka någonting i stort sett hemma heller, knäcker mig.
Ständigt vara trött och yr, vimsig och slutkörd.

Allt tar på psyket nå så grymt!

Denna morgon vaknade jag med en lättare känsla i bröstkorgen.
Tidigare mornar har jag haft tung huvudvärk och ett tryck över bröstet som fått mig att känna som att jag inte får luft.
Många mornar har vaknandet bestått i att hjärtat dunkat så hårt att det väckt mig, med andnöd.
Kallsvettig och värk i huvud och leder.

Idag kändes det bättre och mitt hopp tänd genast, att jag nu kan ta ett steg framåt i tillfrisknandet, kanske.

Jag stannar i den här känslan så länge det bara går.
Gör inget extra, utan bara njuter av känslan

Den ger sånt skönt hopp om bättring....

När min älskade sambo åkt till jobbet vid 14 tiden så var jag parkerad i min soffhörna.

Kändes jobbigt när han åkte iväg, för jag visste att väglaget inte var nådigt idag.
Som igår så låg det en dimma överallt som kom ner på marken och lade sig som en isskorpa överallt.

Mycket olyckor hela tiden och såna dagar är inte lätta för yrkestrafiken.
Stopp och trubbel överallt.

Sambon ringde mig vid 17.30 tiden och det var som jag befarat, jättehalt.
Jag vet att han är proffsig men det finns så mycket andra, ovarsamma nötter ute på vägarna.

Jag såg på tv hela eftermiddagen och kvällen. Somnade till ett par gånger.
Ätit mat och kakor till kaffet.
Borde inte göra det då jag känner att fläsket växer då jag inte rör på mig som jag brukar.
Blir lite som tröst eller tristessäta av det hela.
Godis från Julen finns kvar och det hänger med sådant också.

Nu har jag lagt mig och kärestan kommer hem om en och en halv timme.
Jag har huvudvärk och hela kvällen har jag känt hur hjärtat skuttat omkring, lite som den tycker. Knepig oregelbunden rytm..

Orkeslösheten närvarande givetvis...

Undrar hur mina vackra blommor på Arlanda mår nu i kylan.
Det var ett tag sedan jag tog bilder på dem