Alla inlägg den 11 februari 2018

Av Sirpa Niva - 11 februari 2018 13:04

Igår tog jag mig en promenad som blev ganska lång, med tanke på hur begränsad min ork ännu är.

Det var skönt, kallt och samtidigt tufft.
Mådde bra efteråt av den friska luften och stegen i benen.
Min kropp är ju så van att röra på sig mycket att detta blev ett igenkännande för benen och själen.
Någonting som gör gott för hela mitt välbefinnande.

Gjorde något liknande idag.
Sambon släppte av mig vid syrrans viloplats på Hovdestalund och for sedan vidare för att tvätta våran Saab Elsa.
Jag tände ljus och pratade med syrran en stund innan vidare vandring på kyrkogården.

Mycket vackra viloplatser för människor med annan härkomst. Stora som monument vissa. Utsmyckade och jättevackra.
Inget jag ville ta foton på av respekt för griftefriden.
Där var stilla och tyst.

Gick sedan vidare mot Tunby, längs cykelbanan.
Vek av och gick runt Tunby, vidare bortåt Finnslätten.
Mina steg är inte raska som de brukar i vanliga fall, utan vanlig promenadtakt.
Orkar inte mer än så.

Jag hittar ett tempo som gör att benen bara traskar på av sig själv.
Hann gå till Motorstadion innan sambon ringde, att han var klar med tvätten.
Då var jag ganska frusen och hör och häpna... Skönt trött :)

Blev upplockad, vartefter vi åkte hem.
Elsa blänkte så ren och fin.
Bilden jag lagt ut är från tidigare tillfälle.

Väl hemma blev jag så glad över att jag orkade gå uppför alla trappor hem, utan att stanna och pusta
Visst var jag andfådd men jag kunde gå hela vägen upp till tredje våningen.

Tidigare måste jag stanna både 1 och 2 gånger och hämta andan.

Jäklar vad glad jag var :)

Nåt händer med min kropp nu och det åt positiva hållet.
Promenaderna är superbra då de bygger energi fast kroppen får jobba.
Promenera är så lindrig form av motion.

Känns som jag använder rätt metod till att återvända i hälsa och ork.

Fixade mat efter ombyte.
Jag åt köttsoppa och sallad.
Sambon tog sig en pizza ur ugnen.

Ligger nu och vilar.... Jättetrött i benen och kroppen men glad :)

ANNONS
Av Sirpa Niva - 11 februari 2018 08:05

Det är tidig morgon ännu. Söndag, ledig dag för min älskade sambo som sover ännu.
Jag vaknade efter knappt 6 timmars sömn. Vilket för mig är det naturliga antalet timmar att sova.

Känner mig hyfsat utvilad.
Detta känns som det kan bli en Plusdag.
Jag ska hädanefter kalla mina dagar för Plus eller Minusdagar. Allt efter mående och ork.

Ville katt har fått sitt morgongodis som är ett måste. Nu ligger han på fönsterbrädan i vardagsrummet och slumrar, med det varma elementet under sig.
En av hans favoritplatser.

Jag har mitt morgonkaffe bredvid mig, blodtrycksmedicinen tagen.
Mår bra, jämfört med tidigare.
Tror att uteluften igår vid min ganska långa, fast långsamma promenad gjorde sitt till.
Någonstans inom mig spirar en gnutta ork, kraft och framåttänk med hopp.

Kroppen är nu avvand socker. Visst får den något litet i den mat jag äter, men inte i form av godis, kakor eller nåt sådant.
Vikten minskar, muskelmassan ökar pyttelite i taget.
Spännande att följa med den våg som kärestan köpte för ett par veckor sedan.
Den mäter vikt, kroppsfett, muskelmassa, benmassa och vätska.

Igår åt jag Gulaschsoppa, några skivor Flatbröd, jordgubbsshake jag själv blandade.
Hade en hungrig dag så det blev en potatis/löksoppa och innan sänggång en burk tonfisk i olja som är så gott.
Det fick magen nöjd.

Jag är helt övertygad om att mitt mående och orken förbättras av kostomläggningen.
Tillsammans med vila och diverse verktyg för att motverka negativa tankar i känslan av att vara oanvändbar pga orkeslöshet.

Kommer nu i veckan att tillföra mera grönsaker i kosten.
Det gäller att se upp med en del av de sk viktnedgångsprodukterna då de innehåller mängder med socker.
Barsen bla och smothisar.
Inget av detta finns i vårt skafferi.

Fick en varnande hint från min svägerska inatt via messenger, där hon skrev just om dessa fällor som många går på.
Hon har sin metod att använda för att gå ner i vikt och må bra, det är toppen.
Vi är alla så olika i hur det funkar bäst.

För mig krävs en sträng diet ett tag och sedan planar jag ut den till ett normalt ätande.
Sedan gäller det att hålla den biten och inte dra iväg i "tröstäta" som det blev för mig när jag insjuknade.
En jakt på energi från tomma kalorier. Dvs socker och kolhydrater.
Det som hjärnans belöningssystem uppfattar som energigivande.

Ett steg i taget framåt.... Sakta men säkert.

I lugn och ro utan inblandning från människor som inte vill mig väl.

ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19
20
21
22 23 24 25
26 27 28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ minatankebanor med Blogkeen
Följ minatankebanor med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se