Chefen ringde två gånger idag och bekräftade att jag är friad från körningen i helgen då jag inte känner mig körduglig.

Yrseln har kommit och gått idag och vid ett tillfälle svartnade det för ögonen.

Var med om en händelse idag som rörde upp så kraftiga känslor att det fick den effekten.

Bloggar mer om det sedan när allt lagt sig tillrätta.
Vi var till Tingsrätten för andra gången i ärendet

Så helgen blir ledig och sedan kan jag jobba måndagen som vanligt med support.

Skönt få det klart så långt.

När jag är i konstant stress som vägrar ge vika så kan jag inte vara stilla.
Idag har det blivit en massa gjort fast det bara är lunchtid.

Lagat iordning en ordentlig frukost till mig.
Omelett som jag fick tvinga i mig.
Äter LCHF och det krävs då att jag äter.
Funkar inte att svälta sig.

Åt omeletten och kände mig bättre i magen efteråt.
Skurade balkongen från allt trafikdamm som blir därute, då vi bor så nära en tungt trafikerad väg.
Lagade iordning lunchmaten.
Kycklinggryta med fetaost och paprika.

Städade i köket.
Rensade i skåp och skafferi.
Packade ner sådant som skall till husvagnen.
Plockade med lösa papper in i pärmarna de hörde hemma.
Kollade syrrans dödsbos deklaration.
Kräver agering längre fram.

Packade sänglinne och badlakan, handdukar och lite kläder till husvagnen.
Betalade bort räkningen på husvagnens reparation.
Så nu är det fattigt igen.
Men vagnen är redo att tas till Malingsbo 27/4.

Mejlade till chefer med mängder av frågor om mina båda jobb.
Jag står vilsen och rådvill.
Vet inte alls hur jag ska jobba framöver.

Dagen går alltså åt till stress och oro i sinnet, till max.

Så ska det inte vara.

Vaknade onsdag morgon med känslan av stress i bröstet, igen.
Det börjar bli för mycket på mitt schema igen.
Att jaga på med alla supportärenden, gå på utbildning och dessutom ha körhelg känns övermäktigt för mig.

Utbildningsdagen i Uppsala var bra men dagen blev jättelång.
Var iväg med det i över 12 timmar.
Timmar som jag kände, skulle behövts till Kundsupport.

Satt sedan yr och med tryck över bröstet igen, vid datorn och löste kunders problem.
Tycker om våra kunder och trivs med att tillgodose deras önskemål och hjälpa dem.
Sådant passar jag till.

Men vetskapen att jag inte hinner sköta det på ett tillfredställande sätt, gör mig jättestressad.
Vetskapen att jag kommer att vara borta från dessa påbörjade ärenden i 4 dagar, efter att jag gjort fredagen, gör mig orolig och då blir stresspåslaget triggat igen.

Försöker lugna ner mig och tänka att jag omöjligt kan göra mera än de timmar jag har blivit tilldelad. Ca 60% av min arbetstid.
Resten är busskörning.

Önskan nu vore att få loss mig, tjänsteledig från busskörning, fram till efter semestern, sista augusti.
Men det går inte.
Bättre att hålla mig i båda lägren är tydligen bäst.
Men inte för mig.
Jag pajar ihop snart igen.

Idag Torsdag är jag ledig. Enda dagen denna vecka då jag finns för min dotter i hennes kamp om vårdnaden om sin lilla dotter.
Tingsrätten gäller idag igen, så dagen blir allt annat än ledig och lugn.

Min käresta gick upp 2.30 nu imorse och jag med honom. Vi pratade om hur vårt stessiga liv ser ut och vad vi bör göra för att få en ordning igen.
Han har en anställningsintervju idag som jag hoppas leder till att han kan få ro i en lugnare anställning.
Få jobba den tid på dygnet då han fungerar som människa.
Han ska jobba kväll och natt.
Inte som nu, upp svintidigt och sedan vara på lågvarv hela dagen.
Stressande och frustrerande för honom.

Jag håller tummarna att de kan komma överens om villkoren.
Nu mår han absolut inte bra.

Jag själv tog också ett steg igår och dels blåste av en anställningsintervju på Måndag, då vi känner att det är för långt bort.
Vi behövs hemma för nära och kära.
Flytt är inte genomförbart just nu som livet ser ut.
Kärestans mor så dålig och min dotter behöver mig.

Skrev istället ett mejl till ett annat ställe som känns intressant.
Tankarna går till att göra en radikal förändring efter sommaren.
Använda sommaren till att tänka och planera.

Så får det bli.
Vi måste få ett lugn i arbetslivet.
Nu är det ständig storm och berg o dalbana vilket ger en otrygghet som är fruktansvärt jobbigt.

Att från vecka till annan, inte veta vad jag får eller inte får tid till att jobba med.
Det blir bara en pytt i panna av allt.
Värdelöst för mig som är ordningsmänniska.

Nu har älsklingen börjat sin arbetsdag, genomtrött och håglös.
Jag ska försöka sova nån timme till.

Tingsrätten idag, kundsupport imorgon.
Lördag och söndag, jättetunga busskörningspass.
Lördag 8.00- 20.15 sedan söndag 5.40- 14.40
Måndagen ledig och sedan körningar framöver enligt schemat.
Inget annat är inlagt på mig, så det känns väldigt underligt.